Stckholms läns museum
Välj språk

Frötuna kyrka

Frötuna kyrka

Tillkomstår: slutet av 1100-talet


Kommun: Norrtälje

Adress: Rösavägen 29, 761 92 Norrtälje

Närmaste SL-hållplats: Frötuna kyrka

Hitta hit
Visa på medeltida kyrkor kartan
En stenkyrka.

Frötuna kyrka. Fotograf Mattias Ek.

De äldsta delarna av Frötuna kyrka härrör från romansk tid, troligen från slutet av 1100-talet. Den kyrkan hade en rektangulär form och en mindre sakristia. Sydportalen med rundbågig sandstensomfattning är bevarad och leder till det nuvarande vapenhuset.

I den nuvarande kyrkans mellersta travéer ingår ett medeltida murverk och den äldsta, mindre sakristian revs under 1800-talet. Man kan se dess placering genom lämningar i långhusmurens norra sida. Efter 1200-talets mitt hade kyrkan blivit för liten och byggdes om till en salkyrka.   

Den första förlängningen gjordes österut under perioden cirka 1250 – 1275. Det nuvarande korets östmur fick en trefönstergrupp med omfattning av tegel och de romanska hörnkedjorna av sandsten flyttades till korets hörn. Den nuvarande sakristian uppfördes och här slogs tunnvalv. På 1330-talet förhöjdes kyrkorummets murar med tegel och gavlarna fick en brantare och mer gotisk resning. Tegelförhöjningen är synlig längs med hela kyrkan fram till den västra tillbyggnaden.  

I mitten av 1400-talet slogs unikt konstruerade stjärnvalv med breda ribbor. Vapenhuset tillkom under andra delen av samma århundrade och dekorerades med kalkmålningar av den så kallade Tierpskolan. Dess östra del inreddes till kapell, troligen för Sten Sture d.ä. Bland kalkmålningarna syns vapen förda av Sten Sture och hans maka Ingeborg Tott. Kapellet avskiljs med ett skrank, ett av de få bevarade från medeltiden i sitt slag.  Under 1400-talet förlängdes också kyrkan åt väster. Tillbyggnaden var troligen avsedd att bära ett torn men som aldrig kom till utförande, istället fick den samma höjd som den övriga kyrkan och försågs med en tegelgavel. Tegelgaveln är försedd med blinderingar i form av trappstegsfris, vapensköldar samt en spetsbågig nisch. Möjligen kan blinderingarna ursprungligen ha varit försedda med målningar. 

Den norra stigluckan härrör från medeltiden. Stigluckan är uppförd av tegel lagt i medeltida förband och är oputsad. Portöppningen är rundbågig och ensprångig försedd med en tjärad bräddörr med dekorativ, smidd nyckelskylt. Invändigt är stigluckan välvd och försedd med ursprungliga bänknischer i stickbågiga nischer. Stigluckans sadeltak täcks av spån.