1650–1750: Barock

Barockarkitekturen är dramatisk, uttrycksfull och storslagen. Genom sina former, kontraster och utsmyckningar ville den imponera, beröra och skapa känslor, precis som en teaterscen.  

Barocken växte fram i Italien i slutet av 1500-talet och spred sig över Europa under 1600- och 1700-talen. Den utvecklades ur renässansen, men i stället för renässansens lugna, balanserade och symmetriska former kännetecknas barocken av dramatik, rörelse och storslagenhet. Stilen hänger nära samman med den katolska kyrkans motreformation, som ville påverka människor genom känslor och imponerande byggnader. Samtidigt växte kungamakterna sig starkare, och både kyrkan och kungarna använde arkitekturen för att visa makt och rikedom.

Monumentalt och överdådigt

Typiska drag för barocken är pampiga och monumentala byggnader med böjda former och ovala planlösningar. Istället för raka linjer och fyrkanter i planlösningen användes ellipser och kurvor som skapar en känsla av rörelse och liv. Fasaderna utformades med utskjutande delar och riklig utsmyckning som skapar dramatiska kontraster mellan ljus och skugga. Byggnaderna är ofta symmetriska men innehåller också oregelbundna inslag för att ge variation och en teatralisk känsla. Inomhus är dekorationerna överdådiga med statyer, reliefer, målningar och ornament i stor mängd, vilket förstärker upplevelsen av överflöd och makt.

Gavel på Steninge slott. En vit staty står inuti en öppning med välvd form. Fasaden är gul med vita utsmyckningar. Dörr i trä.
Riklig utsmyckning med reliefverkan, kontraster mellan ljust och mörkt.
Husfasad, Steninge slott, i gult och vitt med höga fönster samt utsmyckningar och välvda former.
Riklig utsmyckning med reliefverkan och tydliga kontraster mellan ljus och mörker skapar ett dramatiskt och livfullt uttryck i arkitekturen. Här syns Steninge slott. Foto: Stockholms läns museum.
Steninge slotts gula fasad. Höga fönster och utsmyckningar och välvda former. Dörr i trä och vita detaljer ovanpå det gula.
En balans mellan symmetri och viss oregelbundenhet ger byggnaderna både harmoni och ett levande uttryck.

Barock i Sverige

I Sverige fick barocken sitt genombrott under 1600- och 1700-talen, under kungarna Karl X, XI och XII. Den svenska barocken anpassades efter våra byggnadsmaterial och klimatförhållanden. Slotten byggdes ofta i rött tegel med ljusa sandstensdetaljer och tak täckta med svart plåt eller rött tegel. Interiörerna var lika praktfulla som på kontinenten, med målningar, stuckaturer och förgyllda detaljer. Ett särskilt kännetecken för svensk barock är det brutna säteritaket, ett tak som har takfall mot husets fyra sidor med en plattare eller böjd överdel, istället för ett trekantigt tak. Denna typ av tak användes först på Riddarhuset i Stockholm.

Gult trähus med rött tegeltak och vita fönster. I en rad mitt i taket, som är brutet, finns små fönster.
Det brutna säteritaket är ett typiskt kännetecken för barocken.

Karolinsk stil

Den karolinska stilen utvecklades ur barocken. Den är en enklare och mer återhållsam version av barocken. Den karolinska stilen behåller barockens idé om symmetri och ordning, men tar bort mycket av det överdådiga. Byggnaderna har raka linjer, tydliga former och ganska enkla fasader med få utsmyckningar. Ofta är husen uppbyggda så att båda sidor är spegelbilder av varandra.

Stilen ger ett intryck av stabilitet, kontroll och enkelhet. Det passar bra med hur Sverige såg ut under den här tiden, då landet var en stormakt med stark kungamakt och fokus på disciplin och ordning. Arkitekturen skulle visa makt, men på ett mer stramt och kontrollerat sätt än i den europeiska barocken.

Exempel på byggnader i karolinsk stil är Ekebyhovs slott på Ekerö och Södra stadshuset i Stockholm.

Stockholms stads museum, sett från ovan. Museet är vit, med höga fönster och svart tak och u-format så att en innergård får plats.
Ekebyhovs slott, Ekerö. Mörkgul byggnad med välvda öppningar ovanför trappan samt brutet tak.

Exempel på karolinsk stil: Södra stadshuset (Stockholms stadsmuseum), samt Ekebyhovs slott, Ekerö, 1670-tal. Foto: Holger Ellgaard/Wikipedia respektive Stockholms läns museum.

I Sverige inspirerades arkitekturen både av den franska barocken, som var symmetrisk och palatslik, och av den romerska som var stramare. Ett exempel på den franska barocken är slottet Versailles utanför Paris. Här i Stockholm har vi Drottningholms slott som visar på stormaktstidens prakt och ideal. Slottet ligger med fasaden mot vattnet. Byggnaden är på övriga sidor omgiven av den storslagna parken.

Slottet Versailles i Frankrike, sett från ovan. Mycket stor byggnad som sträcker sig åt flera håll. På marken syns gångar och gräsmattor.
Slottet Schönbrunn, Österrike. Mycket stor byggnad i ljusgult, med höga fönster. Gräsmattor och raka gångar syns på slottets gård.

Slottet i Versailles, Frankrike, uppfört 1623. Foto: ToucanWings/Wikipedia (CC BY-SA 3.0). Schönbrunns slott i Österrike, tidigt 1700-tal. Foto: Thomas Wolf/Wikipedia, (CC BY 3.0).

Barockens färger och material

Färger och material spelar en viktig roll i barockarkitekturen. I Sydeuropa användes ofta ljus sten, som marmor, tillsammans med puts i varma toner som ockra, terrakotta och ljusrosa. Viktiga detaljer markerades med mörkare sten för att skapa tydliga kontraster. Interiörerna var färgstarka och rikt dekorerade med målningar i starka färger som blått, rött, grönt och guld. Kupoler målades ofta med himmelsmotiv och täcktes utvändigt med koppar eller bly.

Barockbyggnader i Stockholms län