En kort promenad från Södersätra ligger Väsjöbacken med utsikt över sjöar och Törnskogens naturreservat . Här stannar vi till och får höra varför Turgay brukar komma hit.
“Väsjöbacken, det är jätte, jättepopulärt. På vintrarna kan man åka skidor. Ibland kan man cykla där fram och tillbaka uppför backen och jag brukar springa uppför backen. Det är min finalplats. Jag springer ungefär tre, fyra kilometer, varannan dag. Backen är min final. Det är ett jättefint ställe!
När man är där uppe på backen, då ser man direkt naturen alltså. Det är så skönt! På vintern ser du bara det vita och det brukar vara grönt på somrarna. Man ser hur naturen ändras. Hösten, då börjar det bli lite orange-aktigt och sen grönt, gulaktigt på våren. Vintern är mörk men sedan vit. Alltså du kan ju se verkligheten i färgerna. Inte som färger som man målar och sånt, men där kan man se alla naturfärgerna, hur de ändras.
Det finns också backhoppning på den andra sidan, men jag bara springer och går. Jag cyklar också på andra sidan. Så att jag brukar både cykla, springa och gå.”
Edsbergs slott, park och stallbacken
Om vi från Väsjöbacken rör oss söderut, kommer vi till parken utanför Edsbergs slott.
Under första hälften av 1600-talet byggde fogden och proviantmästaren Henrik Olofsson en krog och en gård på Edsbacka. Han blev den första ägaren av Edsberg. Olofsson sålde gården, men köpte tillbaka den, och sålde den igen. Den nya ägaren blev riksskattemästaren, alltså dåtidens finansminister, Gabriel Bengtsson Oxenstierna. Ta en titt i parken utanför slottet! Där finns än idag två lindar som ska ha planterats av Bengtsson Oxenstierna på 1630-talet.
Gårdens huvudbyggnad var från början ett ståtligt trähus. Först på 1700-talet fick huset sin rokoko-karaktär, när Thure Gustaf Rudbeck ägde gården och byggde om den. Husets exteriör är sig lik från den tiden. Familjen Rudbeck ägde gården till 1955, då Sollentuna kommun köpte den.
År 1760 upprättades en generalplan för slottet och parken. Huvudbyggnaden placerades i centrum och därifrån löpte alléer i flera väderstreck. Parken fick ligga väster om huvudbyggnaden och var enligt planen en fransk barockträdgård. Det är dock oklart hur mycket av planen som förverkligades. Parken som finns idag har förändrats vid flera tillfällen, och har inslag från olika tidsepoker och stilar.
Vid Landsnoravägen har det ända från början funnits en köksträdgård. Fram till 1970-talet stod stora växthus och fruktträd där. Idag är en del av köksträdgården återskapad. Där växer en del av de växter som odlats vid slottet genom sekler.
På stallbacken ligger slottets olika ekonomibyggnader – loge, lada, häststall, oxstall, ladugård och duvslag, för tamduvor. Byggnaderna är i original med undantag för ladan som byggdes 2008 och duvslaget som brann ned i en anlagd brand och återuppbyggdes 2010. De ligger dock på samma plats, och är lika stora som de ursprungliga husen. Den äldsta byggnaden på stallbacken är ladugården från 1760.
Att gården kom att kallas för ”slottet” i Sollentuna, var inte självklart. I familjerna som bott på platsen ska man ha kallat huset för ”gård”. Men i olika gamla handlingar går det ändå att se att ordet slott har använts av Sollentunabor för att tala om Edsbergs gård sedan början av 1800-talet.
