Jakobsbergs gård

Jakobsbergs gård


Kommun: Järfälla

Besöksmålstyp: Kulturspår, Slott och herrgårdar

Närmaste SL-hållplats: Jakobsberg

Herrgårdsbyggnad i vit puts med rött plåttak.

Jakobsbergs gård. Foto: Rebecka Tellgren Mårtensson.

Det moderna Jakobsberg växte fram på Jakobsbergs gård gamla marker. Gården är sedan 100 år tillbaka en folkhögskola och ett stenkast från gården ligger ett forntida gravfält och två runstenar.

Vibble gård blev Jakobsbergs gård

År 1642 ärvde friherren och majoren Jakob Liliehöök de fyra gårdarna i Vibble by. En av gårdarna hete Vibble gård och blev senare ett säteri. Efter Liliehööks död 1657, tog hans fru Brita Cruus över gården och döpte den till Jakobsberg för att hedra sin make. Under de kommande 300 åren hade säteriet flera olika ägare, men de flesta bodde inte på gården utan hade arrendatorer som skötte förvaltningen. Brita Cruus är den ägare som bott längst på Jakobsbergs gård.

Det moderna Jakobsberg tar form

På 1700-talet byggdes gården om, och huvudbyggnaden samt flyglarna har behållit sitt utseende sedan dess. Jakobsbergs gård var en av Järfällas största gårdar ända in på 1900-talet. År 1918 såldes gården till Mälarprovinsernas Egnahem AB, som styckade av marken för småbruk och villabebyggelse. Året därpå köpte fil. Dr. Karl Petander herrgården och grundade en folkhögskola. Ytterligare mark styckades av år 1920 för att bygga Jakobsbergs centrum. När Järfälla kommun växte under 1960- och 70-talen så revs Jakobsbergs centrum för att ge plats åt ett modernare centrum med fler bostäder. 

Svartvitt foto över åkerlandskap med byggnader i mitten.
Flygfoto över Jakobsbergs gård 1936 Till vänster om huvudbyggnaden syns den tillbyggda aulan i fuktionalistisk stil som folkhögskolan lät bygga till. Foto: Ahrenbergsflyg.

Folkhögskolan är fortfarande verksam på gården och är känd för sin skrivarlinje. Skolan har under sin verskammatid på gården byggt till en funktionalistisk byggnad som idag används som aula, en röd huslänga med klassrum och moderniserat gården invändigt.

Runstenarna

Söder om Jakobsbergs gård finns två runstenar som ursprungligen tros ha stått utmed nuvarande Mälarvägen. De kom troligen till Jakobsberg på 1700-talet. Den vänstra runsten har spår av en lagning efter att den 1886 sprängdes för att bli byggnadsmaterial. Vid sprängningen upptäcktes runorna och stenen räddades, men den restes först år 1926 på sin nuvarande plats. Den högra runstenen flyttades dit år 1920.

Runsten i park. Snö ligger på marken.
Den lagade runsten (U91). I bakgrunden syns Jakobsbergs folkhögskola. Foto: Rebecka Tellgren Mårtensson.

Kvarnen och Kvarnbacken

Fem minuters promenad söderut från Jakobsbergs gård finns grunden från den kvarn som tillhört gården. Den första kvarnen byggdes på 1700-talet men revs 1841 och ersattes av en så kallad holländare, som har ett vridbart tak. Kvarnen blev ett kännetecken för Jakobsberg. Den har brunnit ner och byggts upp igen flera gånger, men efter den senaste branden 2005 byggdes den inte upp igen till många Jakobsbergsbors förtvivlan.

Kulle med röd kvarn i trä på höjden.
Bilden är från 1973 och visar den idag nedbrunna kvarnen i Jakobsberg. Foto: Alf Nordström.

Nedanför kvarnen ligger Kvarnbacken med ett gravfält från järnåldern. Gravfältet har uppemot 90 synliga anläggningar och har tillhört den förhistoriska byn Vibble. Högarna och de runda stensättningarna är typiska för yngre järnålder.

Det bästa sättet att besöka Jakobsberg och området runtomkring är genom en promenad. Länsmuseet har skapat en guide om Jakobsberg i appen Upptäck historien som du kan följa under din promenad. Länk till appen hittar du nedan.