Träpanel

Om träpanel

Träpanel är idag ett mycket vanligt fasadmaterial på våra trähus, men fram till 1800-talets första hälft var det bara de mer påkostade husen som kläddes med panel.

En förutsättning för att träpanel skulle bli mer allmänt spridd är att sågarna utvecklades från små vattendrivna sågar till ångdrivna sågverk med mycket större kapacitet. Den första ångsågen anlades vid 1800-talets mitt, men det verkliga genombrottet kom på 1870- och 1880-talen. På Lidingö anlades till exempel Käppala ångsåg på 1870-talet. Panelen är inte bara ett bra skydd för stommen, den ger också större möjlighet att ge byggnaden en arkitektonisk utformning.

Olika paneltyper

Lockpanel

Lockpanel består av två glesa skikt av stående brädor, där de yttre brädorna (lockbrädorna) spikas över skarvarna mellan de inre brädorna. På finare bostadshus användes ofta kantskurna brädor, ibland försedda med profilerade kanter. På enklare byggnader förekom okantade eller så kallade vankantade brädor, där trädets naturliga ytterkant lämnades kvar.

Två hus varav det ena man inte ser mycket av.
Lockpaneler i Djursholm. Fotograf: Anna Ulfstrand.

Locklistpanel

Locklistpanel består av stående brädor där fogarna mellan brädorna täcks av en list eller läkt som spikas ovanpå. Konstruktionen ger fasaden ett tydligt vertikalt uttryck samtidigt som den skyddar mot inträngande fukt och vind. Locklisterna har utformats med olika profiler beroende på tidens arkitektoniska ideal och har därför varierat i både form och dekorativ utformning genom historien.

Locklistpanel på villa i Täby

Slätpanel

Slätpanel består av kantade brädor som sammanfogas genom falsning eller spontning för att skapa en jämn och enhetlig fasadyta. Paneltypen utvecklades med ambitionen att efterlikna stenhusens släta fasader och blev därför vanlig på mer påkostade bostadshus och andra representativa byggnader. Genom sin välbearbetade utformning gav slätpanelen byggnaden ett mer förfinat och exklusivt uttryck än enklare paneltyper.

Närbild på ett vägg och en husgrund.
Slätpanel målad med ren gulockra linoljefärg. Tidigt 1800-tal. Fotograf: Anna Ulfstrand.

Fasspontpanel

Fasspontpanel består av spontade brädor som sammanfogas med not och fjäder, vilket ger en tätare och mer väderskyddad panel än många andra paneltyper. Panelen kunde spikas i både stående, liggande och ibland diagonal riktning beroende på byggnadens stil och tidens ideal.

Ett hus står på en gräsmatta.
Fasspontpanel på Målare-Hanssons hus i Riala, 1800-talets andra hälft. Fotograf: Sara Borgensjö.

Stockbakpanel

Stockbakpanel är en enklare paneltyp där de överblivna delarna från stockarna, de så kallade stockbakarna eller bakarna, används som lockbrädor i en lockpanel. Stockbakarna har en halvrund utsida som följer trädets naturliga form, vilket ger fasaden ett rustikt och oregelbundet utseende. Paneltypen förekom främst på enklare byggnader där man tog till vara på allt virke och utnyttjade restprodukter från sågningen för att minska materialspill.

Stockpanel

Stockpanel består av halvrunda eller rundade brädor som efterliknar utseendet hos liggande timmerstockar. Paneltypen användes för att ge byggnader ett timrat utseende utan att de behövde uppföras i massivt timmer. Stockpanelen monteras vanligtvis liggande och skapar en rustik karaktär som förknippas med traditionell timmerbebyggelse. Den har förekommit på såväl bostadshus som fritidshus och ekonomibyggnader, särskilt där man velat kombinera träpanelens enklare konstruktion med timmerhusets visuella uttryck.

En vägg på ett hus. Det är rundande plankor.
Stockpanel på fritidshus, Tranholmen. Fotograf: Mattias Ek.

Fjällpanel

Fjällpanel består av liggande brädor som monteras med överlappning, där varje bräda täcker den övre kanten av brädan nedanför. Konstruktionen leder effektivt bort regnvatten och ger fasaden ett tydligt horisontellt uttryck. Paneltypen har varit vanlig på både bostadshus och ekonomibyggnader och förekommer i flera utföranden beroende på byggnadens ålder och karaktär. Genom den överlappande konstruktionen får fasaden ett levande skuggspel och ett gott skydd mot väder och vind.

Fjällpanel på villa i Storängen, Nacka. Fotograf: Jesper Yu

Fasadspån

Spånpanel består av tunna träspån som läggs omlott i flera skikt på fasaden. Spånen tillverkades traditionellt genom att klyvas ur rakvuxet virke, vilket gav god motståndskraft mot fukt. Beklädnaden skyddar effektivt mot väder och vind samtidigt som den ger fasaden en levande struktur med tydligt skuggspel.

Fasadspån på Sjövillan, Blackebergs gård, Stockholm. Fotograf: Ek, Mattias.

Vattbrädor

Den horisontella vattbrädan, infogad i fasaden, har sin särskilda historia och betydelse. Dess primära syfte är att leda bort regnvatten från fasaden, men den har också en estetisk funktion i det att den ger proportion och liv åt fasaden, så den är viktig att behålla vid en renovering. Brädan är vinklad utåt-nedåt från fasaden och återfinns som avslutning nedtill på panelen där den leder vattnet bort från fasaden och utanför grunden. Den kan också sitta i fönsterhöjd – både upptill och nedtill på ett fönster – eller i höjd med bjälklaget mellan våningarna. Vattbrädan kan ses som en offerbräda som förutom att föra bort vatten lätt kan bytas ut vid behov. En vattbräda sågas snedställd i ena kanten för att få den rätta vinkeln för att leda bort vatten.

Fylld torpargrund med ovanliggande vattbräda på Länna prästgård. Fotograf: Mattias Ek