Publicerad: 23 september 2026 | Skribent: Karolina Hedström, fotoantikvarie på Stockholms läns museum
Det finns högtider som växer fram långsamt, genom tid av traditioner, ritualer och berättelser. Och så finns det högtider som uppstår nästan över en natt – i tex sociala medier och i vardagskulturen.
Fenomenet tjejnyår, myntat av författaren Sandra Beijer och upptaget på Språkrådets nyordslista 2024 som en ”nystart i samband med höstens inträde”, hör till den senare kategorin.
Begreppet bottnar i tanken att året egentligen börjar i september, inte i januari. Som skolstartens rytm och den där känslan av att ”börja om”. Det är en nystart som känns mindre pressad än januari och mer som en mjuk återgång till vardagen.
Digitala ritualer och kvinnligt kodade praktiker
Tjejnyår är starkt knutet till digital kultur och bygger på praktiker som historiskt varit kvinnligt kodade: boande, ordning, planering, vardagsestetik. I dagens digitala miljöer har dessa blivit synliga, estetiserade och kollektiva.
Fenomenet beskrivs inte som separatistiskt i egentlig mening. Det bygger inte på exkludering, utan på en igenkänning som råkar vara starkare i kvinnodominerade digitala miljöer. Det kan ses som en gemenskap som uppstår kring delade erfarenheter, utan formella gränser men med en tydlig identitetsmarkör.
Digital popkultur eller ett uttryck för något mycket äldre och djupare i vår kultur?
Det finns kommentarer om att trenden riskerar att skapa press på unga tjejer och att företag snabbt kapitaliserar på den. Många moderna temadagar – från Kanelbullens dag till Singles Day – har vuxit fram i skärningspunkten mellan kultur och konsumtion. Samtidigt ser andra fenomenets särprägel som en sekulär, individualiserad höstritual som växer fram i kvinnodominerade digitala gemenskaper. I ett samhälle där traditionella religiösa högtider har fått minskad betydelse fyller sekulära ritualer en allt viktigare funktion.
Tjejnyår passar väl in i denna utveckling. Det erbjuder en symbolisk struktur i en tid där många saknar formella ritualer för övergångar. Det ger en kollektiv känsla av nystart utan krav på tro eller tradition, och fungerar som en sekulär övergångsrit i en kultur där människor fortfarande behöver markera när något avslutas och något nytt börjar. I den meningen är tjejnyår inte ett trivialt internetfenomen – utan ett uttryck för ett djupare mänskligt behov av ordning, mening och gemenskap i en sekulariserad samtid.
Människans behov av att markera övergångar
Det finns högtider med betydligt äldre traditioner kring hösten och inom etnologi talar man om att vi ”gör årstider” genom ritualer, vanor och berättelser. I det perspektivet är tjejnyår en helt logisk utveckling: en ny säsongsritual som ger hösten identitet och mening.
En högtid i vardande
Kulturhistoriskt är det ett fascinerande exempel på hur nya traditioner uppstår i samtiden. Det visar hur människor skapar egna sätt att strukturera tid, identitet och förändring. Och kanske är det just det som gör tjejnyår intressant: det är en högtid i vardande. Ett samtida uttryck som visar hur traditioner skapas här och nu, i realtid, inför våra ögon- och hur starkt människans behov är av att markera övergångar och skapa ritualer kring tidens skiften.