Länsmuseet fotoantikvarie Karolina Hedström berättar om fars dag och betydelsen av vardagens bilder i länsmuseets samlingar utifrån en bild på en far och en nyfödd son.
“Här är jag inte gammal, i min fars knä, i lägenheten på Ålgatan i Fisksätra. Pappa var med på BB och bjöd sedan vänner och bekanta på cigarr för att fira, cigarrasken skrev han mina födelseuppgifter i. Jag har den i min ägo nu.“
Foto: Ewa Sommar.
Isaac Bobjörk har bidragit med bilden och texten till Stockholms läns museums bildsamling.
Fars dag började uppmärksammas i Sverige under mitten av 1900‑talet, inspirerad av amerikanska initiativ där man ville lyfta fram faderns omsorg, arbete och betydelse i familjelivet. I tidningar från 1930‑talet diskuterades hur dagen kunde bli en svensk motsvarighet till Mors dag, och handeln drev kampanjer för att etablera firandet.
Under efterkrigstiden fick faderskapet en ny symbolisk tyngd. Samhället förändrades, familjerollen breddades och bilder av pappor i vardagen – vid köksbordet, i lekparken, på utflykter och i arbete – började synas allt oftare i både press och privata fotoalbum. Fars dag blev en del av de små ritualerna: teckningar, kaffefrukostar, slipsar, paket inslagna av barnhänder och fotografier som sparades i album och senare i mobiltelefoner.
Minnen om pappor rymmer ofta ögonblick som stannar i familjealbumen.
För länsmuseet är de här bilderna och berättelserna viktiga. De visar hur pappor har funnits i vardagen, i omsorgen och i förändrade familjemönster över tid. De berättar om fäder, bonusfäder, mor- och farbröder, vårdnadshavare och andra omsorgspersoner som haft betydelse i människors liv. De berättar också om just din pappa.
När du delar en bild eller ett minne hjälper du oss att bevara de här ögonblicken. Det är vardagshistoria som annars riskerar att försvinna – små fragment av länets liv som blir en del av vårt gemensamma kulturarv.
Nynäshamn byggdes upp mitt i skogen. En gångstig mellan Nynäs gård och hamnen gjordes om till grusväg och blev Centralgatan. Det var en av de första gatorna i stan.
Fredsgatan söderut
Vid Fredsgatan ser vi ett stort affärshus som fortfarande finns kvar. När det äldre fotot togs år 1959 satt skyltar på fasaden som berättade om butikerna: Mode, Frisör, Svens leksaker och Fagerlins.
Laddar bildjämförelse…
Försvunnen verkstad och bageri
Vid Mörbyvägen är alla hus utbytta, men så har det också gått 120 år mellan bilderna. Till vänster låg Nynäs Verkstäder på Lövlundsvägen 1 (byggt 1901, nedlagt 1907). Till höger om barnen syns det lilla huset på Centralgatan som innehöll slakteriaffär (1902-1907). Det stora huset till höger är Dalaröbageriet som revs 1968.
Laddar bildjämförelse…
Dalaröbageriet hette från början Mariabageriet. På bilden från 1901 står Maria själv på balkongen.
Kyrkberget
Ser du kyrkan på berget i bakgrunden. Den är bara med på den nyare bilden. Kyrkan invigdes år 1930. Innan dess hörde Nynäshamns stad till Ösmo socken och hade den kyrkan som sin närmaste. När bilden togs år omkring år 1900 var det fortfarande många som gick i kyrkan på söndagarna.
Det var Nynäshamnsborna själva som samlade in pengar för att kunna bygga kyrkan. Vid invigningen hade föreningen “Kyrkans vänner” inte fått in tillräckligt med penar för att bygga klart toppen på kyrkan. Spiran längst upp kom på plats sex år senare. Tidigare fanns ett sjömärke på berget där kyrkan byggdes, som hjälpte fartyg att känna igen Nynäs.
De äldre trähusen på bilden har bytts ut mot nya i betong och tegel. Omkring år 1900 hittade du en sybehörsaffär, cigarrhandel och telefon till vänster. Huset till höger var ett konditori.
Laddar bildjämförelse…
Alphyddan
På den äldre bilden ser du ett hus som kallades Alphyddan. Det var ett av många hus från den tiden som byggdes med inspiration från arkitektur från alperna. Idag är det en parkering där huset låg.
Laddar bildjämförelse…
Riv och bygg i centrum
Jämför flygfotot från omkring 1960 med 2023. Omkring Centralgatan har många nya, lite större hus kommit till. Under 1960-talet revs många äldre trähus – både i Nynäshamn och i andra städer. Synd, tycker många idag, men då var de flesta glada att bli av med de gamla slitna husen och få nya moderna med butiker, samlingslokaler och stora praktiska lägenheter.
Laddar bildjämförelse…
Karta från ca 1900
Om vi går tillbaka lite mer i tiden och tittar på en karta från de första åren på 1900-talet så ser vi de första husen som kom till efter järnvägen. Tanken var att bygga en villastad i söder, ha industrier i norr och att de centrala delarna skulle vara centrum med affärer och samlingslokaler.
Nynäshamn på häradskartan från början av 1900-talet.
Fundera och samtala
Hur tror du att centrala Nynäshamn kommer att förändras i framtiden?
Vilka fördela och nackdelar finns med med att städer förändras?
Är förändringarna i Nynäshamn mest bra eller dåliga?
Publicerad: 12 augusti 2026 | Skribent: Pedagogbyrån
Nacka kvarn
Vid Nacka ström fanns flera industrier långt före den period i historien som vi kallar industrialiseringen. Kvarnen vid strömmen använde vattenkraft redan för 500 år sedan, innan elektricitet och ångmaskiner.
Fotografierna från kvarnen i Nacka ström togs 1886, för omkring 140 år sedan. Vi kan se hur man har byggt dammar i strömmen och hur vattnet leds i olika rännilar och akvedukter, konstruerade av träbjälkar. Det gällde att ta tillvara på så mycket som möjligt av den kraft som uppstod då vattnet forsade ner för strömmen.
Vattenkraft – naturens motor
Nacka ström består av vatten som rinner från Dammtorpssjön till Järlasjön, en fallhöjd på 18 meter. Förr var strömmen betydligt kraftigare än i dag och bestod av flera vattenfall. Redan på 1500-talet började människorna använda vattenkraften för att driva kvarnar och verkstäder i området. Genom vattenhjul omvandlades vattnets rörelse till kraft som kunde sätt tunga kvarnstenar i rörelse eller få stora hammare eller sågar att arbeta. Det var denna tillgång till vattenkraft som gjorde platsen så attraktiv för tidig industri.
Nacka kvarn och arbetet
Nacka kvarn var en mjölkvarn. Här maldes säd till mjöl som sedan transporterades vidare till bagare i Stockholm. Transporterna skedde via sjöar och vintertid även över isarna. Runt kvarnarna växte ett litet samhälle fram. Kvarngården från 1787 är områdets äldsta bevarade hus och där bodde mjölnare och andra arbetare. Arbetet vid kvarnen var fysiskt krävande och beroende av naturen. Vid lågvatten eller torka kunde verksamheten stanna av.
Det vita huset vid Nacka ström byggdes 1872 som kvarn men har senare varit snickeri. Foto: Mattias Ek, Stadsmuseet i Stockholm, 2015. CC BY-NC-ND
Flera industrier före industrialiseringen
Nacka kvarn var bara en del av den verksamhet som fanns längs Nacka ström. Här anlades på 1500-talet även en hammarsmedja på initiativ av Gustav Vasa. Senare tillkom krutkvarnar, mässingsbruk, pappersbruk, valkkvarnar och fler mjölkvarnar. Under lång tid arbetade omkring 50 personer med olika uppgifter i området. Detta visar att Nacka ström fungerade som ett tidigt industriområde, långt innan den industriella revolutionen nådde Sverige.
Ordlista
Ström: vatten som flyter eller forsar fram, till exempel bäckar, forsar och älvar.
Rännil: ett grunt och smalt vattenflöde.
Akvedukt: konstgjord kanal som är byggd för att vatten ska kunna flöda fritt över hinder, som till exempel vägar och dalgångar.
Träbjälke: trädstam som är huggen och formad för att kunna bära tunga bördor, till exempel tak eller broar.
Kvarnsten: tunga, runda stenar som roterar mot varandra för att krossa och mala ner sädeskornen till mjöl.
Transport: förflyttning av varor
Hammarsmedja: en industriverkstad där man bearbetade järn. I hammarsmedjan formades järnet till långa stänger – stångjärn – som sedan kunde transporteras vidare.
Krutkvarn: Kvarn där man malde och blandade salpeter, kol och svavel – de tre huvudingredienserna i krut.
Mässingsbruk: en industriverkstad där man bearbetade mässing (en legering av grundämnena koppar och zink).
Valkkvarn: kvarn där man bearbetade tyget med såpa och slog (valkade) ylletyg med stora klappträn. På så sätt blev tyget tätt och starkt.
Fundera och samtala
När industrier började drivas av elektricitet och fossila bränslen avtog vattenkraftens betydelse för industrierna. Varför då, tror du?
På vilka sätt används vattenkraft än idag?
Vilka fördelar och nackdelar kan det ha varit att arbeta vid Nacka kvarn?
Tycker du att man kan kalla verksamheten vid Nacka ström för industri, trots att den är äldre än industrisamhället? Varför? Varför inte?
Publicerad: 6 maj 2026 | Skribent: Samuel Branting
Älta skola – från landsort till småstad
Det är inte mycket som är sig likt i Älta om man blickar tillbaka hundra år i tiden. Men redan för hundra år sedan fanns Älta skola och den är fortfarande i bruk. När skolan byggdes var den ett viktigt steg i utvecklingen av Älta som samhälle och för både barn och vuxna betydde den nya skolan en stor förändring i vardagen.
Före 1919 fanns ingen riktig skolbyggnad i Älta. Samhället kretsade kring herrgården Älta gård, ett tegelbruk och en torvtäkt varifrån man hämtade torv till gårdens stall. De yngsta barnen gick i Englunds skola, en så kallad småskola som höll till i en villa, medan de äldre barnen fick gå väldigt långa sträckor för att komma till skolan. Vägen kunde gå genom öde skogsvägar och vara mörk, särskilt under vinterhalvåret, vilket gjorde skolvägen besvärlig. Behovet av en egen skola i Älta växte därför snabbt i takt med att allt fler bosatte sig i området.
Bollek på Älta skola år 1924.
Skolan byggdes under kristid
År 1919 stod den första delen av Älta skola klar. Tomten låg nära Älta gård och köptes för 5 812 kronor. Man beslutade att bygga skolan i sten, trots att det var dyrt. På grund av första världskriget befann sig Sverige i kristider. Byggmaterial var extra kostsamt. För att spara pengar minskade man antalet planerade klassrum.
Den nya skolan var ändå efterlängtad. Nu fick Ältabarnen en egen skolbyggnad, och de behövde inte längre ta sig till skolor längre bort.
Skolan med den nya delen snart färdig år 1928.
Fler elever och större skola
Älta växte snabbt under 1920-talet, efter första världskriget, bland annat genom elektricitet, bättre vägar och kommunikationer. Redan år 1925 gick omkring 100 elever på Älta skola. Det ledde till att skolan behövde byggas ut.
År 1927 beslutade man om en större tillbyggnad. Skolan fick då fem klassrum i stället för två, samt naturkunnighetssal, gymnastiksal och skolkök.
Rast på Älta skolan 1930-talet.
Skolvardag för hundra år sedan
I Älta skolas tidiga år såg skoldagen annorlunda ut än i dag. I undervisningen kunde det till exempel ingå trädgårdsskötsel på skolgården. På schemat stod bland annat kristendomskunskap och välskrivning. I skolan fanns också ett bad där det var obligatoriskt för eleverna att regelbundet skrubba varandra rena. Möjligheten att kunna bada hemma var inte en självklarhet för alla barn.
När skolan senare fick en matsal i källaren serverades enkel skolmat, ofta havregrynsgröt och smörgås. Maten var inte gratis utan kostade 25 öre, även om vissa barn slapp betala.
Odling på skolgården, Älta skola 1930-talet.
Skolan förändras – men finns kvar
Från 1960-talet till idag så har Älta vuxit snabbt. Fler skolor har tillkommit i området och Älta skola har byggts om flera gånger, men den ursprungliga skolbyggnaden från 1919 står fortfarande kvar.
Älta skola är därmed ett tydligt exempel på hur skolor kan spegla både sin tid och samhällets utveckling – från en ganska isolerad landsort till ett modernt småstadssamhälle. Fast en hel del av skogen kring Älta står fortfarande kvar.
Fundera och samtala
Finns det något i texten som du inte visste tidigare eller som gjorde dig förvånad?
Vad kan texten berätta om hur globala händelser påverkar lokala?
Hur tror du att Älta skola har förändrats om hundra år?
Hyllmeter åt kvinnorna – digital kvinnohistoria tar plats i länsmuseets arkiv
Publicerad: 20 april 2026 | Skribent: Karolina Hedström, projektledare för Hyllmeter åt kvinnorna på länsmuseet
Nu är det klart vad som ska arkiveras under 2026 i Stockholms läns museums och Kvinnohistoriskas gemensamma projekt Hyllmeter åt kvinnorna. Fokus för årets har varit att bevara digital historia som har haft betydelse för kvinnor i Stockholms län.
– Projektet Hyllmeter åt kvinnorna är ett samarbete mellan Stockholms läns museum och Kvinnohistoriska som syftar till att synliggöra kvinnors liv och verksamhet i Stockholms län och att arkivera material som bevarar kvinnors historia, berättar Eva Skyllberg museichef på Stockholms läns museum.
Genom att årligen avsätta plats på hyllorna i länsmuseets arkiv skapas en plattform för att bevara något eller någon som har betydelse för kvinnohistorien som kanske vanligtvis inte hamnar i våra arkiv. Projektet är långsiktigt över flera år och en viktig del är att lyfta diskussioner om vems berättelser som sparas för framtiden.
– Arkiven är platsen där vi bevarar vårt kollektiva minne, men där är kvinnors berättelser svårare att hitta, precis som i den breda historieskrivningen. Projektet Hyllmeter åt kvinnorna ska bidra till att förändra detta, och vi hoppas att det skapar ringar på vattnet, säger Anna Tascha Larsson, museichef på Kvinnohistoriska.
Årets arkivering 2026
Projektgruppen och en referensgrupp har granskat och diskuterat de 79 nomineringar som skickats in och fattat ett beslut. Under 2026 ska vi arkivera Facebook-gruppen Family living – The True Story!
Diskberg delat i Facebook-gruppen Family Living – The True Story av Lotta Sjöberg.
Motivering lyder:
“Facebookgruppen Family Living – The True Story har under lång tid arbetat för att avdramatisera föreställningen om det perfekta hemmet och den perfekta familjen. Tillsammans skapade medlemmarna ett kollektivt dokument över samtiden och hur livet faktiskt ser ut – och en plats där normer kring hem och omsorg kunde ifrågasättas.
Genom att uppmärksamma gruppen synliggörs både det kulturhistoriska och kvinnohistoriska värdet, samt utmaningarna i att bevara digitala gemenskaper och deras berättelser.”
– Det är fint att bevara ögonblick av den levande gemensamma berättelsen om våra hem som skapades i Family living under en tid när vår privata tillvaro plötsligt flyttade ut på det offentliga internet. Där och då byggdes en respektfull ton, humor och nätkärlek som idag i princip konkurrerats ut av polarisering, hånskrattskultur och respektlöshet i kommentarsfälten. Family Living the true story vore inte möjlig att driva idag. Materialet berättar inte bara något om våra hem och liv utan också om en tid i digitaliseringens historia där internet kändes som en fin och demokratisk plats för välvilja säger Lotta Sjöberg en av grundarna till Facebook-gruppen om nomineringen.
Hyllmeter åt kvinnorna
Hyllmeter åt kvinnorna är ett långsiktigt samarbete mellan Stockholms läns museum och Kvinnohistoriska. För tredje året i rad arbetar Stockholms läns museum och Kvinnohistoriska med att införliva material som belyser kvinnors historia i länsmuseets arkiv, med allmänhetens hjälp. Genom projektet Hyllmeter åt kvinnorna avsätter vi plats på hyllorna i arkivet med berättelser om kvinnor, viktiga händelser och rörelser som kan bidra med fler perspektiv.
Balingsnäs
Publicerad: 30 mars 2026
Balingsnäs
Balingsnäs är ett bostadsområde i utkanten av Huddinge. Varför ligger det här? Vad kommer namnet ifrån och vad fanns här innan alla hus?
Balingsta gård år 2002. Huset är byggt i slutet av 1700-talet.
Gårdens torp blev bostadsområde
Bostadsomårdet Balingsnäs har fått sitt namn från torpet Balingsnäs som ligger på en udde i sjön Trehörningen. Torpet tillhörde Balingsta gård som har funnits länge. På medeltiden var Balingsta en liten by med tre gårdar. Men på 1600-talet slogs Balingsta ihop med andra gårdar i närheten och blev hem åt en adlig familj. En sådan adelsgård kallades säteri.
Adelsfamiljen på säteriet Balingsta ägde mycket mark. På den marken fanns flera torp, där det bodde familjer som arbetade med Balingstas jordbruk. Torparna hade också lite mark att odla mat på till sig själva. Balingsnäs var ett sådant torp.
Senare blev torpet Balingsnäs en egen gård. Bonden på Balingsnäs ägde då själv sin mark.
Balingsta gård år 1936. Huset längst upp till höger var skola.
Minnet av torpen lever vidare
Många bostadsområden har fått namn från de torp och små gårdar som fanns när området var landsbygd. Här är några exempel i närheten.
Högmora
Kynäs
Visättra
Segeltorp
Hagsätra
Rågsved
Balingsta skola
Innan järnvägen byggdes år 1866 så var Balingsta ett lika viktigt centrum i Huddinge som Fullersta. Balingsta skola var störst i Huddinge socken. Den första skolan i Balingsta byggdes 1840. Den sista skolan lade ner 1940.
Kommunen köpte marken
I mitten av 1900-talet förändrades samhället mycket. Många av människor flyttade från landet till städerna som växte snabbt. Huddinge växte också och kommunen köpte mark för att bygga nya bostäder. Balingsnäs gård sålde all mark utom tomten runt huset. Kommunen köpte både Balingstas mark men också mark från Fullersta gård.
På den marken byggdes redan på 1940- och 50-talen villorna i östra Balingsnäs. På 1960-talet blev det vanligt att varje familj hade en bil. Då kunde fler bo på platser utan järnväg, men ändå ta sig till arbetet. Radhusen i östra Balingsnäs byggdes vid den tiden, tillsammans med fler villor och radhus i Sörskogen. Husen i Västra Balingsnäs kom till under 2000-talet.
Utforska Balingsnästrakten
Kartan här intill är från åren 1901-1906. Den visar vad som fanns i trakten innan den moderna bebyggelsen kom till. Klicka på kartan för att öppna den i en ny flik och välj olika platser att ta reda på mer om.
Fundera och samtala
Har du någon gång funderat på vad platsers namn kommer ifrån?
Vad vet du om ditt eget hus historia och platsen där det står?
Hur tror du att det var att bo i Balingsnäs för 100 år sedan, jämfört med idag?
Publicerad: 25 mars 2026 | Skribent: Mats T Nilsson
Städer, kommuner och socknar
I alla tider har människor samarbetat för att lösa gemensamma problem. I gårdar och byar här folk samordnat sådd och skörd, hjälpts åt att bygga hus och att försörja de som inte kan jobba. När samhället industrialiserades och många flyttade till städer uppstod nya uppgifter som skulle lösas. Hur skulle de nya samhällena ordnas, med gåtor, skolor, elledningar och sjukvård? Här förklarar vi några viktiga begrepp och hur sättet att styra lokala samhällen har förändrats.
Nära kyrkan fanns ofta fattighus och skola. Sådana kyrkbyar, som här i Ösmo var centrum och mötesplatser för många socknar.
Socknar
Ända sedan medeltiden var Sverige indelat i socknar. Ordet socken kommer av ”söka”. En socken var nämligen ett område där alla sökte sig till samma kyrka. Kyrkan och prästerna hade ett stort ansvar för att ta hand om människor. De organiserade hur fattiga, gamla och sjuka skulle tas om hand. Med tiden fick socknarna mer ansvar. De anställde lärare och barnmorskor och byggde skolor.
Sockenstämman
När något viktigt beslut behövde tas så samlade prästen till ett möte. Det kallades sockenstämman. På mötet diskuterades olika problem i socknen. Det kunde vara en väg som behövde lagas, att man behövde en ny lärare till skolan eller att fattighuset behövde ett nytt tak. Då fick alla som betalade skatt eller ägde mark i socknen diskutera hur problemet skulle lösas. Det här var en sorts demokrati. Många fick vara med i diskussionen och försöka komma fram till bra lösningar som alla var överens om. Men kvinnor, tjänstefolk, torpare och personer som inte ägde någon mark hade inte rösträtt.
Godsägare och andra välbärgade personer, tillsammans med prästen var ofta de som hördes mest på sockenstämman. Det var vanligt att de skänkte ett hus eller en tomt när en skola skulle skapas.
Härader
En härad bestod av flera socknar hade en gemensam domstol. Ett län eller landskap bestod av flera olika härader. Indelningen i härader fanns kvar till år 1971.
På bilden kan du se några härader norr om Stockholm. Det finns många kyrkor i varje härad – alltså många socknar.
Lagar som städerna skulle följa
(och vilket år de började gälla)
Brandstadgan (1874) – Om skydd mot eld.
Ordningsstadgan (1868) – Om polisverksamhet.
Byggnadsstadgan (1874) – Om hur man fick bygga.
Hälsovårdsstadgan (1874) – Om sjukvård.
Stadplanelagen (1907) – Om att ha en plan för vad som skulle byggas var.
Kommuner efter 1862
Under 1800-talet blev det fler och fler uppgifter att sköta i samhället. Från år 1862 så delades uppgifterna upp mellan den kyrkliga socknen och den borgliga kommunen. Det fanns tre sorters borgliga kommuner:
Städer
Köpingar
Landskommuner
Städerna var tvungna att följa vissa lagar som handlade om brandkåren, polisen, sjukvård och regler för hur man fick bygga. I en köping gällde alltid brand- och byggnadsstadgan samt stadsplanelagen. De andra var frivilliga. Ansvaret för samhällsfrågorna låg inte längre på de kyrkliga socknarna, som bara hade ansvar för kyrkliga frågor.
Municipalsamhällen
De flesta kommuner hade inga städer eller ens tätorter. De bestod av landsbygd, därför kallades de landskommuner. Många människor flyttade till städer och tätorter under 1900-talet och efter år 1900 kunde sådana nya tätorter bilda ett municipalsamhälle. Invånarna bildade då en kommun i kommunen där lagarna för städer gällde. Ett municipalsamhälle skulle lyda minst en av förordningarna (lagarna i faktarutan här ovan).
Kommunerna slogs ihop 1952
Många kommuner hade bara några hundra invånare. Det var svårt för en liten kommun att ordna grundskola, socialtjänst och allt annat som krävdes. År 1952 bestämde man därför att slå ihop flera kommuner till större kommuner.
Kommuner i Stockholms län år 1952. Illustration: Portunes, Wikimedia Commons CC BY-SA.
Efter år 1952 tog Sverige bort de olika lagarna som du ser i faktarutan. I stället kom nya lagar som gällde för alla kommuner. Till slut bestämde staten att det bara skulle finnas en sorts kommuner. Efter 1971 slutade man använda orden stad, köping och municipalsamhälle för att skilja mellan olika kommuner. I vanligt språk kallar vi fortfarande stora tätorter för städer.
Större kommuner sparade pengar
Omkring år 1971 innehöll nästan alla kommuner både landsbygd och en stad eller tätort. Många var fortfarande små. Om de skulle ha råd med politiker, gatukontor, skolor och allt annat så fick invånarna betala höga skatter. Det ledde till att många kommuner gick ihop med en eller flera grann-kommuner.
Tabellen visar hur Ekerö kommun har bildats av åtta olika socknar. Källa: Wikipedia, Ekerö kommun.
Skylten visar trafikanter på bron att de kommer in i en ny kommun. Även om det heter Solna stad så gäller samma lagar som för andra kommuner. Foto: Holger Motzkau, CC BY-NC-ND, Wikimedia Commons.
Södertäljevägen var känd som en trafikfarlig väg. Särskilt på vintern var det många som körde i diket. Den mest kända bilolyckan inträffade lite längre söderut på samma väg. Den 28 september 1946 hamnade Gustaf V:s Cadillac i ett vattenfyllt dike. Idag heter platsen Kungens kurva till minne av händelsen.
Segeltorp på 1950-talet var ganska glest bebyggt. Vägen på bilden heter idag Gamla Södertäljevägen. Innan motorvägen E4:an byggdes på 1960-talet så var denna smala väg förbindelsen mellan Stockholm och Södertälje. På bilden syns en bensinmack och en konsumbutik. Tillsammans med skolan en bit bort bildade de ett centrum.
En lastbil har kört i diket vid Segeltorps Centrum, 1940-tal. I bakgrunden syns Konsumbutiken och Shellmacken.
Segeltorps skola
På det här vykortet syns konsumbutiken och macken tydligare. I bakgrunden syns också ett äldre skolhus som har byggts ut med modernare delar. Det äldre skolhuset i trä från 1917 har brunnit upp men en del av utbyggnaderna finns kvar. Efter att flygfotot togs har en helt ny skolbyggnad byggt – och rivits igen. Dagens Segeltorpsskola är från 2010.
Vykort med Gamla Södertäljevägen genom Segeltorp.
Både konsumbutiken och skolan är typiska för tiden när de byggdes. Ritningarna som användes var samma för många liknande byggnader. Vid Huddinge kyrka ligger en skola som ser nästan likadan ut. Både skolorna och affärerna var anpassade efter de små samhällen på landet där de låg. Idag behövs mycket större byggnader.
På den svartvita bilden från 1940 ser vi bryggor och hangarer på udden. Här höll Roslagens flygflottilj till med sina militärflygplan. Roslagsbanans spår gör en sväng längs viken. Där vid svängen ligger Hägernäs gård.
Varför heter det Hägernäs?
Den moderna förorten som byggdes runt järnvägsstationen på 1960 fick sitt namn från gården. Gårdens namn kommer säkert från de stora fåglar – hägrarna – som höll till i viken och på udden (näset).
Jordbruket och militären flyttade
En del av gårdens mark såldes till militären men Patron Gustafsson fortsatte med jordbruk fram till. 1974 då han sålde sina sista djur. Samma år lämnade militären Hägernäs. Fem år senare brann gården upp och kommunen byggde en kriminalvårdsanstalt på samma plats.
Nya hus i stadens utkant
På 2000-talet har behovet av bostäder fortsatt öka och nu ser vi en helt nybyggd stadsdel på udden. Men på andra sidan viken är det fortfarande åkrar och skogar. Här slutar den sammanhängande staden. Är det tillfälligt eller för alltid? Vad ser vi om sextio år när vi tittar ner från samma synvinkel?