Skulpturen av Heliga Birgitta hittar du i Finsta. Hon står på en rund spiralformad sockel och ser upp mot skyn.
Varför en skulptur i Finsta?
Enligt traditionen föddes Birgitta i Finsta omkring 1303. Men att säkert fastställa hennes födelseort är svårt på grund av avsaknad av källor. Vad som styrker hennes koppling till platsen är att gården Finsta vid olika tillfällen var i faderns ägo, även om det inte var så vid tiden för Birgittas födelse. Ändå har hon blivit knuten till platsen, och enligt sägnen var det här i grottan intill som hon fick sina första uppenbarelser.
Heliga Birgittas liv
Hennes pappa var lagmannen och riksrådet Birger Persson och modern Ingeborg Bengtsdotter som var från Folkungaätten. När Birgitta var 11 år dog hennes mamma. Birgitta flyttade då till sin moster i Östergötland. Hon blev bortgift när hon var 13 år med Ulf Gudmarsson och tillsammans fick de åtta barn. Maken dog när Birgitta var 40 år. Då bestämde hon sig för att leva fattigt och enkelt. Vi den här tiden fick hon en uppenbarelse om ett kloster.
Till Rom
År 1349 begav sig Birgitta till Rom. Ett skäl till resan var att hon ville att påven skulle inrätta en klosterorden, vilket han gjorde 20 år senare. Hon stannade i Rom livet ut där hon dog 1373 i ett hus vid Piazza Farnese. Hennes barn förde hem hennes stoff till Vadstena kloster. Dottern Katarina blev nyinrättade klostrets första ledare. Den 7 oktober 1391 blev Birgitta helgonförklarad av påven Bonifatius IX den helige. Långt senare, 1999 utsåg påven Johannes Paulus Den Heliga Birgitta till en av Europas tre skyddshelgon.
Ett litterärt arv
Birgitta lämnade efter sig ett stort litterärt arv i form av himmelska uppenbarelser. Dessa bygger på visioner och budskap från Kristus och Maria. Återkommande i texterna är att gud är frälsare för alla människor i hela världen. Hon ingrep också i aktuella konflikter och bidrog med fredsplaner för att avsluta kriget mellan Frankrike och England. Hon hade en profetisk begåvning och genom att hon kunde tolka samtida händelser ur ett religiöst perspektiv.
Många målningar och skulpturer
Att Birgitta blev en känd person är tydligt genom de medeltida avbildningarna av henne. Det finns omkring 200 bilder av den heliga Birgitta, i altarskåp och målningar. Hennes attribut är boken och pennan, och ofta hon klädd i dok och ett så kallat haklin, alltså ett tyg som hänger ner över bröstet. Skulpturen vid Finsta är i sammanhanget sent tillkommen, men skulpturen följer ändå det medeltida mönstret genom klädseln.
På sockeln hittar vi ett av Birgittas attribut, boken. Att den är av mörk brons gör att den framträder tydligt mot den vita sockeln.
Kroppsspråk
Lägg märke till Birgittas kroppshållning. Det främre knäet är böjt, medan det bakre är rakt. Ungefär som om hon har stannat i steget. Hon pekar med en hand mot gården och med den andra neråt. Gesterna är graciösa. Att skulptören, som var dansare och koreograf, har använt sig av sin yrkeskunskap syns i Birgittas kroppsspråk.
Birgitta ser upp mot himmelen, huvudet är lutat åt sidan, ungefär som om hon lyssnar. Vi kan tänka oss att hon hör en röst och ser en syn. Som om hon just i detta ögonblick får en himmelsk uppenbarelse.