Svartsjö slott på Färingsö byggdes under 1730-talet som ett lust- och jaktslott åt drottning Ulrika Eleonora.
Slottet är återställt till sin forna glans efter ett omfattande restaureringsarbete både in- och utvändigt. Slottet har fått tillbaka sin ljust gula kulör som det hade när det var nybyggt på 1730-talet och invändigt har rummen nya handgjorda tapeter. Bygden vid Svartsjö har varit bebodd sedan vikingatiden. Från den tiden finns ett litet järnåldersgravfält strax norr om kungsgården och en runsten öster om slottet. Under medeltiden uppfördes en borg vid Svartsjö. Den omtalas 1310, då hertigarna Erik och Valdemar vistades här. När kung Magnus Eriksson övertog egendomen 1345 blev Svartsjö kungsgård.
Vasasönernas palats
Gustav Vasa lät bygga om det gamla stenhuset till ett befäst hus med rundtorn, där han 1540 inrättade ett myntverk. Erik XIV och Johan III byggde sedan ut anläggningen till en renässansborg med en rund inre borggård. Denna borg brann ned 1687 och grunden är synlig strax söder om det nuvarande slottet. Kung Fredrik I gav på 1730-talet arkitekten Carl Hårleman i uppdrag att rita ett jaktslott och Hårleman introducerade den i Frankrike populära rokokoarkitekturen. Slottet stod klart 1739 och kom att bli stilbildande för 1700-talets svenska herrgårdar.
Fängelse
På 1800-talet fick Svartsjö förfalla tills det 1891 blev tvångsarbetsanstalt och inreddes med över 300 celler med plåtväggar och gallerdörrar. Fängelseinredningen togs bort på 1970-talet. I det senaste restaureringsarbetet har en av fängelsecellerna återskapats för att påminna om den tiden i slottets historia.
Mer om slottet och tillhörande byggnader: Svartsjö slott (sfv.se)
Information om aktuella verksamheter: Svartsjö slott (svartsjoslott.com)