Animation
Stockholms läns historia

Välj tidsperiod

Vikingatiden 750 – 1050
750 – 1050

Vikingatiden

Länets centrum
  • Birka
Viktiga personer
  • Olof Skötkonung
Händer i länet
  • Sveriges kristnande inleds
Händer i världen
  • Angor Vat byggs – 802 e Kr
  • Krutet uppfinns i Kina – 800-talet
Foto: samlingarna

Om vikingatiden

De tre sista århundradena av järnåldern är det vi kallar vikingatiden. De många lämningar som finns runt om i Stockholms län berättar en spännande historia om denna mytomspunna period. I början av vikingatiden var asatron dominerande men sedvänjan att resa runstenar blev vanlig samtidigt som kristendomen vid 900-talets slut på allvar nådde Mälarområdet. Av Sveriges runt 2 500 runstenar finns 575 i Stockholms län, allra flest finns i södra Uppland. 

Vikingatiden har fått sitt namn av de plundringsräder, vikingatåg, som gick västerut mot brittiska öarna och det som idag är Frankrike. De vikingar som var bosatta i blivande Stockholms län reste främst österut mot Baltikum och Ryssland.

De allra flesta människor var bönder, fiskare och jägare men även om det bara var en mindre del av befolkningen som deltog i vikingatågen växte det fram en härskarklass med stora ambitioner bland ledarna i denna grupp. Genom vikingatågen skaffade de sig rikedomar och lojala krigare som gjorde att de kunde förstärka sin maktställning i hembygden. Stormännen lät bygga stora hallar på sina gårdar – rester av sådana har hittats i Sanda i Fresta (Upplands Väsby kommun) och Granby-Hyppinge i Orkesta (Vallentuna kommun). 

På 800-talet fanns det en härskare över hela Östsverige med Mälardalen som kärnområde och sitt säte i Uppsala eller på Adelsö nära Birka. Birka i Mälaren var under 800- och 900-talen centrum för handel österut, via Ryssland, till de muslimska länderna. Pälsverk och slavar var troligen de viktigaste exportvarorna. Birka kom att alltmer att likna en stad med människor med olika ursprung, köpmän och hantverkare vars smycken och kammar såldes över hela Östersjöområdet. 

Sigtuna - Sveriges äldsta stad

Sigtuna grundades på 970-talet under kung Erik Segersälls tid och är Sveriges äldsta stad. Under hela 1000-talet var Sigtuna också rikets enda stad. Avlagringarna från Sigtunas äldsta tid kallas den svarta jorden och fungerar som ett underjordiskt arkiv – en guldgruva för arkeologer. I utgrävningarna har man bland annat kunna se att Stora gatans sträckning och kvarterens indelning är i stort sett oförändrad sedan vikingatiden. Sigtuna var redan från början ett kristet samhälle. Mitt i staden ser du grunden till biskopskyrkan från 1000-talets slut. Den var stadens första stenkyrka som revs på 1200-talet.

Du kan fortfarande promenera på samma huvudgata genom Sigtuna men på vikingatiden vimlade folk mot en bakgrund mer lik den på bilden.
Foto: birkavikingastaden.se
...han drunknade i Holms hav. Hans knarr gick i kvav, endast tre kommo av..."
"...han drunknade i Holms hav. Hans knarr gick i kvav, endast tre kommo av..."
från runsten i Vallentuna kyrka

Vallentuna kyrka

En av de första kristna kyrkorna är Vallentuna kyrka som byggdes vid slutet på 1100-talet. Kyrkan har byggts om många gånger, senast 1856 då blixten slagit ner och förstört kyrkan. Från kyrkan kommer också ett så kallat kalendarium från 1198. Det finns numera på Historiska museet och har kallats för Sveriges äldsta bok. Där framgår det att kyrkan helgats åt Maria, Johannes döparen och påven Sylvester. Vid en av de många ombyggnaderna av kyrkan påträffades en korsprydd runsten med Sveriges äldsta kända rimmade text som är citerat här ovanför! En annan runsten som nu står vid kyrkan är uppförd av stormannen Jarlabanke.

Att platsen har haft stor betydelse sedan vikingatiden kan man ana i fynden av runstenarna och ett gravfält i närheten av kyrkan, och inte minst i det faktum att prästgården står på grunderna av en gård från järnåldern. 

Vallentuna kyrka
Foto: Mattias Ek
Jerringturen. S V B F Jansson vid kyrkan
Foto: Alf Nordström
Runsten inmurad i kyrkväggen på Vallentuna kyrka
Foto: Alf Nordström

Vallentuna kyrka

En av de första kristna kyrkorna är Vallentuna kyrka som byggdes vid slutet på 1100-talet. Kyrkan har byggts om många gånger, senast 1856 då blixten slagit ner och förstört kyrkan. Från kyrkan kommer också ett så kallat kalendarium från 1198. Det finns numera på Historiska museet och har kallats för Sveriges äldsta bok. Där framgår det att kyrkan helgats åt Maria, Johannes döparen och påven Sylvester. Vid en av de många ombyggnaderna av kyrkan påträffades en korsprydd runsten med Sveriges äldsta kända rimmade text som är citerat här ovanför! En annan runsten som nu står vid kyrkan är uppförd av stormannen Jarlabanke.

Att platsen har haft stor betydelse sedan vikingatiden kan man ana i fynden av runstenarna och ett gravfält i närheten av kyrkan, och inte minst i det faktum att prästgården står på grunderna av en gård från järnåldern. 

Kalendarium från Vallentuna kyrka.
Foto: Sören Hallgren, Historiska museet/SHM (CC BY 4.0)
Estrid lät resa dessa stenar efter Östen, sin man, som drog till Jerusalem och dog borta i Grekland"
"Estrid lät resa dessa stenar efter Östen, sin man, som drog till Jerusalem och dog borta i Grekland"
Estrid var en av 1000-talets mäktigaste kvinnor i Täby- och Vallentunabygden
1020–1080

Vikingakvinnan Estrid

Kvinnoansikte med vit sjal. Realistiskt gjord docka.
Rekonstruktionen av Estrid, gjord av modellmakare Oscar Nilsson.
Foto: Elisabeth Boogh, 2010

1995 hittar länsmuseets arkeologer en tusen år gammal begravningsplats vid Broby bro i Täby. En av de döda är den omtalade vikingakvinnan Estrid.

Estrid och hennes make Östen var bland de första som reste runstenar i Uppland. Estrid nämns på sex olika runstenar och genom dem har hennes livstid bestämts till omkring 1020-1080. Det är tack vare texter på runstenar, skelettforskning och arkeologiskt detektivarbete som vi idag vet så mycket om Estrid. Vi vet att hon blev runt 75 år gammal att hon överlevde två äkta makar, födde drygt tio barn, reste på pilgrimsresa till södra Europa. Hon blev med åren en mycket betydelsefull person i bygden. Det förstår man inte minst av de fynd hon fick med sig i graven. Vi vet också att Estrid var en av de allra första kristna i Sverige.

Estrid tillhörde tidens högsta samhällsskikt, en av de hövdingasläkter som införde kristendomen i Sverige och som i praktiken styrde landet. Hon var farmor till en man vid namn Jarlabanke som reste ett stort antal runstenar och som skröt med att han ”ägde hela Täby” och ”ägde hela hundaret”. Familjen brukar kallas Jarlabankeätten.

Med Östen fick hon barnen Gag, Ingefast och Östen. Gag dog ung och Östen och Estrid reste sin första runsten efter honom. Östen lämnade så sin familj för att ge sig ut på pilgrimsfärd till Jerusalem. Östen dog på sin resa och Estrid reste två nya runstenar och byggde tillsammans med sina kvarvarande söner ett monument – en hög – efter honom. Högen är utsatt på 1700-talskartor men är numera bortschaktad.

Inte så lång tid efter Estrids död byggdes Täbys första kyrka, antagligen en träkyrka, på samma plats som den nuvarande medeltidskyrkan ännu står. Detta är mark som tillhörde Jarlabankeättens huvudgård. I samband med kyrkobygget började släkten säkert att begrava sina döda på kyrkogården. Östens hög och runstenarna vid Broby bro kom att stå kvar som minnesmärken över en allt mer avlägsen tid.

Jarlabankes bro i Täby
Foto: Mattias Ek

Runstenar

Vid slutet av vikingatiden blev det vanligt att resa runstenar. Den seden var stark i Mälardalen och i länet finns 575 stenar. Runornas korthuggna budskap namnger de män och kvinnor som byggde broar, reste stenar, gav sig av på långa färder eller dog. Längs de gamla vägarna och vid viktiga platser står våra äldsta skriftliga källor och uppfyller sina upphovspersoners önskan att föra deras namn och gärningar vidare. Tusen år senare kan vi fortfarande att leva oss in i deras öden. Flertalet av runstenarna har kors eller kristna böner och möjligen var stenarna ett sätt att markera att man övergått till kristendomen.

Lyssna på ett tusenårigt meddelande!
Orden är inristade i stenen vid Hågelby gård som du ser på bilden här nedanför.