Vid Skedvikens strand utanför Rimbo ligger Mörby slottsruin. En ruin av ett slott som på 1600-talet var ett av landets största och hade en av de finaste trädgårdarna i Sverige. Det var den mäktiga familjen Oxenstierna som på 1500- och 1600-talen byggde upp Mörby till ett ståtligt renässansslott. Slottet har en lång historia, men övergavs redan i början av 1700-talet och har sedan dess förvandlats till en fantasieggande ruin. Utanför slottet ligger ett gravfält från yngre järnåldern och här vilar kanske några av förfäderna till dem som byggde borg Villa Myraby som finns med på en karta över Mörby från på 1300-talet.
Landskapet runt Mörby slott och Fasterna kyrka har mycket av karaktären av hur det såg ut här på 1700-talet och troligtvis även före det. Vägen som går från slottet till kyrkan har ungefär samma sträckning som på en karta från 1731 och miljön runt kyrkan är typisk för medeltida sockenkyrkor.
Delar av ruinen grävdes ut på 1930-talet och det har hjälpt oss att förstår hur slottet sett ut och gett oss mer kunskap om dess historia.
I filmen berätta vi om slotts historia och dess olika delar. Vilka rum kan vi fortfarande se och vad vet vi om de som bott på slottet?
Mörby slott ligger på privat mark och på grund av rasrisken är ruinen stängd, men ibland anordnas visningar för den intresserade besökaren. Filmen har skapats av Stockholms läns museum som del av vårt arbete att göra svårtillgängliga kulturmiljöer mer tillgängliga.
Textning av filmen om Mörby slottsruin
Mörby slottsruin, vid Skedvikens strand
Utanför Rimbo vid Skedvikens strand ligger den mytomspunna Mörby slottsruin. En ruin av ett slott som på 1600-talet var ett av landets största och hade en trädgård som av vissa ansågs vara en av de finaste renässansträdgårdarna i Sverige. Men vem byggde ett så imponerande slott här, så avskilt?
Slottet har länge varit en ruin som kittlat besökares fantasi. Redan på 1700-talet har vi målningar som avbildar den. Från dessa eller när vi besöker slottet är det svårt att förstå hur livet tedde sig här 400 år sedan.
Mörby slott ligger på privat mark och på grund av rasrisken är ruinen stängd.
Erik Dahlbergs kopparstick från 1662 visar en ståtlig byggnad med en omfattande trädgård och ett myller av ekonomibyggnader, detta är från Mörbys glansperiod. Ändå ska vi nog ta avbildning med en nypa salt. Dahlberg gjort på 1600-talet avbildningar av historiska monument. Syftet vara att visa på stormakten Sveriges stolta historia och många av avbildningarna innehåller överdrifter. Mörby bestod av tre huskroppar och tre torn. Den fjärde huskroppen som syns på Dahlbergs kopparstick fanns aldrig utan var något som Dahlberg la till för att göra byggnaden ännu mer monumental.
Det var familjen Oxenstierna som omvandlade Mörby till ett imponerande renässansslott. Oxenstierna, en av de mäktigaste familjerna under Sveriges stormaktstid, ägde Mörby i 250 år. Deras stamgods skulle reflektera deras makt.
Det äldsta slottet
Mörbys äldsta tid är inte så känd, men det finns historiska uppgifter som vi kan knyta till platsen. På en karta från slutet av 1300-talet finns namnet Villa Myraby. Troligtvis var detta en timrad byggnad, men det finns inga spår kvar av den bygganden idag. Väster om slottet ligger ett gravfält från yngre järnåldern, vilket visar på platsens långa historia. Vid början av 1400-talet gick ägandet av Mörby över till släkten Slawenka och på 1450-talet byggde de ett tvåvånings stenhus som ersatte den timrade byggnaden.
Den bygganden kan vi än idag se rester av. De större stenarna i den norra längan hör till detta äldre stenhus, ett så kallat fast hus. Mindre stenar och teglet i fönsterpartier och dörröppningar hör till förändringar av slottet under senare perioder.
Slottets placering högt uppe på en klippa intill vattnet var en försvarsstrategisk placering, men också en markering i det omgivande landskapet.
Familjen Oxenstiernas praktslott
År 1474 gifte sig Bengt Kristiernsson Oxenstierna med Märta Slawenka och nu blev Mörby adelsfamiljen Oxenstiernas huvudsäte.
Det var Gabriel Kristiernsson Oxenstierna, sonson till Märta och Bengt Kristiernsson som började bygga ut Mörby. År 1569 stod den första utbyggnaden klar, en stor renässansborg som var byggd för ett starkt försvar.
Arbetet med att skapa ett imponerande slott slutfördes på mitten av 1600-talet.
Slottet blir ruin
Men Mörbys storhet blev kortvarig. Att bygga ett så stort slott kostade pengar och mycket av godset sattes några år efter att det fullbordats i pant. År 1726 säljer släkten Oxenstierna slutligen Mörby på auktion och slottet var nu en ruin i politikern Arvids Horns ägo.
Det är inte säkert att avsikten var att rusta upp slottet och göra det beboligt, kanske var det ruinen Mörby Arvid Horn var intresserad av. Han ägde även slottet Ekbyholm på andra sidan Skedviken och Mörbys ruin var en vacker kuliss som kunde ses från Ekebyholm.
Renovering och arkeologiska undersökningar av Mörby
Från de olika målningar som vi har från ruinen Mörby kan vi se att slottet efter hand rasade mer och mer.
Slottsruinen blev med tiden begravd av jord och kollapsade murar. Stora delar av den ruin som vi ser i dag var inte synlig. Men på 1930-talet började arkeologer intressera sig för slottet och under fler säsonger grävdes delar av det ut.
De arkeologiska undersökningarna följde den tidens arkeologiska metoder. Syftet var främst att gräva bort kulturlager, ta fram byggnaden och samla in fynden. Tyvärr har vi inte så mycket information om det arkeologiska arbetet. Men i fyndmaterialet som finns bevarat på Statens Historiska Museer kan vi se lämningar från det liv som ägde rum på slottet. Vissa saker visar på adelns ställning i samhället; annat, som dessa fragment av blyglaserade keramik visar på ett mer vardagligt liv.
Nu beger vi oss upp i det som var Sjötornet där vi får en bra överblick över olika renoveringsarbeten som gjorts.
Stora renoveringsarbeten genomfördes på 1940-talet för att göra ruinen mer stabil. De mer bevarande delarna av det gamla stenhuset täcktes med ett betongtak. Delar av de yttermurarna täcktes med ett blytak. Renoveringsarbetet har sedan fortsatt, främst för att göra byggnaden mer stabil.
Landskapet och Mörbys olika verksamheter
En borg eller ett slott var naturligtvis inte isolerat utan omgärdades av en mängd andra byggnader och anläggningar. Slottets boende hade behov av att mat producerades och lagades, att slottet underhölls och sköttes. Ett slott i Mörbys storlek hade också behov av torp och verksamheter som skulle bidra till slottets ekonomi. Runt Mörby hittar vi många lämningar från dessa verksamheter. Vissa är utmärkta som fornlämningar och från historiska dokument får vi ytterligare ledtrådar. Här ser vi en karta från 1731 som visar slottet och dess omgivning.
Ekonomibyggnader längs vattnet
Här nere vid vattnet fanns det tidigare flera så kallade ekonomibyggnader, vilka var del av en hamn och verksamheter nere på stranden. Inga av dessa hus är i dag bevarade annat än som lämningar i form av grunder och rasmassor.
Tidigare var vattnet i Skedviken högre och en vik gick in mellan slottet och Fasterna kyrka. Men i och med landhöjningen och framför allt utdikningen under tidigt 1900-tal har viken nu vuxit igen.
Nu ska vi titta närmare på trädgården.
Trädgården och orangeriet
Mörby hade på 1600-talet som vi tidigare nämnt en av Sverige mest imponerande renässansträdgårdar. Strukturen av trädgården syns fortfarande, men växligheten och byggnaderna finns inte kvar. Men med hjälp av arkeologi och historiska dokument kan vi hitta lämningarna av vissa.
På den teckning av Mörby som Dahlberg lät göra vid sitt besök av slottet kan vi se element av den imponerande trädgården. Till vänster om rundtornet kan vi se en låg byggnad på Dahlbergs teckning. Detta är ett av Sveriges första växthus.
Rester av denna finns kvar i marken utanför rundtornet. Det har av vissa tolkats som ett orangeri eller pomeranshus, ett växthus som användes för att driva upp exotiska frukter och växter.
Livet på en borg på 1600-talet
Nu ska vi bege oss in i borgen och titta på dess olika delar och vissa av rummen som än idag är bevarade.
Nu står vi på borggården en naturlig mötesplats för alla som levde och verkade på slottet. Under slottets sista fas kantades borggården av tre huslängor och en mur. Idag känns gården lite öde, men när borgen var i bruk måste detta ha varit en händelserik plats med människor, djur och allahanda ljud och lukter.
Rakt fram, på slottets norra sida ligger huvudbyggnaden. Det var denna byggnad som utgjorde slottet under dess först fas som stenborg och fortsatte att ha en central funktion, slottets sociala och ceremoniella centrum. På vardera sida av huvudbyggnaden ligger ytterligare två huskroppar, dessa är del av slottets senare faser och det utbyggda Mörby hus. Slottet har även tre torn, det stora rundtornet, det fyrkantiga sjötornet ner mot vattnet och ett mindre vakttorn.
Bagarstugan
Stora delar av slottet är idag så raserat att det är svårt att få sig en bild av hur rummen en gång kan ha sett ut.
Nu går vi in i bagarstugan, ett av de rum som än idag är relativt välbevarat och vi kan få en känsla av hur det kan ha sett ut när familjen Oxenstierna levde på Mörby.
Egentligen var detta nog inte en bagarstuga, men har kallats så eftersom i rummets ena hörn finns en större ugn som liknar en bakugn.
På golvet finns ett välbevarat tegelgolv, ett tegel som även finns i andra rum och som visar det utbyggda slottets golv. I taket kan vi se ett tegelvalv som även det har använts i många rum på slottet, men då ofta inte lika väl bevarade. På kartan från 1731 ser vi att teglet troligtvis tillverkades sydväst om slottet, här hittar vi platsnamnet Tegelugnsvreten.
Tornet och tornsalen
Från bagarstugan når vi genom en smal spiraltrappa rundtornet som har två intakta våningar.
Rundtornet hade troligtvis främst en viktig social funktion, de två bevarande tornrummen är några av slottets största rum och här kunde slottets herrskap hålla fest. Men det var också ett utrymme där slottets boende hade bra uppsikt över landskapet.
I dag är tornets tak och tredje våning borta, men en gång måste detta ha varit en konstruktion som synts väl i landskapet.
Slottsherrens gemak
Många av rummen i den västra längan verkar allmänt använts som en förlängning till funktionerna i det äldre stenhuset, för möten och sociala tillställningar. I hörnet på andra våningen låg slottsherrens gemak.
I dag känns det ganska litet och trångt, och troligtvis användes det främst som sovrum till slottsherren.
Slottsfrun hade ett eget sovgemak och troligtvis låg detta på andra sidan borggården, vilket gav henne mer kontroll över de utrymmen som handlade om att ta hand om slottets vardagliga skötsel. Slottsherrens gemak var närmare slottets sociala funktioner.
Vintersalen
Snart ska vi inne i vintersalen, på andra våningen i det gamla stenhuset. Det var hit betydande gäster välkomnades, men det var också hit slottets ägare kunde dra sig tillbaka vid oroliga tider.
Rummen under vintersalen fungerade som förrådsutrymmen, praktiskt med tanke på att mat och dryckeskonsumtion var en central del av de sociala aktiviteter som hölls i vintersalen.
Men att förrådsutrymmena var placerade just här hade även en annan förklaring. Det var som sagt till det äldre stenhuset som slottets boende kunde ta sig om slottet anfölls, dess placering gör den till slottets mest skyddade del. Att ha förvaring av mat och andra förnödenheter placerad i samma del av slottet är därmed självklart.
I dag upplevs vintersalen som ganska kal och ogästvänlig, men på den tiden som ruinen fortfarande var ett fungerade slott måste vi tänka oss att rummet var inrett med möbler och dekorerat med väggmålningar och textilier.
Det finns i rummet två stora fönster, ett som vetter mot norr och kyrkan och ett mot söder och borggården.
Under slottets glansdagar var detta nog ett av slottets vackraste och ljusaste rum.
Avslutning
Mörby slottsruin är en imponerande lämning från Sverige stormaktstid och det är lätt att förstå alla de konstnärer som besökt ruinen för att avbilda dess spännande siluett. På samma sätt speglar ruinen och landskapet Mörbys långa historia och alla de människor som levt och verkat här.
Mörby slottsruin är privatägt, men tillgänglig för allmänheten. På grund av rasrisken är ruinen stängd, men ibland anordnas visningar för den intresserade besökaren.
