Den första kyrkobyggnaden uppfördes troligen vid 1100-talets slut och var betydligt mindre än dagens kyrka. Den bestod av ett rektangulärt långhus med smalare och lägre kor i öster samt av ett torn i väster.
Av den äldsta kyrkan återstår den nedre delen av tornet samt stommen i långhusets västligaste travé. En skillnad i murtjockleken i långhusets norra mur samt en ojämnhet i dess södra mur avslöjar skarven i murverken och samtidigt den ursprungliga längden av 1100-talets långhus. I den södra muren, i höjd med läktaren, finns även spår av en ursprunglig fönsterglugg. Väster om och nedanför denna, låg kyrkans ursprungliga portal.
Under tidigt 1300-tal skedde den första stora förändringen av Ytterjärna kyrka. Det smala romanska koret i östra gaveln revs och kyrkan förlängdes åt öster, där långhuset avslutades med en rak korvägg. Med största sannolikhet täcktes kyrkorummet av ett brädtak lagt på vindsbjälklaget. Även nuvarande sakristia med sitt tegelvalv torde ha tillkommit vid denna tidpunkt. Under perioden målades även kyrkan invändigt, spår av dessa äldre målningar består på långhusets norra vägg.
Under första hälften av 1400-talet stod tornbygget på Strängnäs domkyrka förebild för många andra ombyggnadsprojekt vid stiftets sockenkyrkor. Det är troligt att även Ytterjärna kyrkas torn ombyggdes under detta århundrade, då tornet är påbyggt med medeltidstegel och en av kyrkklockorna är daterad 1442. Vapenhuset mot södra långväggen tillkom förmodligen också under perioden; det bestod framför södra portalen fram till 1819 då en ny entré skapades genom tornet.
Under 1400-talets första hälft uppfördes även den så kallade Dåderökyrkan, ett kapell som tillfördes mot södra långmuren. Valvmålningarna i kapellet har daterats till början av 1460-talet. Valvens konstruktion visar att stomme och valv är samtida och allt talar för att även målningarna utfördes kort därefter. Denna typ av utbyggnad var ovanligt i Södermanland men det antas att tillbyggnaden var avsedd som helgonkor.
Omkring 1600 välvdes långhusets västliga travéer, som hittills täckts av brädtak. På 1640-talet förlängdes kyrkan ytterligare åt öster med tre travéer och ett nytt kor med tresidig avslutning tillkom. På 1740-talet ersattes tornspiran med tidsenlig tornhuv, krönt med lanternin. Under 1890-talet genomförde omfattande restaurering av interiören, takmaterial på yttertaket byttes fönsteröppningarna fick sin nuvarande och enhetliga utformning.
Järnabygden delades tidigt upp i två församlingar, moderförsamlingen Överjärna samt annexförsamlingen Ytterjärna. Uppdelningen skedde troligen redan under tidig kristen tid, eftersom båda kyrkorna kan dateras till 1100-talet. De äldsta arkivalierna som kan relateras till byggnadshistoria är från 1700-talets första hälft. Därmed vilar kyrkans byggnadshistoria till största del på observationer, antaganden och rekonstruktioner.
mer om medeltiden
Utställning: Medeltida kyrkor
Följ med på en resa från det tidiga kristnandet till medeltidens bildkonst och byggande i vår utställning om medeltida kyrkor.
Till utställningen
Medeltida kyrkor i länet
I Stockholms län finns fler än 90 medeltida kyrkor och kyrkoruiner. På vår karta kan du se var de finns och läsa mer om dem.
Se kyrkokartan
Mer om medeltiden
I vår utställning Tidslinjen – från stenåldern till AI, kan du läsa mer om medeltidens platser, personer och berättelser i Stockholms län.
Till medeltiden