Banbrytande behandling
Vid den lilla träherrgården Skå-Edeby från sekelskiftet 1800, byggdes under 1940-talet Barnbyn Skå av Stockholms barnavårdsnämnd. Området stod klart 1947 och syftet var att bedriva behandling av barn med psykosociala problem. Det unika med barnbyns Skås behandlingsmetod var att de inte straffade barnen utan fokuserade på familj och trygghet. Behandlingsmetoden var inspirerad av den nya forskning om arv och miljö, som lyfte miljön som en viktig faktor för hur personlighet utvecklades.
Familjen som patient
Läkaren Gustav Jonsson, senare känd som ”Skå-Gustav” ledde arbetet på behandlingshemmet. Barnen som kom till barnbyn Skå var ofta utåtagerande eller hade andra psykosociala problem. Behandlingen utgick ifrån att barnens beteenden hade sin grund i deras sociala sammanhang. Därför behövde hela uppväxtmiljön behandlas och familjerna involverades.
Den ena delen av behandlingen var att barnen bodde i en stuga med en husfar och en husmor. I varje stuga bodde sju barn i åldrarna 7 till 15 år. Tanken med detta var att barnen skulle bo i en familjär miljö och genom den få terapi och behandling. Den andra delen var att barnets egen familj bodde på gården och fick gruppterapi. Det som var banbrytande med denna typ av behandling var att fokuset inte var på endast barnet utan att hela familjen blev behandlad som en patient.
Behandlingen blev uppmärksammad nationellt och internationellt i artiklar och forskare kom på studiebesök för att lära sig om den nya behandlingen. Behandlingsmetoderna på Barnbyn Skå mötte kritik under 1970-talet för att den var för resurskrävande. Inom psykologin börjar man under denna tid diskutera mer effektiva metoder som kunde hjälpa en större andel människor, vilket kritikerna inte tyckte Barnbyns metoder gjorde.
Från behandlingshem till privatbostäder
Det var arkitekterna Axel Grönwall och Ernst Hirsch som fick i uppdrag att rita de nya husen till Barnbyn Skå. Tolv tvåvåningshus i falu rödfärg skulle bli barnens tillfälliga bostäder. Herrgården bredvid husen fungerade som ett gemensamt utrymme för de som bodde och arbetade på behandlingshemmet. Till följd av platsens historiska roll i den socialpolitiska historien, har Barnbyn Skå blivit ett riksintresse. Verksamheten lades ner 2005 och idag är Barnbyn Skå privatbostäder och herrgården används till kontor för företaget som förvaltar bostäderna.
Foto: Jan Norrman, Riksantikvarieämbetet CC BY, via Wikimedia Commons.
Upptäck mer på Stockholms läns museum
Besöksmålskartan
Till besöksmålskartan
Folkhemmets byggnader
Till byggnadswebben
Överraska mig!
Slumpa fram en sida på länsmuseetSkå – kulturmiljö av riksintresse
