Sista stoppet på vandringen genom Sollentuna blir en byggarbetsplats utanför gamla Stinsen i Häggvik. Här träffar vi kommunstyrelsens ordförande Henrik (M) som berättar om visionen för framtidens Sollentuna. Vad har man egentligen för framtidsplaner och hur kommer det vara att bo i Sollentuna om tio år?
Just nu byggs det mycket i Sollentuna, hur tror du att kommunen kommer att förändras av det som byggs och planeras just nu?
– Jag vill se ett Sollentuna som man fortfarande känner igen sig i även framöver. Vi kommer se att det blir mer tätbebyggt framför allt i de kommundelar där vi har stora byggprojekt på gång men med det sagt så vill jag fortfarande att man ska känna igen sig i många kommundelar som består av småhus och villaområden där vi inte har planer på att göra förändringar. Man kommer se förändringar på vissa håll men på andra inte, som vi brukar säga i Sollentuna ”Bevara och utveckla”.
Vet ni ungefär hur många invånare Sollentuna kommer att ha när de här byggnationerna står klara?
– Ja, vi räknar med att vi växer med ungefär 1 000 invånare per år och nu är vi uppe på 76 000 invånare. Räknar man på det så är det inte orimligt att vi har 85 000 invånare i kommunen om tio år. Det har visat sig att det är inte bara en ambition utan när vi följer upp det här varje år så landar vi ungefär på det.
Ni som arbetar med kommunens utveckling, vilken vision ser ni framför er? Finns det någon övergripande förändring som ni strävar mot?
– Vi har den här övergripande visionen om att vi ska vara Sveriges mest attraktiva kommun. Det har vi använt några år. Och då måste man ju förklara vad det betyder, vad är definitionen av attraktiv och varför? Det är lite roligt, det var någon invånare som mejlade mig som kommunalråd och skrev så här ”för mig är definitionen av attraktiv något som ser bra ut på utsidan men sen vet man inte vad det är när man kommer närmare”. Det tyckte jag var roligt. Vi vill att det ska upplevas som att Sollentuna är en attraktiv kommun för de som redan bor här, driver företag och verkar här men också för fler att flytta till och då måste vi ha någon form av dragningskraft. Det måste vara tydligt att Sollentuna har någonting som lockar. De som faktiskt flyttar hit är många barnfamiljer, de som är på väg att skaffa barn, bilda familj och stadga sig. Med andra ord de som är klara med en utbildning, har fått sitt första jobb och kanske bott närmare stan eller universitet men nu vill man bilda en familj och hitta den typen av liv. Då söker man kombinationen av att ha närheten till stan, kommunikationer ska vara goda, Arlanda är inte så långt härifrån men också att man ska ha nära till natur. Det är vad jag väger in mycket när vi pratat om ”Sveriges mest attraktiva kommun”.
Var tror du att Sollentunaborna kommer känna av mest påtaglig förändring i kommunen?
– Egentligen är det inte så svårt att svara på utan man kan titta på de områden där vi planerar för större expansion. Då har vi Väsjöområdet, Södra Häggvik och Helenelund, även sen centrala Tureberg. Vi vill knyta ihop centrala Tureberg kring Malmvägen med södra Häggvik via en allé.
Vilken förändring tror du man kommer märka av tydligast i sitt vardagsliv som Sollentunabo?
– Det som berör kommunikationer. Vi står inför en rad förändringar på kommunikationssidan. Vi får tvärbanan 2025 till Helenelund och sen så får vi en sydlig uppgång i Häggvik till den pendeltågsstationen som bara har en nordlig uppgång nu, och sen är det förbifarten. Det kommer gå väldigt smidigt att röra sig till södra sidan stan på bara 15-20 minuter i förbifartstunneln. Sen när vi får tvärbanan hela vägen till Helenelund och antingen via pendeltåg eller buss kan hoppa av och byta i Helenelund, hoppa på spårvägen och så kan man ta sig till exempel till Bromma flygplats via kollektivtrafiken. I stället för som idag med huvudsakligen bil eller taxi, för det är inte så smidiga kommunikationer mellan Sollentuna och Bromma idag. Det är en påtaglig förändring för alla Sollentunabor som kommer alla till nytta.
Vad är visionen för det stora byggprojektet i Häggvik?
– Det är extra kul att prata om just Häggvik för kommunen äger inte en tuva mark i området utan det består av privata fastighetsägare men det är ändå vi som kommun som tar fram detaljplaner och tittar på hur vi vill samhällsutveckla området. Vi har i samklang med de här fastighetsägarna som finns där tagit fram en gemensam vision och då kom vi fram till de här ledorden ”Kul, smart och varierat”. Det innebär att vi vill att det ska vara ett område som sätts på kartan genom färgglada inslag. Det ska inte bara byggas praktiskt och funktionellt utan vi var väldigt tydliga med att det ska vara ett bra inslag av lekparker för barn och grönområden.
Tror du att Sollentuna kommer ha samma roll i länet som idag när den här framtidsvisionen är uppfylld?
– Jag tycker det är viktigt att vi får en tydligare plats på kartan och i länet. Varför då? Jo men ta det här till exempel med förbifarten, jag ser det som att Häggvik där den kommer upp, det är mitt i Sollentuna om man kollar på det ur en geografisk perfektiv. Jag har sagt förut att det är som en typ av ”Stockholm North gate”, för det kommer bli så att om man inte ska in i själva city men passerar. Det sista du ser då av Stockholmsregionen ovan jord kommer vara Sollentuna och Häggviksområdet och sen försvinner du ned i tunneln och kommer inte upp igen förrän i Skärholmen. Det är gynnsamt geografiskt läge men också för att vi har närheten till Kista med hela IT-sektorn. Det vill jag knyta ihop mer med Häggvik och jag tror det finns goda förutsättningar där för att man ska samverka och skapa arbetstillfällen och tillväxt med de företag som finns i Sollentuna. Jag tror vi kommer få en tydligare roll med tvärbanan som går hela vägen fram och blir en slutdestination. Helenelund och Solentuna är inget man passerar utan det är något man åker till.
Om du fick välja en sak som Sollentuna som plats ska ha med sig in i framtiden och en sak som man ska lämna bakom sig, vilka blir det då?
– En sak som jag tycker vi ska ha med oss in i framtiden är våra höga miljömål. Vi måste värna miljön och klimatet och det har vi höga ambitioner om i Sollentuna, inte minst när vi bygger. Vi ska också fortsätta verka för tillväxt. Vi ska vara en kommun som bidrar med tillväxt både lokalt och regionalt så vi har företagare som utvecklas här och anställer fler.
– Det vi ska lämna bakom oss är våra två utsatta områden. Det har vi satt upp ett tydligt politiskt mål och beslutat i fullmäktige. Senast 2030 så ska de inte finnas med på polisens lista längre och så har vi ett väldigt aktivt och omfattande arbete för att alla ska vara med och bidra inom hela kommunkoncernen. Verksamheter och bolag ska jobba för det målet och måste redovisa kontinuerligt vad man faktiskt åstadkommer.
Kan man påverka tryggheten via byggnationsplaner?
– Det är något vi har börjat jobba med och vår samhällsbyggnadsavdelning jobbar med till vardags. De måste väga in trygghetsaspekter i hur de samhällsplanerare och när man lyssnar till deras redogörelse för vad de föreslår så blir jag imponerad av hur de har tänkt till. Många av våra flerfamiljsområden som byggdes på 60- och 70-talen, då hade man ett helt annat tänk och det skulle vara praktiskt och konventionellt. Det finns mycket runt hörnet så man inte ser riktigt, smala gångar, trappor som försvinner i något mörker, mycket tunnlar byggde man förr. Gångtunnlar och cykeltunnlar för att det skulle bli trafiksäkert, samtidigt visar Brottförebyggande rådet att just i tunnlar så kan man utsätta någon för hot och våld. Det behöver inte vara dyrare att bygga någon form av bro, då kan man i alla falla se att ”där är det någon som står och gruffar med någon” så att det är mer öppet. Belysning är en jätteviktig faktor som man inte alltid har haft med sig. Det gör vi mycket nu, ser till var det finns skygga platser och så sätter vi upp extra belysning där. Att dra nya ledningar och sätta upp nya lampor är ganska enkel lösning för att göra det tryggare. Det finns så mycket i stort och smått man kan göra där.
Vill du lära dig mer om Sollentuna?
Sollentuna stories är ett nedslag i berättelser från platsen men det finns mycket mer att upptäcka kring Sollentunas historia, samtid och framtid! Här hittar du några tips på hur du kan lära mer och själv bidra till platsens historieskrivning.
Hos Sollentuna kommun finns arkiv tillgängliga i den digitala forskarsalen . Här kan du hitta digitaliserade äldre ritningar, fotografier, kartor, dokument, filmer och ljudupptagningar från fem århundraden i Sollentuna:
Sollentunabilder i Sollentuna kommunarkiv (sollentunabilder.se)
I appen Upptäck historien från Stockholms läns museum kan du lära dig mer om Edsbergs slotts historia och i avsnittet Kulturhistoria längs spåret finns avsnitt om både Sollentuna och Rotebros tågstationer. Ladda ner appen gratis via GooglePlay eller AppStore.
I samlingarna hos Stockholms läns museum finns en mängd historiska bilder från Sollentuna att upptäcka:
Sollentuna i sök i samlingarna (stockholmslansmuseum.se)
I appen Upptäck konsten från Stockholms läns museum kan du lära dig mer om konsten i Sollentuna kommun och upptäcka kända och okända konstverk i den offentliga miljön. Ladda ner appen gratis via GooglePlay eller AppStore
Samtidsbild från Stockholms läns museum är en ständigt växande samling av nutida bilder från hela länet. Här kan du både titta på andras bilder från Sollentuna och bidra med dina egna. Samtidsbild är en möjlighet att bidra till historien med just din syn på livet och platsen:
Upptäck Samtidsbild (stockholmslansmuseum.se)
På Sollentuna kommuns webbplats kan du lära dig mer om kommunens framtida utveckling genom pågående och planerade byggprojekt:
Sollentuna växer (sollentuna.se)