De fem gasklockorna på Värtagasverkets område i Hjorthagen har förvarat gas till stadens belysning och gasspisar sedan början av 1900-talet. Bostäder, kontor och kultur tar plats när industrin flyttar.
Gasklockorna och Värtagasverket producerade och lagrad gas till stadsgasnätet i Stockholm mellan 1893 och 2011. Som mest stod fem gasklockor av olika form och storlek som en säregen grupp cylinderformade skulpturer på höjden intill bostadsområdet Hjorthagen. Byggnadernas olika utseende berättar om hur teknik och estetik förändrats men också om hur stadens kommunala funktioner har utvecklats. De två äldsta gasklockornas fasader ska bevaras, en är redan riven och hela området håller på att få en helt ny roll i staden.
På bilden syns de två äldsta gasklockorna i tegel tillsammans med den vita sfäriska tryckgasklockan nr 5 från 1972. Bilden är tagen från gasklocka 4 innan den revs och i bildens nedre vänstra hörn skymtar skelettet av gasklocka 3. Bortom klockorna syns många av Värtagasverkets övriga byggnader. Där omvandlades kol och senare bensin till gas som förvarades i klockorna. På området runt Husarviken har bostäderna i Stockholms största nybyggnadsprojekt Norra Djurgårdsstaden börjat växa fram. De byggs bland annat på mark som använts av Värtagasverket för att förvara kol.
Gasverket flyttade från Klara till Värtan
Redan år 1853 började Klaragasverket mellan centralstationen och Klara sjö att producera gas. Från början användes gasen främst till gatubelysning men när gasspisen introducerades för hemmabruk 1880 ökade behovet av gas snabbt. Projektledaren Adolf Ahlsell och arkitekten Ferdinand Boberg fick i uppdrag att skapa en gasklocka och flera andra byggnader med den senaste tekniken vid Värtahamnen där kol lätt kunde lossas från fartyg.
Stadsgas och stadens växande infrastruktur
Stadsgasen var en av flera tekniska förbättringar av staden som utvecklades samtidigt. Vattenreningsverket vid Skanstull, flera olika elstationer, saluhallar, slakthusområdet i Enskede och vattentornet vid Mosebacke torg är alla exempel på teknisk service från samma tid. Boberg var arkitekten till många av byggnaderna. Till gasverket utformade han gasklockans röda tegelfasad med rundbågiga fönster dekorerade mönsterband i brunt och gult tegel. De övriga byggnaderna harmonierar i stilen. Överallt finns detaljer utformade av arkitekten, exempelvis smidesdetaljer som gångjärn och specialritade möbler.
Gasklocka 1
Värtagasverket kunde börja använda Fredinand Bobergs första gasklocka i tegel 1893. Den var sedan i bruk ända fram till 1960-talet. Gasklockans fasad bevaras och byggs om till hotell.
Gasklocka 2
Stockholmarna dubblade sin användning av gas under 1890-talet och år 1900 invigdes den andra gasklockan av tegel efter Bobergs ritningar. Tegelmurarna är egentligen en yttre struktur som omslöt den inre gasklockan. Gasen pumpades in underifrån och ett lock av metall höll trycket uppe i behållaren. Stockholms stad planerar att omvandla den till en kulturscen. De båda tegelbyggnaderna är byggnadsminnesmärkta.
Gasklocka 3
Ett skelett av fackverk står kvar som rest av gasklocka 3 som användes 1912-2010. Stadens plan är att behålla stommen och upplåta marken med tomträtt för kulturändamål. Istället för den gasklocka som inneslöts av fackverket ska en byggnad med liknande höjd och ytskikt uppföras.
Gasklocka 4
Mellan 1932 och 2017 var den 90 meter höga cylindern en dominerande del av Stockholms skyline. Högre och massivare än stadens kyrktorn syntes den väl från de flesta utkikspunkter. På 1950-talet var gasnätet som störst och försåg 259 000 kunder med gas som producerats i Värtagasverket och lagrats i de fyra klockorna. Vintern 2017-2018 kunde den intresserade uppmärksamma hur gasklockan krympte när den monterades ned en sektion i taget. Luckan i Stockholmshorisontens profil kommer snart att fyllas med ett cylinderformat höghus med 300 lägenheter och samma höjd, om allt går som planerat.
Gasklocka 5
Den vita golfbollen är en tryckgasklocka där komprimerad gas förvarandes i reserv för händelse av störningar i produktionen 1972-2013. Modellen var vanlig på 1960- och 70-talen. Klockans yttre kommer till stor del att bevaras när den byggs om till kontorslokal.
Norra Djurgårdsstaden
Projektet Norra Djurgårdsstaden omfattar 12 000 nya bostäder och arbetsplatser för 35 000 personer. Det blir inga gasspisar i de nya lägenheterna men gasnätet finns fortfarande kvar på andra håll i staden. Idag är det importerad naturgas som levereras i flytande form med lastbilar. Stadsomvandlingen följer ett vanligt mönster där industrimark omvandlas till stadsbebyggelse. Bostadsområdets nya invånare får nytta av samma fördelar som förde industrin dit: närhet till stadens centrum och kommunikationer. Närheten till vattnet som var en förutsättning för transport av kol blir idag till sjöutsikt som höjer priset på lägenheterna. De fem gasklockorna omvandlas i olika grad till nya funktioner. Att dess yttre på olika sätt bevaras gör att områdets historia i blir synlig även i framtiden.
Fler industriminnen
AGA Fabriksområde på Lidingö
Till besöksmålet
Bolinders fabriker i Kallhäll
Till besöksmålet