Du som följt vad vi har publicerat inom arkeologi under våren har säkert märkt att en stor del har handlat om vikingatiden. Både i bloggar och webbinarier. Det här har varit en avsiktlig satsning från museets sida att under en viss period satsa lite mer på innehåll om en tidsperiod. Nu till hösten planerar vi att förflytta oss tillbaka i tiden, från vikingatiden till bronsåldern, en period som jag personligen tycker är mycket spännande.
Till skillnad från vikingatiden är bronsåldern en period som vi inte vet så mycket om. Framför allt för att vi från den här perioden inte har några skriftliga källor, i alla fall inte som är samtida härifrån Norden. I stället är det bara det arkeologiska materialet som vi kan använda oss av. Detta innebär att det är helt andra frågor som vi måste arbeta med. Från bronsålderssamhällen kring medelhavet har vi vissa typer av skriftliga källor. Från Grekland finns till exempel Linear B som främst är administrativa och ekonomiska dokument. Homeros epos Illiaden och Odyssén, började troligtvis att berättas muntligt under bronsåldern och bär spår av den tidsperioden.
Vad vet vi om bronsåldern
Från vikingatiden har vi namn på personer som levt här i Stockholmsområdet, inte minst från alla runstenar, och vi har skriftliga källor som berättar om händelser och platser. Men från bronsåldern finns inga namn eller skriftliga källor som berättar om händelser. Genom det arkeologiska materialet kan vi trots allt veta en hel del om den period när vi började använda brons, en legering av koppar och tenn. Vi känner till boplatser, gravar, hällristningar och arkeologer har även hittat gammal åkermark som används under bronsåldern.
Genom boplatserna kan vi berätta om livet och samhället under denna spännande period, och från gravarna kan vi lära oss mer om människorna. Bronsålderns samhälle var hierarkiskt, skillnaden mellan en ledande elit och andra grupper blir tydligare. Verktyg, smycken och religiösa föremål tillverkas ofta i brons, men föremål i keramik, sten och ben användes i hög grad fortfarande. Även organiska material som textil och trä användes, men dessa har av naturliga skäl inte bevarats till våra dagar i samma utsträckning.
Hällristningarna är svåra att tolka, men kanske berättar de om religiösa föreställningar och myter från bronsåldern. Det tror i alla fall vissa forskare. Hällristningar är framför allt vanligt på västkusten, men även i Stockholms län har vi ett stort antal hällristningar som till exempel vid Slagsta i Botkyrka och Örsta vid Angarnssjön i Vallentuna. Ristningarna är starkt formaliserade och liknande symboler används på ristningarna i hela Sverige, bland annat så kallade fotsulor, skepp, människor och djurfigurer. Det är detta som lett till att vissa tolkat ristningarna som framställningar av myter och berättelser, men det kan också vara ett rituellt språk som används för att kommunicera med olika gudar, vilket vissa forskare har föreslagit.
Bronsåldern som en historisk period
Bronsåldern som period i Sverige avser tiden från ungefär 1 700 till 500 före Kristus. Till skillnad från vikingatiden är detta inga definitiva tidsramar. Vikingatiden är definierad från historiska händelser och skeenden. Bronsåldern avser en tidsperiod som definieras utifrån användningen av brons och hur vi tolkat att samhället var uppbyggt. Naturligtvis var bronsåldern inte en period för de som levde då, utan det är en konstruktion av arkeologer på 1800-talet.
De kunde se en uppdelning av föremål av olika material som de sedan kunde koppla till skilda tidsperioder. Först tillverkades verktyg främst i sten, sedan i brons och till slut i järn. Vi vet idag att denna process egentligen var mycket mer komplicerad, men uppdelningen har fortsatt använts inom arkeologin. Men något som är tydligt är att denna uppdelning i tidsperioder främst är kopplad till utvecklingen i Europa, i andra delar av världen finns inte denna utveckling. I vissa områden användes aldrig brons eller kopparlegeringar i någon högre omfattning och i andra fortsatte dessa metaller att ha en central betydelse även om tillverkningen av järn påbörjats.
När bronsåldern började och slutade skiljer sig mellan olika delar av Europa. Bronsåldern i Grekland började 3 600 före Kristus och slutade på 1 000-talet före Kristus. I Tyskland och centrala Europa definieras bronsåldern som perioden 2 450–750 före Kristus. Detta är för att det var under de perioderna som verktyg och föremål tillverkades i brons och kopparlegeringar i dessa olika områden. Kunskapen om att använda brons och kopparlegeringar kom från mellanöstern och östra Medelhavet och spred sig genom Europa med start på Balkan och i Spanien.
Brons en viktig metall
Brons är alltså en legering av koppar och tenn, som när de blandas skapar ett hårt och guldblänkande material. Koppar och tenn finns inte överallt utan det krävdes långväga handelskontakter och det är tydligt att den som hade kontroll över dessa hade makten. Därför hade föremål i brons en viktig betydelse också för att uttrycka makt.
Dessa handelsvägar betydde också att människorna under bronsåldern reste långa avstånd och vi vet att det under bronsåldern fanns kontakter mellan olika delar av Europa. Vissa arkeologer har kallat bronsåldern för Skandinaviens första vikingatid, alltså att handeln och kontakterna hade samma betydelse under dessa två perioder.
Till hösten planerar vi flera webbinarier med fokus på bronsåldern och museet kommer att delta i en mindre utgrävning av en plats med material från bronsåldern i Botkyrka. Bronsåldern är inte en av de tydligaste förhistoriska perioderna i Stockholmsområdet, men nya upptäckter och ny forskning kan komma att förändra detta.
Välkommen till en höst i bronsålderns tecken!