Carl Westman ritade rådhuset som byggdes 1911-1915 på Kungsholmen i Stockholm. Den mäktiga byggnaden hämtar sin pondus från vasaborgarnas arkitektur.
Stockholms nya monumentalbyggnader
Vid sekelskiftet 1900 behövde den växande staden en ny domstolsbyggnad. Rådhusrättens lokaler, som då låg i Bondeska palatset i Gamla stan var för små. En arkitekttävling om ett nytt rådhus arrangerades år 1903. Det krävdes flera år och nya tävlingar innan processen resulterade i ritningar till både ett nytt stadshus och ett rådhus. De styrande tyckte att platsen vid vattnet där den nedbrunna Eldkvarn stått var mer lämplig för ett stadshus och flyttade rådhuset längre in på Kungsholmen. Där fanns mark som använts till odlingar i århundraden.
Kungsholmens trädgårdar
Flera adelsfamiljer hade byggt hus och anlagt trädgårdar med fruktträd, orangerier och skulpturer på Kungsholmen. Familjen Pipers två trähus från 1700-talet är bevarade. De är numera ihop- och tillbyggda och ligger mitt emot Rådhuset, tvärs över Scheelegatan som tidigare hette Trädgårdsgatan. Platsen heter Piperska muren efter de murar och höga plank som ramade in trädgården. Idag finns åter en liten barockträdgård återskapad på Piperska murens gård. Det mesta av bebyggelsen på Kungsholmen låg annars på Mälarens strand där många hantverkare höll till.
Rådhuset hävdar sig mot omgivningen
Arkitekten Carl Westmans vinnande förslag till rådhus var inspirerat av tidens nationalromantiska idéer. Husets yttre påminner mycket om Vadstena slott. Arkitekten ville få rådhuset att utstråla pondus så att det kunde mäta sig med polishuset med sin rikt utsmyckade fasad som färdigställdes år 1911 i kvarteret intill. Han skapade därför ett hus där det yttre påminde om vasaslotten och den svenska renässansen men som byggnadsmässigt har en fot kvar i medeltiden. Rådhusets ljusa putsade fasader med fönster i nivå med fasadens yta och utan utsmyckning skapar kontrast mot polishuset men husets höjd och volym och imposanta uttryck visar ändå vilket av de två som är viktigast.
Husets funktion syns i detaljerna
När man närmar sig husets huvudentré mot Scheelegatan via den stora stentrappan kan man också urskilja detaljer i den massiva exteriören. En portal i Vätögranit föreställer de sju dödssynderna och en man som skakar galler. Ovanför porten finns fler utsmyckningar som berättar om husets funktion. En domare har skulpterats fram. Vid sidan av domaren syns fyra personer, två skyldiga på ena sidan och två oskyldiga på den andra, alla i granit. Om man lyfter blicken så ser man fru Justitia stå staty i en nisch i tornet. Hennes förbundna ögon symboliserar en rättvisa som dömer folk efter deras gärningar men är blind för deras ursprung och status. Även portarnas kopparplåt har fru Justitia instansade. I en annan nisch står Stockholms skyddshelgon Sankt Erik med riksäpple, svärd och förgylld krona. Högst upp i tornet finns ett urverk med förgyllda visare.
Invändiga utsmyckningar
Rådhusets entré bidrar till det monumentala intrycket. Den är placerad mitt på byggnaden och ett kraftfullt torn reser sig ovanför. Bortsett från ankarslut saknar fasaderna dekoration och det tegelklädda sadeltaket är obrutet. Invändigt finns istället gott om skulpturer och stenutsmyckningar av G Cederwall och J Lundquist. Bröderna Aron och Gustaf Sandberg ligger bakom många av skulpturerna som pryder både Rådhuset och Stadshuset. Filip Månsson utförde de flesta kalkmålningarna. I mittgalleriet finns målningar i tak och på vägg av Olle Hjortzberg. De 20 sessionssalarna har fått ny interiör för att möta verksamhetens behov men en har bevarats i sitt ursprungliga skick.
Rättsskipning pågår
Stockholms tingsrätt har sin verksamhet i Rådhuset. Det är Sveriges största domstol med en strid ström av människor som deltar vid rättegångsförhandlingar. Byggnaden är öppen för besökare som måste genomgå en säkerhetskontroll vid inpassering. Det finns offentliga toaletter och ett café i byggnaden.
Relaterat innehåll
