Vid Långsjöns strand ligger lämningarna från ett av forten vid Södra fronten, Långsjöfortet. Fortet var ett av många fort, skyttevärn och kanonbatterier som under tidigt 1900-tal byggdes upp söder om Stockholm för att skydda mot ett möjligt markanfall. Konstruktionen utfördes av armén men betalades genom privata medel. De olika anläggningarna placerades strategiskt och använde topografin för att bilda en linje av försvarsanläggningar från Tyresö till Fittja.
Södra fronten tillsammans med Norra fronten var en del av Stockholms fasta försvar. Försvarsanläggningen kallas i folkmun Korvlinjen efter de korvformade betongforten, likt detta vid Långsjön. Det är möjligt att följa en promenadstig någon kilometer åt öster och besöka ytterligare ett fort, Gammelströmsfortet som ligger högre upp och bevakar landskapet under.
Tyresö kommun har ett förslag på en vandring längs sjösystemet mellan Gudö och Nykvarn. Det är inte bara militären som lämnat spännande historiska spår efter sig på platsen, här hittar du också ett märkligt nationalromantiskt hus och tvättinrättningar från den tid då mycket av innerstadsbornas tvätt kördes hit för att rengöras. Vandringen hittar du här: Historien på spåret – Tyresö kommun.pdf
Textning av filmen om Korvlinjen
Scen 1. Örnklippan
I början av 1900-talet byggde svenska armén genom privat finansiering en försvarsanläggning som skulle skydda huvudstaden. Detta skulle bli Stockholms fasta försvar – Norra och Södra fronten, eller i folkmun korvlinjen efter de korvformade betongforten. I den här 360-filmen får du veta mer om denna försvarsanläggning, varför den byggdes, av vem och hur den användes. Vid 1900-talets början var detta topphemligt, bara avsett för några få. Idag är materialet mer tillgängligt och berättar en spännande historia om hur Stockholm skulle försvaras i en tid av stor oro i hela Europa.
Scen 2. Konflikter i Europa
Under 1800-talet växte flera stormakter fram i Europa, länder som kom att dominera utvecklingen i hela världen. Med ökad makt kom också ökade motsättningar.
År 1914 började det Stora kriget. En konflikt som utkämpades på världens alla kontinenter, Första världskriget. Inledningsvis trodde många att konflikten bara skulle vara i några veckor, men kriget varade i fyra år och Europa förändras politiskt, ekonomiskt och militärt.
Vi minns detta krig som skyttegravarnas krig, ett krig som tillfälligt avbröts för fotbollsmatcher mellan bland annat tyska och engelska soldater under julhelgen 1914. Men framför allt minns vi det som ett brutalt krig där unga män dog i skyttegravarna. Totalt dog 18 miljoner människor under första världskriget.
Sverige var neutralt, men påverkades också. Det var svårt att importera livsmedel och många parker användes för odling. Som här i Vasaparken där det som idag är en fotbollsplan användes för att odla grönsaker. Fångtransporter av lemlästade krigsfångar som reste från fronten tillbaka till sina hemländer passerade Sverige flera gånger.
Sverige förändrades politiskt och ropen på demokratisering och lika rösträtt kunde höras allt starkare. År 1918 infördes allmän och lika rösträtt för män och 1921 även för kvinnor.
Scen 3. Historisk kontext, varför byggdes Korvlinjen
Det var inte självklart att Sverige skulle stå utanför kriget. År 1809 hade Sverige förlorat Finland, den östra landsändan. Under 1800-talet arbetade Ryssland med att göra Finland mer ryskt och hotet från öst kändes alltmer i den svenska huvudstaden.
Huvudstaden saknade skydd och röster för ett försvar av Stockholm växte. Framför allt var det privatpersoner som engagerade sig i frågan. Vid slutet av 1800-talet väcktes idéen om försvarsanläggningar norr och söder om staden, Stockholms fasta försvar.
Det var främst ett tänkt markanfall mot huvudstaden som skulle avvärjas. Huvudvägarna ut och in till Stockholm som skulle försvaras med Norra och Södra fronten.
Scen 4. Korvlinjens olika delar.
Konstruktionen av Korvlinjen inledes 1902. Först byggdes enkla skyttevärn och kanonbatterier. Skyttevärnen bestod av grävda diken och murar. De anfallande styrkorna skulle komma från en lägre punkt och beskjutas från skyttevärnen som låg högre upp i landskapet.
Ett fåtal kanonbatterier uppfördes för att försvara skyttevärnen på längre avstånd. De hade en räckvidd på 5km och placerades så att de skulle kunna försvara stora områden framför linjen.
Mellan 1914 och 1917 fortsatte utbygganden och då restes de korvformade betongforten med kulsprutevärn. Betongforten byggdes intill skyttevärnen och tanken var att de tillsammans skulle fungera som ett försvar mot en anfallande fiende.
Försvarsfronterna konstruerades mellan sjöar för att forma en linje. Norra fronten anlades från Österåker till Upplands Väsby, en 25km lång sträcka. På samma sätt byggdes anläggningarna vid Södra fronten, från Tyresö till Botkyrka. Genom detaljerade kartor ritades försvarslinjens olika delar upp med anvisningar för gevärens eldningsräckvidd och placeringar av olika de befästningsanordningarna.
Anläggningarna i Täby är de bäst bevarade av Norra fronten. Det finns anläggningar även på andra delar längs Norra fronten men de är inte lika välbevarade och ligger mer svårtillgängligt.
I Tyresö har anläggningarna nyligen skyltats och är lättillgängliga. Där kan man se anläggningar som tillsammans tydligt bildar ett sammanhang, som forten längs Långsjön.
Scen 5. Personerna
Korvlinjen byggdes på privat initiativ. Svenska staten tyckte att de inte hade råd med ett sådant projekt. Därför finansierades konstruktionen med medel från Palmqvistska fonden och Föreningen Stockholms fasta försvar, samt privata donationer.
En av dem som gav pengar till byggandet av Norra fronten var Carl Robert Lamm, då ägare av Näsby slott i Täby, men även andra privatpersoner donerade till byggandet. Själva konstruktionen utfördes av Svea ingenjörskår och soldater vid Göta livgarde. Ett fåtal minnesstenar finns bevarade som visar olika kompanier som varit delaktiga i byggandet och årtalet, vilket ger ett lite mer personligt perspektiv på anläggningarna.
Fram till 1800 hade krig i Europa utkämpats av yrkessoldater på ett slagfält, men under 1800-talet genomförde flera länder värnplikt där män kallades in för att försvara nationen. I Sverige började värnplikten att diskuteras under slutet av 1800-talet och med den kom ökade krav på rösträtt – En man, en röst, ett gevär. År 1902 ryker de första svenska värnpliktiga in.
En annan försvarsgrupp som skapades under samma tid var landstormen. Detta var män som var äldre än värnpliktiga och som hade ansvar för lokalt försvar, lite som en tidig form av hemvärnet. Landstormsmännen sattes att bemanna Korvlinjen under första världskriget och i Täby var 5000 män stationerade.
Landstormen var ingen regelrätt armé, utan män från 33 år. De var ofta beväpnade med äldre gevär, utan enhetlig uniform och fick ingen längre träning. Eftersom Sverige aldrig var med i kriget var det nog främst en rolig grej för de flesta, ett läger med kompisarna.
Scen 7. Korvlinjen idag
Korvlinjen som försvarslinje stod klar 1917. Då var det en oanvänd och lite daterad försvarsanläggning. Första världskriget var i sin slutfas och sättet hur krig utkämpats hade förändrats. En av de största förändringarna var flygets ökade användning på slagfältet, vilket gjorde en anläggning som Korvlinjen omodern.
Under andra världskriget uppgraderade armén vissa av forten längs Korvlinjen, för att göra den anpassad till den tidens krigföring. Bland annat så öppnades gluggarna upp.
Efter andra världskriget föll Korvlinjens anläggningar i glömska. Idag ligger de väl dolda. Kanske är det så korvlinjen kommer till sin rätta, gömd och glömd i skogen. Tanken var ju att de olika betongforten skulle vara osynliga för fienden. Forten används ibland av skolor för att prata om första världskriget och Sveriges beredskap, men mest kanske forten idag används för paintballstrider, filminspelningar och som canvas för graffitikonstnärer.
Vissa delar av korvlinjen är sedan 2023 registrerad som fornlämning, vilket betyder att försvarslinjen är skyddade enligt Kulturmiljölagen som en viktig historisk lämning. En del av forten är öppna, men på grund av skadegörelse är många av de bäst bevarade låsta. Hembygdsföreningar och lokala entusiaster ger visningar av de mer imponerande forten.
Scen 8. Avslutning, Örnklippan
Det är spännande att idag titta igenom materialet om planeringen och byggandet av Norra och Södra fronten. Handlingarna var märkta Hemligt och det går att se hur ett nytt försvarsverk av Stockholm planerades och genomfördes. Det är lite tragikomiskt att när hela var klart vid 1:a världskriget slut hade krigföringen förändrats och anläggningarna var inte funktionella längre. Bunkrarna ligger kvar i landskapet som vittnen av en period i Sveriges historia som präglades av beredskap men också framväxten av ett nytt samhälle.
