Bland husen i Norrtälje hamn finns en stor målning. Du hittar den på en grå sockel intill en gård i en gränd. Vid en första anblick verkar målningen vara abstrakt, men efter en stund framträder träd, buskar och rötter. Vi är vana vid att se målningar på museum, men det är ovanligt med måleri i det offentliga rummet. Hur har konstnären egentligen gjort?
Emelie Björck har utgått från en målning där hon jobbat med lager på lager. I grunden finns ett vattendrag och på detta har hon lagt ännu en bild med grenar och rötter. Sedan har hon fotograferat målningen och därefter skrivit ut fotot på ett glas. Inuti glaset finns också belysning.
Kompositionen
När vi beskriver målningar brukar vi prata om förgrund och bakgrund. Men målningen här är komponerad på ett annorlunda sätt, som kräver ett annat sätt att beskriva. Det handlar om att målningen är gjord i olika lager och då fungerar det bättre att beskriva fälten som att de är placerade över och under varandra.
I mitten ser du ett parti med ljust blåa och gråa toner och även ett mörkare blått fält. Under och över är färgerna bruna. Men det finns inga tydliga gränser utan färgerna går in i varandra. När det gäller värme och kyla kan det ljust gråblå möjligen uppfattas som kyligare i förhållande till de varmare bruna tonerna, men var och en av oss upplever färger på sitt sätt.
Utmanar seendet
De olika skikten i målningen skapar en känsla av dubbelexponering. Det ser också ut som att konstnären har ristat in rötter och träd i färgen. Det är lätt att sugas in. Ögat letar efter perspektiv men det finns inget, vilket utmanar vårt seende eftersom vi är vana vid att hitta blickpunkter. Det gör att blicken istället vandrar över målningen på ett mer utforskande sätt. Målningen handlar om närheten till naturen, men en natur utan början och slut. Precis som det är när vi befinner oss i skog och mark. Träden och marken bara fortsätter.
Att vara i naturen
Snarare än att betrakta naturen har konstnären fångat känslan av att vara i den. Med blänkande vatten, träd som växer uppåt och rötter som samtidigt suger neråt, alltså krafter som drar både upp och ner på samma gång. På så sätt uppstår en gäckande laddning. Samtidigt blänker sjön stilla och lugnt under ytan.
Vad ser du? Vilka associationer får du av bilden?
Motivet med naturen och de organiska formerna blir en kontrast till den omgivande arkitekturen, men färgmässigt korresponderar målningen väl med den gråa muren.
