Epa-husen är arbetarbostäder från 1940-talet och Sveriges första loftgångshus.
Hus för unga kvinnor
Idag är det ovanligt att företag ser till att de anställda har bostäder men 1947 såg det annorlunda ut. Då byggde EPA, Enhetsprisaktiebolagen två loftgångshus med 30 lägenheter för unga kvinnor som arbetade på EPA-varuhuset på Götgatan. Husen ritades av Gunnar Jacobson och Ann-Marie Delwig.
Loftgångar och gemensamhetslokaler
Loftgångshus förknippas kanske mest med miljonprogrammets stora skivhus där loftgångarna var ett sätt att få in fler bostäder per trapphus och hiss. Men det finns mycket som skiljer de här arbetarbostäderna från lägenheter från 1960- och 70-talet. Lägenheterna är till exempel mycket mindre och det var meningen att två unga kvinnor skulle dela på en lägenhet med kokvrå om 25-27 kvadratmeter. Någon tvättstuga byggdes inte, så det var handtvätt som gällde. Däremot fanns gemensamhetslokaler där de boende kunde träffas och umgås. Själva loftgången är också ett gemensamt utrymme, en stor balkong som de boende samsas om.
Minnen från ett annat samhälle
På 1990-talet planerades rivning av husen men de avskrevs och husen används idag som vanliga hyresrätter. De berättar om en annan tids samhällsproblem och lösningar. Den stora satsningen på bostadsbyggande i Sverige bidrog nämligen till att företag sällan behövde bekymra sig om de anställdas boende. Därför är EPA-husen unika.
Mer om arbetarbostäder från 1900-talet
Kvarnholmen
Radhus och flerfamiljshus i funkis var de första bostäderna på Kvarnholmen i Nacka.
Till besöksmålet
En dag ska jorden bliva vår
KF:s arkitektkontor höjde standarden för arbetarbostäder i Gustavsberg.
Till blogginlägget