Digital vandring i Penningby slott

Textning av filmen om Penningbyslott

Det senmedeltida slottet

Exteriör sjöport

Året är 1544. Det hålls bröllop på Penningby och bland gästerna finner vi Gustav Vasa. Bröllopet står mellan Birgitta Larsdotter Tre Rosor och Lars Ivarsson Fleming. Brudens far är riksrådet Lars Turesson, kusin till kungen och byggherre till Penningby slott.

Källare och sjötorn

Det råder sannolikt febril aktivitet i slottets källarutrymmen. Sjöporten som leder in till källaren är Penningbys äldsta bevarade entré och har behållit sin ursprungliga form. Innanför porten hittar vi en stenlagd korridor med öppningar till höger och vänster samt rakt fram källarens centralkorridor. Slottet hade redan från början en säkrad vattentillgång. I rummet till vänster hittar vi en nisch som från början sannolikt varit ansluten till den stora brunnen i rummet intill genom en träränna. Från nischen har man kunnat hissa en vattensäck till de övre rummen. I nästa rum – sjötornet, hittar vi den stora stensatta brunnen, lika djup som bred. Denna sprängdes när tornet byggdes och får vatten genom en källåder som rinner under huset.

Sjötorn

De två källarvåningarna är murade och välvda med gråsten. Varje fönster och dörr är fint skodda med tegel som rundats i kanterna. De djupa fönsternischerna och dörröppningarna visar på murens tjocklek. Trots kanongluggar är det osäkert om slottet någonsin fungerat som en befästning även om brunnens belägenhet innan murarna talar för det.

Mittkorridor, uppehållsrum och Mandelgrens ritning

Från mittkorridoren på det övre källarplanet når vi vad som skulle kunna ha varit ett uppehållsrum av något slag. På väggarna anas målningar – och hål i putsen avslöjar att det suttit panel eller trädetaljer av något slag i valv och väggar. Mitt emot hittar vi utrymmen som när folklivsforskaren Nils Månsson Mandelgren besökte slottet 1880 användes som kök. Hans ritning visar också att man förvarade kylvaror som mjölk och smör i rummen intill samt att ett av rummen användes som arrest.

Vapensköld

Rakt fram i mittkorridoren låg också slottets huvudentré under Lars Turesson. Den ursprungliga entrén finns inte kvar men under putsen på exteriören döljer sig lämningar som antyder att det var här som den huggna stenen från 1546 med Turessons och hustrun Kristina Eriksdotter Gyllenstiernas vapensköldar satt.

Under Gustav Vasas regering manifesterar adeln sina maktanspråk och sin rikedom genom byggenskap. Flera befästa stenhus eller slott uppförs i strategiska lägen och på lämpligt avstånd till huvudstaden. Penningby är ett av dem och 1556 ger Gustav Vasa, sonen och tronföljaren Erik XIV Johan, rådet att bygga lika vackert och slottslikt som Lars Turesson Tre Rosor på Penningby.

Suecian skiss och Suecian gravyr

Den äldsta avbildningen vi hittar av Penningby är Erik Dahlbergs studie från 1665 som skulle användas till bokverket Suecia Antiqua et Hodierna. Även om Suecians avbildningar är kända för att försköna sina motiv ger 1709-års publicerade gravyr en uppfattning om Lars Turessons slott. Byggnaden är kvadratisk med ett tvillingtak och två diagonalt ställda hörntorn med kupoler. Små torn, eller karnaper, klamrar sig fast i byggnadens hörn.

Byggnadshistoria

Flygbild

Penningbys byggnadshistoria är komplicerad. Namnet Penningby finns belagt i skriftliga källor redan 1339. Ett fast hus ska ha funnits redan vid mitten av 1400-talet och någon kilometer från slottet ligger också en äldre borgruin som mycket möjligt kan vara 1300- och 1400-talets befästning.

Modell 1

När nuvarande Penningby påbörjas och hur det ser ut från början är inte helt klarlagt.

Sannolikt hade slottet trappgavlar. Tvillingtak är dock en ovanlighet och antyder att ett äldre medeltida stenhus med långsidan mot sjön någon gång kan ha byggts ut med ytterligare ett hus.

Modell 2, 1540-tal

När tornen påbörjas och står färdiga är oklart men möjligen är det Lars Turesson som låter uppför dem i stil med de samtida vasaborgarna. Det är sannolikt detta slott som avbildas i Suecian.

Modell 3

På 1670-talet byggs slottet om. Då rivs två översta våningarna av gråsten på den senmedeltida borgen och ersätts med murar av sandsten.

Modell 4

Nästa ombyggnad genomförs bara 30 år senare. Räkenskaper från 1705 till 1711 visar hur slottet görs beboeligt. Byggnaden får nya fönster och interiören förses med nya golv, innerdörrar och eldstäder och sadeltaken ersätts med valmade mansardtak.

Snart får slottet också en ny huvudentré i Landsvägstornet där vi fortfarande går in.

Modell 5

På 1730-talet ersätts tvillingtaken med ett stort tak som spänner över hela byggnadsvolymen. Det medeltida slottet ha nu fått en vacker rokokoskrud.

Slottets nuvarande utseende är resultatet av en kraftig brand 1831 då hela övervåningen förstörs.

Adelsbostaden

Entré till landtorn och trapphall

Bland Penningbys mer intagande rum är entréhallen med sin spiraltrappa. Denna byggs under 1700-talets början på uppdrag av grevinnan Christina Beata Liliie som ärvt slottet 1705. Trappan ledde till övervåningen som gick förlorad i branden 1831.

Alternativt

Bland Penningbys mer intagande rum är entréhallen med sin spiraltrappa. Denna byggs i början av 1700-talet på uppdrag av grevinnan Christina Beata Liliie och ledde till övervåningen. Kristina Beata Lillie hade ärvt slottet 1705 och kvinnliga fastighetsägare och byggherrar var inte helt ovanligt under 1600- och 1700-talen.

Sal, matsal och salong

Första våningen ger än idag en uppfattning om hur Penningby såg ut när slottet fortfarande var en adelsbostad. Pardörrar, snickerier, stucktak, väggmålningar och kakelugnar kan härledas till det sena 1700-talet och det tidiga 1800-talet. Den fasta inredningen utformades såsom det anstår den adliga livsstilen vid denna tid. Mindre rum för privata samkväm och större symmetriska för offentliga sammankomster.

1768 köper friherren och officeren vid fortifikationen Fabian Casimir Wrede slottet. Det är han som utvecklar Penningby till ett effektivt jordbruk. Wrede har dock främst gått till historien för att han tillsammans med Carl Johan Cronstedt 1767 fick i uppdrag av Rikets Råd att utveckla en effektivare värmekälla än de befintliga spisarna för att spara ved. Den moderna kakelugnen var född. De grönglaserade kakelugnarna vi hittar på Penningby utgör sannolikt Wredes egen produktion.

Medan Wredes kakelugnar fortfarande har fötter, visar andra empire-influenser genom sin volym och enkla marmorering som denna i den runda salongen.

Salongens väggmåleri och fönster med utsikt över den engelska parken ger sken av en trädgårdspaviljong som upplöser gränsen mellan inne och ute. Kopparsticket av Axel Fredrik Cederholm från 1814 visar slottet i sin rokokoskrud och några av den engelska parkens vindlande gångar.

Förhistoriska och landskap

Penningby hade i sina glans dagar ett omfattande markinnehav med flera underställda gårdar. När fastigheten var som störst ingick nästan hela Länna socken och ytterligare gårdar från angränsande socknar i Penningbys ägor. Kartan från 1803 visar inte bara den engelska park och de alléer som anlagts utan också flyglar, ekonomibyggnader och tjänstebostäder. På 1780-talet hade Penningby utvecklats till ett mönsterjordbruk.

Att platsen har haft strategisk betydelse visar mängden fornlämningar runt Penningby. Gravfält och boplatser vittnar om att området bebotts sedan järnåldern. Då utgjorde Penningbyån en bred havsvik. Runstenar från vikingatiden berättar om en förhistorisk farled mellan Östersjön och Gamla Uppsala.

Länna kyrka uppförs under 1300-talets första år och har en nära koppling till slottet och här ligger också några av Penningbys ägare begravda.

När nuvarande Penningby slott byggs under 1540-talet har den förhistoriska vattenleden förlorat sin roll på grund av landhöjningen. Dagens vattennivå i Penningbysjön är resultatet av en sjösänkning 1883 men åns sträckning är fortfarande fullt läsbar.

Epilog

Av Turessons slott finns idag inte mycket kvar. Penningby har haft många skepnader och ett antal ombyggnader förvandlade den senmedeltida borgen till en ståndsmässig adelsbostad och senare en representativ borgerlig boning, då slottet övergått i ofrälse ägo vid 1800-talets början. Många har varit fascinerade av slottet och försök har gjorts att återupprätta dess forna prakt. Inte minst hade ägaren Sten Otto Nordström och arkitekten Helgo Zettervall på 1870-talet storslagna planer på att återge Penningby inte bara en medeltida prägel utan också karaktären av sagoslott. Penningby har också tjänat som studieobjekt, inspirationskälla och motiv, bland annat åt Ferdinand Boberg. Inte minst är slottet förevigat genom arkitekten Gunnar Asplunds tolkning i Lister härads tingshus i Sölvesborg. Idag för Penningby slott en törnrosaliknande tillvaro med öppnas ibland för besök.

Källor

• Arkdes (porträtt Zettervall, ex ritning)
• Blekinge länsmuseum (foto Lister Härads tingshus)
• Kungliga biblioteket (Suecian x 2)
• Gävleborgs länsmuseum (porträtt Sten Otto Nordström)
• Nordiska mv useet (teckning Boberg)
• Uppsala universitetsbibliotek (Cronstedts kakelugn och Cederholm)
• Upplandsmuseet (Fornminnesföreningens besök vid Penningby)
• Folklivsarkivet med Skånes musiksamlingar (Mandelmans ritning)