En gammal stenbro, en övergiven kvarn eller vattenspegeln vid en igenvuxen damm är exempel på kulturmiljöer nära vatten. Sådana är ofta uppskattade natur- och kulturmiljöer som många av oss gärna besöker. Vatten är en viktig del av Stockholms län – skärgården, Mälaren och Stockholms ström är centrala delar av staden och länet, inte minst för rekreation på olika sätt.
Tidigare var vattnet främst en viktig ekonomisk resurs. Att transportera något över vatten gick mycket snabbare än landvägen, när bra vägar och bilar saknades. Fiske var viktigt för den lokala ekonomin. Både för yrkesfiskare som på medeltiden sålde fisk på Fiskaretorget i Gamla Stan (i dag är torget borta men låg tidigare mellan Brunnsgränd och Nygränd) eller som ett sätt att dryga ut en annars torftig kost. Men en av de viktigaste ekonomiska funktionerna av vatten har sedan medeltiden varit dess betydelse som kraftkälla. I dag utvinns vattenkraft i Sverige från flera stora vattenkraftverk, där vatten används för att skapa elektricitet. Redan på medeltiden brukades vattnet för att driva mjölkvarnar och var en viktig energikälla när järnbruk och små industrier växte i antal. Många av dessa har i dag till stor del övergivits, men i flera fall finns miljöerna kvar, är välbesökta och uppskattas lokalt eller nationellt.
Minst 25 procent har försvunnit
Enligt en studie av Naturvårdsverket har minst 25 procent av kulturmiljöerna vid vattendrag försvunnit eller förlorat sitt kulturhistoriska värde de senaste 10–20 åren. Anledningarna till detta är många. Bland annat restaurering av vattendrag och borttagande av vandringshinder för fisk. Dessa är åtgärder som genomförts de senaste 20 åren för att förbättra miljön och den biologiska mångfalden i våra sjöar och vattendrag, men samtidigt skapat en konflikt om bevarandet av kulturmiljöer eller naturvärden. En viktig del i Naturvårdverkets program för att förbättra miljön i våra sjöar och vattendrag har därför varit att öka kunskapsunderlaget för vattennära kulturmiljöer och Riksantikvarieämbetet har sedan 2010 delat ut medel för inventering av kulturmiljöer nära vatten och undersökt hur de på bästa sätt kan bevaras.
Under 2013 genomförde Stockholms läns museum med medel från Länsstyrelsen en inventering av vattenanknutna industrimiljöer i Stockholms län. Undersökningen fokuserade på dammar och verksamheter knutna till dessa och kom att kallas damminventeringen. Syftet var att bedöma dammarnas kulturhistoriska värde och var en del av den nationella satsningen för att öka kunskapen om vattennära kulturmiljöer. Inventeringen följdes upp av två mindre projekt. En förstudie av fem utvalda miljöer med särskilt kulturhistoriskt intresse och geografisk spridning studerades och ett förmedlingsprojekt som fokuserade på att lyfta pedagogiska berättelser om dessa platser.
Mer än 300 dammanläggningar registrerades
Inventeringen skapade ett stort och viktigt kunskapsunderlag om vattenanknutna kulturmiljöer och mer än 300 dammanläggningar registrerades, med en tydlig koncentration av platser i glesbefolkade kommuner med kustnära anknytning, främst i Norrtälje, Värmdö och Nynäshamn. Under 2019 har Stockholms läns museum arbetat med att uppdatera information i damminventeringen och nu är materialet tillgängligt digitalt. Avsikten med att publicera inventeringen digitalt är för att öka kunskapen om materialet och möjliggöra för framtida studier av dessa spännande miljöer. Materialet som publicerats ska bara ses som en första inventering. Förteckningen är inte komplett och vidare studier av platserna krävs för en fullständig bild av dessa och de olika dammarna. Hör gärna av dig om du har mer uppgifter om dammarna som finns registrerade i damminventeringen, eller om du känner till dammar som inte finns med i registret.
Mer information
Hela rapporten
Läs eller ladda ner