Vid infarten till Grisslehamns hamn hittar du en hög hatt med ett guldglänsande band. Den är placerad på en rund form av murad sten. Det är ett monument och ett minne över de soldater som omkom under den stora marschen över isen över Ålands hav i mars 1809. Monumentet restes 200 år efter händelsen.
Finska vinterkriget
Bakgrunden till händelsen var det finska kriget 1808–1809 då ryska trupper hade intagit Finland och befann sig på Åland. När tsar Alexander beordrade ett anfall mot den svenska kusten anlände den svenska generalen von Döbeln med trupper för att stoppa ryssarna. Men eftersom de ryska styrkorna var överlägsna med 17 000 män mot det svenska försvaret på endast 5250 män, flydde svenskarna tillsammans med delar av den åländska civilbefolkningen över isen till Grisslehamn. Av dessa försvann 1750 personer. De drunknade, frös ihjäl, höggs ner eller togs till fånga av förföljande ryssar.
Befälet i Grisslehamn
Senare i mars nådde ryska styrkor under ledning general Kulnev Grisslehamn. Den som förde befäl i Grisslehamn var fänrik Hans Lidströmm som ledde en trupp på 20 män. Han kämpade emot ryssarna innan han gav sig av bort på landsvägen.
Genom von Döbelns förhandlingar återvände ryssarna till Åland. Med freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 tog kriget slut. Resultatet blev att Sverige förlorade både Finland och Åland till Ryssland.
Hatten
Stenformationen som hatten är placerad på är ett så kallat kummel. Stenkummel är den äldsta typen av sjömärken. Dessa förseddes med ett topp-tecken, det kunde till exempel vara ett kors eller en hatt.
Förlagan till hatten i Grisslehamn finns på armémuseum. Hatten var en del av den svenska uniformen under kriget 1808–1809. Ritningarna till monumentet är gjorda av arkitekten Gösta Kilgren, och själva hatten är gjord av konstsmeden Jan Mattson. Tanken var att ett vitt band skulle symbolisera det frusna havet, men i stället blev det en förgyllning på hatten.
Uppdraget
Konstnären berättar hur han fick uppdraget:
”Jag fick uppdraget av Lars Nylén (ordförande i Roslagens sjöfartsminnesförning) som ville att jag skulle göra hatten. Han hade kontakt med en arkitekt som ritade hela skulpturen, alltså även fundamentet. Uniformen var en sådan som svenskarna hade på sig, och hatten var en uniformshatt. Jag följde ritningen efter en förlaga från Armémuseum.”
Uppgifterna i texten bygger på en intervju med Jan Mattson utförd av Rebecka Walan den 1 juni och på dokumentationen kring monumentet från Lars Nylén, initiativtagare till monumentet, och ordförande för Roslagens sjöfartsminnesförening.