Färentuna kyrka hade under medeltiden en ledande ställning bland kyrkorna på Färingsö i Mälaren nära Stockholm. Namnet Tuna, ensamt eller i senare leden av ett ortnamn, har ibland betecknat en stor och viktig by, en kungsgård eller prästgård.
Trakten lär ha varit en rik bygd och tre bevarade storhögar öster om Färentuna prästgård talar för att Färentunabygden haft central betydelse under yngre järnåldern. Under medeltiden låg två kungsgårdar inom socknens dåvarande gränser, Husby på nuvarande södra Munsö och Kungsberga nordväst om Färentuna kyrka. Färentuna socken skulle därmed ha varit särskilt intressant, vid sidan av Adelsö, utifrån kungligt intresse.
Färentuna kyrka uppfördes omkring 1175. Kyrkan bestod då av långhus och kor med absid. Ursprungligen var koret och långhuset täckta av plant innertak, och absiden var försedd med hjälmvalv. Kyrkan uppfördes av vald och kluven gråsten, står i väst-östlig riktning med vapenhus i söder, sakristia i norr och ett kraftigt torn ovanpå koret i öster. Ovanpå koret fanns ett fyrkantigt kraftigt torn, med rymliga övervåningar och som ger exteriören dess karaktär och placerar kyrkan i den lilla gruppen så kallade östtornskyrkor. Möjligen har sockenborna kunnat använda tornet som tillflyktsplats i orostider. Kyrkor med östtorn har omhuldats av kungamakten, och Färentuna kyrka kan ha uppförts på kungligt initiativ. I Mälardalen finns ytterligare tre kyrkor bevarade av denna typ. Till dessa räknas Skånela, Husby-Ärlinghundra och Norrsunda kyrkor i Sigtuna kommun.
Någon gång mellan 1200-talets och 1300-talet tillfogades sakristian i norr med murar av tegel. Kring 1400-talets mitt skedde stora förändringar – först välvdes koret och långhuset och 1440 och något senare utfördes kalkmålningar med både figurativa och vegetativa motiv. Långhuset förlängdes mot väster med ett fack. Runt denna tid byggdes också vapenhuset framför långhusets sydportal. I vapenhuset finns också kalkmålningar. Från tiden omkring 1450 härrör även ett stort antal träskulpturer, bland vilka triumfkrucifixet bör nämnas.
Under några år vid denna tid ägdes hela Färentuna socken av riksföreståndaren Karl Knutsson Bonde. Det är troligt att han står bakom mycket, kanske allt av detta som kan betraktas som en storhetstid för kyrkan. Den medeltida karaktären tycks ha bevarats fram till 1600-talets slut. 1685 putsades målningarna över, på 1690-talet revs abisidien och ersattes av en rak altarvägg. Samtidigt upptogs västportalen. 1735 fick tornet sin karnisformade huv med lanternin och spira. Kyrkans fönster fick sin nuvarande form 1883.
mer om medeltiden
Utställning: Medeltida kyrkor
Följ med på en resa från det tidiga kristnandet till medeltidens bildkonst och byggande i vår utställning om medeltida kyrkor.
Till utställningen
Medeltida kyrkor i länet
I Stockholms län finns fler än 90 medeltida kyrkor och kyrkoruiner. På vår karta kan du se var de finns och läsa mer om dem.
Se kyrkokartan
Mer om medeltiden
I vår utställning Tidslinjen – från stenåldern till AI, kan du läsa mer om medeltidens platser, personer och berättelser i Stockholms län.
Till medeltiden