Brottö skärgårdsjordbruk – att dokumentera ett levande kulturarv

Den 4 juni lanserade länsmuseet den digitala utställningen Brottö – ett skärgårdsjordbruk. I utställningen finns filmer och bilder som berättar om livet på Brottö gård i Österåkers kommun förr och nu. Utställningen bygger på en dokumentation av det enda statliga kulturreservatet i Stockholms län. En plats som hittills inte varit så känd bland allmänheten. 

En kvinna fotograferar en ko, hon ser koncentrerad ut. Motivet är en ko.
Länsmuseets fotograf Jenny Bergensten fångar en highland-cattle ko. Foto: Moa Beskow.

Besök på Brottö

För några år sedan landade en fråga på länsmuseets bord. Kunde vi dokumentera och förmedla kulturreservatet och skärgårdsjordbruket på ön Brottö i Stockholms skärgård? Det skulle finnas ett gårdsarkiv men mycket mer än så visste vi inte. Idén till dokumentationen väcktes av Matts Jansson, praktisk förvaltare av reservatet och boende på Brottö gård. Frågan gick via Länsstyrelsen innan den landade hos oss. Arbetet inleddes med en ansökan om medel från Länsstyrelsen och museets etnolog Moa Beskow och arkivansvariga Ann-Sofie Nygren åkte ut till ön, det första besöket gjordes i oktober år 2022.

Vi kom till Brottö en strålande solig höstdag. Matts mötte upp och vi anlände lagom till lunch där sambon Solveig serverar oss en underbart god köttgryta på högrev från egna djur med egen odlad potatis. Till efterrätt får vi äppelkaka och kaffe i fina koppar. Efter lunchen får vi med oss arkivmaterialet upp till huset där vi ska bo och arbeta. Matts berättar det han vet och är angelägen om att den här historien ska berättas. Vi börjar gräva oss igenom högarna av papper i kartongerna och påbörjar arbetet med en arkivförteckning. Vid 22.00 är det beckmörkt, månen skiner och det är dags att gå till sängs.

Dagen efter guidar Matts oss tar bort mot den västra delen av ön där korna betar. Djuren äter både gräs, sly och vass och på så vis hålls landskapet öppet. När ljuset når marken gynnas olika arter av växter och djur och den biologiska mångfalden ökar. Vi tittar på utdikningar, strandängar och byggnader. Han visar skogsbestånd som stått sedan en slutavverkning på 1970-talet och berättar om det långsiktiga arbetet med skogen. De insatser som görs nu kommer hans barn och barnbarn kunna se resultatet av.

En tjur äter mat ur en vit plasthink, en man sitter och tittar på en bit bort. I bakgrunden syns vatten.
Matts Jansson matar korna på betesholmen Brännholmen och länsmuseet får följa med. Foto: Moa Beskow.

Sista dagen får vi följa med och mata djuren som finns på betesön Brännholmen. Förr i tiden, berättar Matts, så rodde man över och mjölkade två gånger om dagen. Men nu förtiden är det ingen som håller på med mjölkkor här i området. Den sista mjölkkannan skickades från ön på 1980-talet. Efter lunch är det dags att packa ihop. Arkivmaterialet tas tillbaka ner till huset, vi tackar för oss och går vidare ner till båten, fäller upp semaforen och åker hem igen.

En historia tar form

Tillbaka på museet fortskrider arbetet. Vad av allt vi sett och hört ska vi samla in? Hur ska vi kunna berätta den här historien? Det visar sig att det finns ett stort antal fotografier, äldre bilder i fotoalbum, diabilder och digitala bilder i datorer och minneskort. Vi åker tillbaka till Brottö och lånar med oss ett urval av bilder, både fysiska bilder omsorgsfullt nerpackade kartonger och album men också digitala filer som tankats över till museets dator.

En man står böjd över en kamera. Han filmar två kossor som tittar nyfiket.
Vi valde att berätta historien om Brottö med hjälp av rörlig bild. Nyfikna kor när länsmuseet var där och filmade. Foto: Moa Beskow.

Sakta men säkert börjar en historia ta form. Vi vill berätta om livet på ön idag, om familjens förutsättningar för att kunna leva i skärgården och förvalta detta unika kulturarv. Vi vill berätta historien om Brottö gård, om de människor som bott här tidigare, hur även deras liv och arbete lagt grunden till att Brottö skärgårdsjordbruk utsågs till kulturreservat. Besöken på Brottö blir fler och pusselbit efter pusselbit läggs till helheten. Det som framför allt träder fram är att det ligger ett enormt stort kunnande, en hängivenhet och långsiktigt arbete bakom Brottö kulturreservat. Dessa typer av små skärgårdsjordbruk var en vanlig syn i skärgården förr, men att detta finns kvar nu är unikt. Kunskaperna kring jordbruk och djurhållning väver också trådar bakåt i historien, för det sägs att det aldrig varit ko-tomt på Brottö sedan de första skriftliga källorna kom till på 1500-talet. Sedan slutet av 1800-talet har familjen Jansson levt och bott på Brottö gård. Kunskaper som gått i arv sedan dess vandrar nu vidare in i nästa generation när Matts och Solveigs dotter och hennes man tar över gården.

Historien om Brottö skärgårdsjordbruk fortsätter men finns fram tills våra dagar nedtecknad och arkiverad hos oss på länsmuseet.

Besök utställningen och ta del av historien!

Välkommen till utställningen om Brottö – ett skärgårdsjordbruk (stockholmslansmuseum.se)

Vinnarna i fototävlingen #fisksätra

Tre kvinnor som står bredvid varandra i ett bibliotek.
De tre vinnarna. Från vänster; Dominika Depczyk (2:a) Fatima Ali Abdi (1:a) och Jeanette Josefsson (3:a). Foto: Elisabeth Boogh.

I fredags var det vernissage i Fisksätra bibliotek och under tre timmar besökte fler än 400 nyfikna invånare lokalen i Fisksätra centrum. Här finns det över sextio bilder från vardagen i Fisksätra. Barn, djur, natur, byggnader, aktiviteter och matlagning är några av de motiv som går att ta del av i utställningen. Stockholms läns museum och Fisksätra bibliotek har under hösten arrangerat en fototävling och vi visar nu ett urval av alla 445 bilder som har laddats upp i appen Samtidsbild. Vi hade inte trott att intresset skulle bli så stort, men tack vare ett digert arbete av bland andra vår insamlingsassistent Stella Waldenström lyckades vi skapa ett stort engagemang för tävlingen i ”Fiskis”. Vi är väldigt stolta över att så många nya bilder nu finns tillgängliga för en framtida generation.

Alla bilder kan du hitta du hitta här. Välj samling Fisksätra.

Fototävlingens första pris gick till Fatima Ali Abdi, andra priset fick Dominika Depczyk och slutligen gick tredje priset till Jeanette Josefsson. Grattis!

Första pristagaren Fatima Ali Abdis beskrivning:

Foto på två barn som spelar pingis framför en stor trappa.
Folkets hus. Foto: Fatima Ali Abdi

”Ena dagen är barnen i danssalen och rör på sina höfter, medans jag tar en kopp kaffe och har ett intressant samtal med annan Fisksätrabo. En annan dag är det pingismatch mellan kusinerna, tiden man spenderar tillsammans skapar goda minnen livet ut.

Då mina barn är i ålder där de vill testa olika aktiviteter/intressen, erbjuder Folkets hus möjligheter som tillgodoser detta. Att det även fanns något för mig var glädjande, från föreläsningar till att bilda nya kontakter.

Folkets hus har varit för mig en mötesplats för alla i området. Det är en mittpunkt, en trygg plats som präglas av positivitet.”

Juryns motivering:

”Fotografiet berättar om samvaro och närvaro på en av vardagens platser i Fisksätra.

Två personer, en ung man och en flicka klädd i rosa, står på varsin sida om ett pingisbord. Blickarna riktas mot pingisbollen som fångats i luften. Bilden utstrålar glädje över spelet och gemen-skapen, men berättar också något om platsen, Folkets hus – en mötesplats där generationer kan spendera vardagens tid tillsammans.”


Andra pristagaren Dominika Depczyks beskrivning:

En nattbild med upplysning av utomhusbelysning.
Nattdimma. Foto: Dominika Depczyk.

”Att fotografera är min passion och ett försök att fånga ett ögonblick. Genom bilder vill jag berätta om det som väcker min beundran och fascinerar mig i just den stunden, oavsett om det gäller fotografering av människor, natur- eller arkitekturfoto.

Detta fotografi visar en vanlig utsikt från ett fönster som blir mystiskt och poetiskt på grund av dimma och ljus. Sådana fenomen inspirerar mig.”


Juryns motivering:

“Lyktstolpens sken omfamnar och lyser upp gångvägen mellan husen i Fisksätra. Det är som en scen tagen ur en film eller saga, samtidigt som bilden i själva verket visar något så vardagligt som utsikten från fotografens lägenhetsfönster.

Bilden förmedlar trygghet och inger en känsla av att man vill befinna sig just där i regnet, kanske på väg hem från en promenad i kvällningen. Samtidigt väcker bilden en undran hos betraktaren över vad som döljer sig i mörkret utanför lampans sken. Bildens motiv ställer ljusets trygghet mot mörkrets osäkerhet.”

Tredje pristagaren Jeanette Josefssons beskrivning:

En bild på en spis med en omelett i en stekpanna
Steker omelett. Foto: Jeanette Josefsson.

”Jag står i mitt kök och steker omelett i en gjutjärnsstekpanna på en standard spis. Mer vardag än det kan det inte bli. När vi inte kommer på något gott eller roligt till frukost eller lunch blir det omelett. Både min man och jag tycker att en spansk omelett är väldigt gott och mättande.”


Juryns motivering:

“Fotografens blick synliggör något av det mest vardagliga på en plats som vi alla kan känna igen. Vi befinner oss i ett kök. På spisen puttrar en omelett i gjutjärnspannan och på köksbänken står flaskor med matolja och hushållsapparater. Motivet är långt ifrån tillrättalagt och visar vardagen som den känns på riktigt, i den bemärkelsen att det är något vi upplever varje dag.

Samtidigt väcker bilden vår nyfikenhet. Vad ska serveras utöver omeletten, vem eller vilka är det som ska äta och vem är det som bor i den här lägenheten?”

Konsten att marknadsföra kvinnohistoria

Sophia Brenner. Målning av Georg Engelhard Schröder. Foto: Hans Thorwid, Nationalmuseum.

Under förra året gjorde vi på Länsmuseet ett upprop. Vi ville samla in berättelser om kvinnor som legat i det fördolda men som förtjänas att lyftas fram. Vi letade efter situationer och konkreta sammanhang som inte går att hitta i historieböckerna. Vi väntade nervöst på gensvar. Skulle vi få in något material överhuvudtaget? Kändes ämnet angeläget? Det gick bra och gensvaret visade att det var en angelägenhet för många.

Sammanlagt fick vi in 129 förslag på namn och berättelser, kvinnor som gett historiska avtryck, stridit och agiterat, men som också genom det vardagliga gjort skillnad. Forskare har varit engagerade under resans gång, vilket har gett projektet trovärdighet och tyngd. Av de inkomna 129 förslagen komprimerades antalet ned till en hanterlig fysisk utställning med 20 personporträtt. Utställningen går nu på vandring i länet. Tusen år av kvinnokraft, som utställningen heter, har tagits fram tillsammans med Vallentuna kommun där den hade premiär i somras. I skrivande stund befinner utställningen sig i Märsta kulturhus – och fler platser väntar under nästa år.

Nytt uppdrag – digitalt museum

I samband med vårt nya uppdrag från Kulturförvaltningen vid Region Stockholm, att vara ett digitalt museum, ville vi åter igen använda materialet som resulterat i utställningen. Så många kvinnor som har gjort så många bra saker tål att berättas om, om och om igen. Nu blev det en essens på tio kvinnor från olika epoker och livssituationer. Bland annat lyfter vi Karolina Widerström (1856-1949), Sveriges första kvinnliga läkare. Hon var en banbrytande gynekolog, sexualupplysare och politiker som under hela sitt liv verkade inom jämställdhetsrörelsen.

Se filmen om Karolina Widerström

Käppar i hjulet

En digital utställning är tacksam på flera sätt för det finns inga gränser. Vem som helst kan när som helst ta upp telefonen eller slå på datorn. Men det visar sig att det digitala också kan sätta käppar i hjulet. När vi i samband med den digitala utställningen Kvinnokraft ville marknadsföra några specialframtagna filmer genom sponsrat inlägg på Facebook och Instagram godkändes de inte. Till en början tyckte jag att det var märkligt och gjorde nya försök. Samma svar varje gång. Frustrationen steg och vi tog till slut hjälp av en person som är expert inom digitala medier. Personen hade svårt att orientera sig, trots sin erfarenhet. Tillsammans lyckades vi till slut klura ut hur vi skulle få iväg vår ansökan om verifiering för att kunna skapa den sponsrade marknadsföringen. För det krävdes legitimering varför jag, som kommunikatör, behövde skicka en bild på mitt körkort. Trots alla ansträngningar blev det nobben ännu en gång. Svaret som denna gång kom upp i samband med avslaget, menade att inlägget innehöll grova ord – de påstod att det gick att jämföra med ord som skit och arsle (!). När jag gick tillbaka till inlägget för att försöka förstå vilka ord de syftade på kunde jag endast se ord som feminism, kvinnohistoria och jämställdhet. Skrattretande kan tyckas, men skrattet fastnade omedelbart i halsen.

Hur ska vi kunna synliggöra vårt kulturarv?

Så tillbaka på ruta ett. Vi har gjort en digital utställning om betydelsefulla kvinnor, men #feminism, #jämställdhet och #kvinnohistoria är enligt Facebook användande av grova ord som är politiskt laddade. Hur ska vi kunna synliggöra vårt kulturarv och vår kvinnohistoria om vi inte kan använda dessa ord i vår marknadsföring? Och framför allt, hur kommer det sig att dessa ord anses grova? Vem är det som sitter och klassificerar?

Fake News del 2

Idag kan du inte öppna en nyhetstidning, kolla Facebook eller ens slölyssna på en museipodd utan att mötas av ord som alternativa fakta, filterbubblor, algoritm, nättroll, faktaresistens eller faktoid. Men orden beskriver inte något radikalt nytt för vår tid.

Långt innan Donald Trump blev presidentkandidat har olika inställning till fakta, information och kunskap påverkat oss och färgat vår vardag och världsuppfattning. Till och med innan sladden till internet pluggades in. Utställningen FAKE NEWS handlade om just det. Om ett ord som vi inte borde använda och om vårt komplicerade förhållande till fakta, kunskap och misstro – igår, idag och imorgon.

I det andra poddavsnittet baserat på utställningen och de intervjuer som producerades för den hör ni Lars Fridén, museets producent, tillsammans med Karin von Sydow och Karin Willis, Pär Holmgren, Maria Wetterstrand, Tor Lindstrand och Irene Molina.

Lyssna på poddavsnittet: Fake News del II (soundcloud.com)

Fake News del 1

Fake News, del 1

Idag kan du inte öppna en nyhetstidning, kolla Facebook eller ens slölyssna på en museipodd utan att mötas av ord som alternativa fakta, filterbubblor, algoritm, nättroll, faktaresistens eller faktoid. Men orden beskriver inte något radikalt nytt för vår tid.

Långt innan Donald Trump blev presidentkandidat har olika inställning till fakta, information och kunskap påverkat oss och färgat vår vardag och världsuppfattning. Till och med innan sladden till internet pluggades in. Utställningen FAKE NEWS handlade om just det. Om ett ord som vi inte borde använda och om vårt komplicerade förhållande till fakta, kunskap och misstro – igår, idag och imorgon.

I det första av två vindlande poddavsnitt baserade på utställningen hör ni Lars Fridén, museets producent, tillsammans med Jack Werner, Pär Holmgren och Joanna Rubin Dranger (tre av de experter som intervjuades i utställningen).

Lyssna på poddavsnittet: Fake news del I (soundcloud.com)

Fake News, del 2

Mediernas roll idag och i framtiden

Paneldebatt i Dieselverkstadens bibliotek den 14 november. Medverkande: Christian Christensen, professor vid JMK, Cecilia Djurberg, redaktör för Medieormen, Robert Brännström, chefredaktör för KIT och Andreas Ericson, chef för Timbro Medieinstitut, samt Annelie Kurttila enhetschef för Publik och kunskap på Stockholms läns museum. Programpunkt i samarbete med Forum för levande historia.

Invigning av utställningen FAKE NEWS: Fakta och misstro

Invigningstal av museichef Christer Falk och Jack Werner, medgrundare av Viralgranskaren för utställningen Fake News på Stockholms läns museum. Den 19 september 2017.

Se filmen från invigningen

Maele “Reeflex” Sabuni dansar

Maele “Reeflex” Sabuni på Stockholms läns museum i samband med utställningen Graffiti Spaces. Uppträdandet ägde rum på Barnens kulturdag 19 september 2015 på Stockholms läns museum i Dieselverkstan.

Maele “Reeflex” Sabuni på Stockholms läns museum. Filmspelare i Youtube.

Snösätra

Från bygget av utställningen av Graffiti Spaces. Visas på Stockholms läns museum i Sickla, Nacka 29 januari – 6 september 2015.

Medverkande: Ace, Aman, Ance, Astma, Bayne Soe Sker, Björn Engberg, Detch, Emmilou Texter: Jacob Kimvall, Macarena Dusant, Tobias Barenthin-Lindblad, Tomas Örn och Nils Forsberg.

Snösätra. Filmspelare i Youtube.

Atombomb över Stockholm

Trailer för utställningen Atombomb över Stockholm – en utställning om kalla krigets kulturarv. Visas på Stockholms läns museum i Sickla, Nacka 11 oktober 2013 – 6 april 2014.

Utställningen lyfter fram kulturarvet från kalla kriget, ger en bild av de hot som upplevdes i huvudstadsregionen och visar hur dessa påverkade människors vardagsliv och samhället i stort. Utställningen bygger på ny forskning, dokumentation, bilder och filmer som aldrig tidigare visats i samlad form.

Fri entré!

Atombomb över Stockholm. Filmspelare i Youtube.