Vid en första anblick ser skulpturen inte mycket ut för världen. Några vassa spröt som spretar hit och dit. Men den som sätter sig in Baertlings skapande kommer att upptäcka att formen på skulpturen återkommer i hans konst. Både i skulptur och måleri. Formen av en trekant som tycks peka ut en riktning. Och en form som förändras när du rör dig runtomkring.
Inom gestaltpsykologin finns ett experiment som visar på att vi människor har förmågan att uppfatta ord som just gestalter. Experimentet går ut på att studera två former. Den ena med bubbliga former, den andra med spetsiga raka former. En av dem heter Takete och en Malumma. När man frågar människor vilken som är vilken, tycker de flesta att Malumma är den som har de bubbliga formerna och Takete de spetsiga, även om det inte finns något svar som är vare sig rätt eller fel. Experimentet visar att vi kan uppfatta ord som mjuka och hårda. Enligt det här sättet att se skulle XUM vara en typisk Taketeskulptur.
Men skulpturen är inte bara sina egna former utan också de hålrum den skapar, de två trianglar som omsluter luften. De pekar åt olika håll och ger en känsla av att de osynliga trianglarna fortsätter i all oändlighet.
Titeln leder också tanken till ett slags eko, eller snarare en vibration, som fortsätter med ett långsamt avklingande: Xum, xum, xum….
Obs: Verket är tillfälligt borttaget på grund av ombyggnation och kommer att få en ny placering vid Annerstaskolan framöver.