Stckholms läns museum
Välj språk

Malsta kyrka

Malsta kyrka

Tillkomstår: 1200-talet


Kommun: Norrtälje

Adress: Malstavägen, 761 71 Stockholm

Närmaste SL-hållplats: Malsta kyrka

Hitta hit
Visa på medeltida kyrkor kartan
En stenkyrka.

Malsta kyrka. Fotograf Lisa Sundström.

Malsta kyrka har salkyrkoplan som tillsammans med andra detaljer gör att den kan dateras till senare delen av 1200-talet eller tiden omkring år 1300.   

Kyrkan är liten och har behållit sin ursprungliga planform utan att byggas ut med kor eller höjas vilket ofta skett med medeltida landsortskyrkor. Detta gör den till ett välbevarat och värdefullt exempel på denna typ av kyrkor från 1200-talets senaste årtionden. Kyrkan är helt uppförd i gråsten och det senare tillkomna vapenhuset har ett gavelröste i tegel.

Längs norra väggen finns sakristia som antagligen byggts relativt snart efter att långhuset stod klart och mot söder ett vapenhus som kan antas ha tillkommit omkring 1430 – 1450. Sakristia och vapenhus är separat uppförda utan förband med långhuset. Sakristian har med största sannolikhet tillkommit efter att långhuset byggdes, murarna är i gråsten med ett ursprungligt valv av stenflis i kalkgjutmassa vilket är ett byggnadssätt som förknippas med Gotland. Gotländska hantverkare byggde under 1300-talets första årtionden sakristior i denna konstruktion i flera kyrkor i Roslagen.   

Kyrkans exteriör är tämligen orörd sedan medeltiden. Under 1400-talets andra hälft ersattes långhusets ursprungliga treklöverformade trävalv av två tegelvalv. Även vapenhusets kryssvalv är slaget av tegel. Fönstren har svagt stickbågig form. I östmuren omfattas fönstret av en spetsbågig nisch, bevarad från de två små kopplade fönster som ursprungligen funnits där. På sydväggen, strax öster om vapenhuset, finns nischen av ett ursprungligt rundbågigt fönster.

Interiören präglas även av 1730 och 1740-talens tillskott i form av predikstol, läktare och bänkinredning. Vid en restaurering 1937 under ledning av arkitekten Ärland Noréen sattes ett fönster i västmuren igen och sydportalen rekonstruerades. Bänkarna breddades, det höga och smala altaret sänktes, konsekrationskorsen knackades fram och hela inredningen konserverades.