Wenner-Gren center

Wenner-Gren center


Kommun: Stockholm

Besöksmålstyp: Arkitektur

Adress: Sveavägen 166

Närmaste SL-hållplats: Norrtull eller Sveaplan

Foto: Mattias Ek

De tre husen i Wenner-Gren center är goda exempel på 1960-talets arkitektur och framtidstro. Höghuset är en framträdande profil i Stockholms stadsbild och skyline.

Sveriges högsta hus 1962

De stora huvudgatorna genom Stockholm bjuder ofta på utsikt över en kyrka eller ett slott i gatans förlängning. Det gör också Sveavägen, men här är det en modernare byggnad som stadsplanerarna placerat vid gatans slut i norr. Vid Sveaplan, där Norrmalm slutar och Brunnsviken börjar reser sig ett 74 meter högt 24-våningshus som en gång var Sveriges högsta byggnad.

Industrimagnat satsade på forskning

Wenner-Gren center består av tre byggnader och har fått sitt namn från Electrolux VD Axel Wenner-Gren (tidigare Wennergren). Han donerade år 1955 en del av sin förmögenhet till en satsning för att gynna internationellt forskarutbyte i Stockholm. Donationen på 8 miljoner kronor skulle användas för att bygga ett center för möten mellan forskare vid Sveavägens slut. Regeringen bidrog med tomten och bygget pågick 1959-1961.

Flygbild i färg som visar Wenner-gren centers tre huskroppar. Längst upp i bild Brunnsvikens blåa vatten, en hel del grönska och i bildens nederkant Sveavägen och kvartersstaden.
Foto: Nils-Åke Siversson, Spårvägsmuseet. CC BY-NC

Monumental arkitektur

Arkiteterna Sune Lindström och Alf Byrén ritade de tre husen, Pylon (höghuset), Tetragon och Helicon. Byggnaderna är placerade i en grupp som påminner om ett solur. Den höga Pylon är svagt avsmalnande uppåt för att ge intryck av att vara ännu högre. Fasaden av färgat glas och korrugerad plåt var ovanlig och ny för sin tid. Tetragon betyder fyrkant och arkitekterna har på många håll undvikit de räta vinklarna i husens fyrkanter och istället använt romber och andra former.

Anläggningen har många typiska drag som utmärker 60-talet. Höghuset står som ett utropstecken över tidens framstegsoptimism vid stadens utkant där besökare passerade på väg till och från den nyanlagda flygplatsen Arlanda.

60-talets arkitekter ville anpassa husen efter tidens förutsättningar där bilismen var en av de mest påtagliga. Allt fler familjer skaffade en bil och i nya stadsdelar byggdes gott om parkeringsplatser. Arkitekternas tänkte sig att husen ofta skulle ses genom rutan på en snabbt passerande bil. Därför ritade de hus med mycket större proportioner än tidigare. Wenner-Gren centers arkitekt Sune Lindström står också för formen hos Radiohuset på Gärdet och HSB:s bostadsområde Grindtorp i Täby, där de fyra enorma halvcirklarna utgör ett typexempel på 1960-talets monumentala bostadsarkitektur.

Bostäder för forskare i Helicon

Stiftelserna som Wenner-Gren grundade för att förvalta donationen fick ekonomiska problem och 1990 såldes Pylonen och Tetragonen. Försäljningen räddade stiftelsernas ekonomi, finansierade upprustning av forsakrbostäderna i Helicon och gjorde det möjligt att driva verksamheten vidare. Stiftelsernas verksamhet med forskarutbyte är idag koncentrerat till Helicon, den cirkelformade byggnaden som är uppkallad efter en av månens största kratrar.