Om stenåldern
Under äldre stenåldern, när det som långt senare skulle bli Stockholms län började höja sig ur havet, syntes bara karga skär och kobbar. Naturen liknade nog den som är i ytterskärgården idag och de första människorna som kom hit måste ha paddlat från fastlandet i lätta kanoter. De levde i små grupper som samlade växter, fiskade och jagade säl. De äldsta spåren efter boplatser finns på Södertörn där man har hittat redskap och verktyg. Föremålen är tillverkade av sten, ben, horn och var till för vardagsbestyr, fiske och jakt.
Eftersom människorna flyttade mellan inland och kusten i jakt på föda spreds varor, idéer, och kunskap i kontakt med andra. Ny kunskap om jordbruk och boskapsskötsel ledde till att människorna under den yngre stenåldern blev bofasta och samhället förändrades. Jägarstenåldern, då människor var nomader avlöstes av bondestenåldern då stabila hus byggdes, vars spår än idag hittas, tillsammans med dekorerade krukskärvor, bitar av kvarts och ibland flinta. En del av föremålen som hittats verkar ha offrats till högre makter medan andra lades i gravarna för att följa den döde till dödsriket.