Stockholms läns museum
Stockholms läns museum
Sök

Energieffektivisering och komfort

Den här texten samlar råd för dig som vill förbättra inomhuskomforten och samtidigt använda energi mer effektivt.

Sommaren passerar snabbt och i takt med att hösten närmar sig gör även kylan det. Det som i september kan kännas friskt och uppiggande kan snart upplevas som rått och genomträngande. Därför är det hög tid att se över bostadens värmebehov och energianvändning, särskilt i tider då energipriserna kan variera kraftigt.

Ralph Erskines första egna projekt “Lådan” är ett tidigt exempel på compact living. Husets enda värmekälla är en öppen murad spis med eldstad både ute och inne. Foto: Stockholms läns museum

Stöd och rådgivning

Det går att söka bidrag för energieffektivisering för småhus som värms med el eller gas. Ansökan görs via Boverket. För ytterligare vägledning erbjuder Energimyndigheten information om energismarta vanor. Det finns också kostnadsfri och oberoende rådgivning via kommunernas energi och klimatrådgivning, exempelvis Energi- och klimatrådgivningen i Stockholm. Rådgivningen ska ta hänsyn till både ekonomi och miljö samt värna kulturhistoriska värden.

Temperatur och energianvändning

Ett av de mest effektiva sätten att minska energianvändningen är att sänka inomhustemperaturen. En sänkning med en grad kan minska energiförbrukningen med cirka fem procent.

Folkhälsomyndigheten och Boverket anger riktvärden för inomhustemperatur. Minst 18 grader i operativ temperatur gäller som allmänt riktvärde. För känsliga grupper rekommenderas cirka 20 grader.

Den operativa temperaturen påverkas inte bara av lufttemperaturen utan också av kalla ytor, drag och luftens rörelse. Därför kan en bostad upplevas kall trots att termometern visar en godkänd temperatur.

Vad påverkar komforten

Upplevd komfort beror på flera faktorer. Golvets temperatur spelar roll, liksom hur temperaturen varierar i rummet. Drag och kallras från fönster påverkar också upplevelsen, liksom fukt och luftcirkulation.

Även vanor har betydelse. Under 1900-talet har inomhusstandarden höjts och många är vana vid att kunna vistas inomhus med lätt klädsel året runt. Det påverkar hur temperaturen upplevs.

Identifiera värmeförluster

Innan åtgärder vidtas är det viktigt att förstå var värmen försvinner. Byggnadens ursprungliga konstruktion är en faktor, liksom förändringar som gjorts genom om och tillbyggnader. Otätheter mellan byggnadsdelar kan skapa drag och värmeförluster. Stora öppna ytor är svårare att värma upp än mindre rum.

Att anpassa åtgärderna efter husets förutsättningar är avgörande, särskilt i äldre byggnader.

Lärdomar från äldre hus

Förr var uppvärmning en självklar del av vardagen. Ved skulle huggas, bäras och sparas och värmen användes med eftertanke. Flera enkla metoder från tidigare generationer är fortfarande relevanta.

Temperaturen sänktes i rum som inte användes. Entréer utformades med dubbla dörrar för att minska värmeförluster. Gardiner och draperier drogs för nattetid för att hålla kvar värmen. Mindre och avgränsade utrymmen gjorde det lättare att värma upp bostaden.

Även lösningar som sängdraperier, alkover och täta sovutrymmen fyllde en viktig funktion genom att bevara värmen där den behövdes som mest.

En balans mellan komfort och energianvändning

Att förbättra komforten handlar inte enbart om att höja temperaturen utan om att skapa en jämn och behaglig inomhusmiljö. Ofta kan enkla åtgärder ge stor effekt utan att