Söder om Upplands Väsbys pendeltågsstation finns några av de fabriksbyggnader bevarade som var centrum för ortens framväxt under 1900-talet.
Upplands Väsbys vagga
Under en stor del av 1900-talet var industriföretaget Optimus den drivande kraften bakom Väsbys utveckling. När järnvägen mellan Stockholm och Uppsala öppnade år 1866 byggde statens järnvägar sationen Wäsby i Eds socken. Under 1800-talet växte ett litet stationssamhälle fram med post och lanthandel. Men det var först år 1903 som industrialiseringen tog sina första steg i Väsby. Då fick godset Stora Vilunda som ligger närmast stationen en ny ägare som satte fart på utvecklingen.
Anton Tamm startade Wäsby Verkstäder som tillverkade mässings- och kopparrör. Dessa rör levererades till fabriker i Stockholm, bland annat Lux på Lilla Essingen och AB Optimus där Tamm var VD. Optimus tillverkade fotogenkök och blåslampor på Kungsholmen och när deras lokaler blev för små tog bolagsstyrelsen beslutet att acceptera Tamms erbjudande om billig tomtmark söder om Wäsby verkstäder.
Industrin byggde Väsby
En av Tamms nämraste medarbetare startade en tegelfabrik norr om stationen som var i bruk 1904-1914. Teglet användes både till Optimus första fabriksbyggnad och till de villor som nu började byggas runt fabriken. Företagen byggde bostäder åt sina anställda men hjälpte också till med lån för byggnaden av egna hem. Upplands Väsby utvecklades till ett litet industrisamhälle som på många sätt liknade ett brukssamhälle. Arbetarna organiserade sig och byggde en konsumbutik och ett Folkets hus. Mellan 1915 och 1945 var folkmängden ungefär densamma men efter världskrigen började den industriella utvecklingen ta fart på allvar.
Rekordåren på Optimus
Under 1950 talet byggdes fabriken ut. Den första tegelbyggnaden var klädd med tegel men hade en stomme av armerad betong, en av de första byggnaderna i Sverige av sitt slag. Den fick nu en putsad fasad och fabriksytan mångfaldigades. Optimus var redan känt på många håll i världen som tillverkare av gasol- och fotogenkök. Företaget var inriktat på export. En annan stor produkt var hänglås men efter andra världskriget blev plastprodukter som plasthinkar och plastfilm den största delen av tillverkningen. Blixtlås och bilbälten var andra viktiga produkter. Som mest hade fabriken 800 anställda.
Fabrikernas tid bevaras i minnet
Under 1960- och 70-talen automatiserades produktionen och konkurrensen hårdnade. 1983 flyttade AB Optimus till Gnosjö och 1991 upphörde verksamheten på Väsby verkstäder. Flera av byggnaderna revs och nya postmodernistiska kontorshus uppfördes på området längs järnvägen.
Wäsby verkstäder har bytt ägare och namn flera gånger under årens lopp. I folkmun har det dock alltid kallats Messingen, ett namn som idag lever vidare i namnet på Upplands Väsbys hus för kultur, fritid och kunskap som idag ligger på platsen. Den äldsta delen av Optimus fabriker med tillbyggnader är tillsammans med delar av villastaden det enda som finns kvar av den tidiga epoken i Upplands Väsbys industrihistoria. Lokalerna har använts av Väsby konsthall och Optimus hantverkshus som är en del av kommunens dagliga verksamhet för personer med olika funktionsvariationer, men nu pågår en stor omgestaltning av hela området med ett tusental nya bostäder. Det beräknas vara helt klart 2030.
Läs mer om Optimus
Historik och kulturhistoriskt värde
Utdrag ur kulturmiljöutredning i PDF från Upplands Väsby kommuns hemsida
Ladda ner