Varför gräver arkeologerna i Viggbyholm?

Tre personer i hjälmar och skyddsvästar gräver i marken framför en grävmaskin.
Intensivt arbete pågår. Foto: Arkeologerna, SHM.

Texter om en utgrävning, del 1

Den första juni i år inledde Arkeologerna på Statens historiska museer, i samarbete med Uppdrag Arkeologi, slutundersökningen av en fornlämning intill Skördevägen i utkanten av Viggbyholm, Täby. Det är en av de största arkeologiska utgrävningarna på flera år i Täby. Undersökningen avslutas i fält i oktober, men efter det kommer arkeologerna att ha ett omfattande arbete med att undersöka alla fynd och sammanställa den information som har kommit fram.

Jag kommer följa arbetet i tre blogginlägg. I detta, det första kommer jag att berätta om bakgrunden till undersökningen och platsen. I det andra inlägget tittar jag på vad som kommit fram under fältarbetet och vilka slutsatser arkeologerna har gjort. Avslutningsvis kommer jag att följa med arkeologerna in och titta på det arbete som genomförs efter att grävandet avslutats.

Varför gräver arkeologerna här och varför just nu?

Hundratals arkeologiska undersökningar görs varje år i Sverige och framför allt i Stockholmsregionen. Här bredvid E18 i Viggbyholm ligger en sedan tidigare känd fornlämning med vad som tolkats som en boplats och ett par gravfält. Arkeologer har varit här flera gånger tidigare för att förstå hur platsen har använts och hur länge. Nu planerar Täby kommun att bebygga området med bostäder och en idrottshall och därför måste arkeologer gå in och undersöka området för att få en större förståelse för platsen innan lämningarna tas bort och området kan exploateras. Sådana här undersökningar genomförs året runt av arkeologer innan ny infrastruktur eller bebyggelse kan anläggas i ett växande Stockholm. Ett första steg är ofta en utredning, där en bedömning måste göras om det finns något av arkeologiskt intresse i området. Detta sker både genom studier av kartor och tidigare undersökningar i området, men även på plats för att hitta spridda spår av mänsklig aktivitet de senaste 10 000 åren. Lite som att hitta en nål i en höstack, men som bygger på detaljerade studier om platsens historia och naturliga förutsättningar.

Arkeologiska undersökningar, viktiga instrument för att bevara kulturarvet

Efter detta följer en förundersökning vilken är en lite större undersökning i fält, där syftet är att mer i detalj bestämma omfattningen av fornlämningen. Ofta räcker det innan exploateringen av bostäder eller vägar påbörjas. Efter förundersökningen vet vi kanske så mycket om platsen att exploateringen kan genomföras utan att fornlämningen behöver påverkas. Eller så har länsstyrelsen gjort den tolkningen att den aktuella fornlämningen är så pass unik och värd att bevara för framtiden att bygget måste stoppas. Om inte, så kommer det att krävas att en slutundersökning genomförs, vilket är det vi ofta kallar en arkeologisk utgrävning. Syftet är då att undersöka hela det område som täcks av fornlämningen och att få ut så mycket information som vi kan innan fornlämningen tas bort och bygget kan genomföras. En slutundersökning är en destruktiv process och betyder att delar eller hela fornlämningen kommer att försvinna och målet är alltid att undvika detta. Länsstyrelsen har gjort bedömningen att fornlämningen vid Viggbyholm måste tas bort innan kommunens byggplaner inleds. Fornlämningen kommer därför att förstöras och tas bort, men den kommer samtidigt att ge oss viktig information om livet i denna del av Stockholm under vikingatiden.

Vad är det då för plats som arkeologerna undersöker?

Fornlämningen ligger nära en tidigare gård vid namn Vikby, som tros vara en av föregångarna till den större gården Viggbyholm som gett området dess namn. Redan 2013 kunde arkeologer belägga att det i området fanns lämningar från en boplats som använts under järnåldern, men hur stor platsen var och när den användes var oklart. I närheten av den fornlämning som grävs ut idag finns även flera gravfält med dateringar till järnåldern vilket är typiskt för större järnåldersgårdar. Placeringen av gravfält nära gården var ett sätta att markera att “här har vi alltid bott, detta är vår mark”. 2018 genomförde Arkeologerna en mer omfattande förundersökning av platsen vid Skördevägen och de kunde då dra slutsatsen att det rörde sig om en större boplats med datering till järnåldern och med betoning på vikingatiden (ca 750-1050e. Kr.) och kanske bestod platsen av ett par enskilda gårdar. Kanske var dessa föregångare till det medeltida Vikby. Fornlämningen ligger idag ett bra stycke från vattnet, men eftersom strandlinjen vid slutet av järnåldern gick ca 4 meter högre upp låg gårdarna vid Viggbyholm då vid en vik till Östersjön. Detta var en viktig ekonomisk resurs och betydande för transporter i en värld utan bra vägar. 

En slänt som är delvis uppgrävd. I bakgrunden en skog och en väg
Överblick över området som undersöks: Östersjön skymtar i bakgrunden. För tusen år sedan nådde havet nästa ända fram. Foto: Leif Grönvall, Täby Hembygdsförening.

Tusen år av historia träder fram

Jag besökte undersökningen i början av juli för att lära mig lite om platsen och hur de har tänkt kring projektet. För en oinvigd betraktare ser det nog mest ut som en slänt fylld med sten och stenblock. Tillsammans med John Hamilton, specialist på järnåldershus, går jag runt på ytan och lämningar från långhus, gravar och eventuella hamnanläggningar träder fram. Det är fortfarande tidigt i undersökningen och arkeologerna håller som bäst på att rensa fram på ytan som ska undersökas och bygger upp olika teorier om vad som är vad och hur områdets olika delar hänger ihop. Jag har själv varit med och arbetat på flera olika utgrävningar och det här är en spännande fas som kräver ett stort uns tålamod och erfarenhet. Sakta men säkert kommer lämningarna som finns gömda i jorden att träda fram. Då kommer hus och gravar att bli tydligare och vi kommer att kunna se hur denna plats användes för tusen år sedan, vi kommer att få en kunskap om de som bodde här för tusen år sedan. Under de kommande veckorna hoppas arkeologerna på att kunna besvara frågor som: Är det en hamnanläggning vi kan se i östra kanten av området? Har vi här resterna från två gårdar? Var de i sådana fall samtida eller befolkade under olika tidsperioder? När började folk bo på den här platsen och hur länge?

Arkeologerna och Uppdrag Arkeologi kommer i augusti och i höst att ha flera allmänna visningar för den som vill veta mer om platsen och det arbete som pågår. Nästa visning är planerad till 26 augusti klockan 17.30, och på Arkeologidagen den 30 augusti kommer två visningar att hållas 09.30 och 11.30.

Läs mer om arbetet och framtida visningar på:

Arkeologernas hemsida: https://arkeologerna.com/uppdrag/vikingatida-vikby/

Uppdrag Arkeologis hemsida: http://www.uppdragarkeologi.se/viggbyholm 

Täby hembygdsförening skriver även kontinuerligt om grävningen i sin tidskrift Fornminnesnytt: https://www.hembygd.se/taby/page/35750