Hagalund präglas främst av 1970-talets höga bostadshus, men här finns även äldre byggnader bevarade.
Blåkulla
Hagalund domineras av åtta jättelika ljusblå flerfamiljshus som brukar kallas för ”Blåkulla”. Byggnaderna är 100 meter långa och 14 våningar höga. Husen stod färdiga 1973 och ritades av arkitekterna Ragnar Westin och Stefan Szejnman. Visionen var att husen skulle upplevas som gigantiska atlantångare i färd mot ett nytt modernt samhälle där människor skulle bo med ljus, luft och grönska. I byggnaderna finns sammanlagt 1800 lägenheter.
Husen står parallellt i två rader på varsin sida om Hagalundsgatan. Mellan husen finns trafikfria gårdar och under husen finns garage. Över lokalgatan leder gångbroar som förbinder den norra och södra sidan. De boende skulle på så sätt slippa trafik och transporter vid bostäderna men ändå ha kommunikationerna på nära håll.
Kvarteret Odin
I slutet av 1800-talet fanns det bara ett hus här, ett litet torp från 1700-talet med namnet Haglund. Det var innan A. Amundsson och C.J. Smith köpte hela Hagalundsberget och sålde marken som 70 tomter. Tomtägarna fick bebygga sina tomter som de ville. Många av tomtköparna var konstnärer och hantverkare. Det var vanligt att de hjälpte varandra att bygga och utsmycka husen som fick personliga stilar.
Rivning
Trots stora protester revs nästan alla de äldre husen här på 1960-talet. De ersattes med moderna byggnader och gator. Kvar av det gamla Hagalund finns kvarteret Odin och ytterligare ett par hus.
Konstnären Olle Olsson
Konstnären Olle Olsson gjorde upproret mot rivningarna av gamla Hagalund vida känt. Det är hans förtjänst att ett fåtal hus finns kvar. Det turkosa huset byggdes av Olle Olssons morfar Carl Brolin och färgsattes av konstnären själv. I det gula huset bodde familjen Öberg med ett sadelmakeri på bottenvåningen. Det röda huset byggdes 1912 av makarna August och Mathilda Johansson som var blomsterkransbindare. Här bodde även boxaren Harry Persson, som boxarskulpturerna i Hagalund är inspirerade av. Över gatan från Olle Olsson-huset finns den gamla tågstationen och färghandelshuset kvar.
Hagalunds kyrka
Hagalunds kyrka är en av landets få jugendkyrkor. Stilen, som internationellt också kallas Art Nouveau, syns i den smala genombrutna tornhuven, spetsbågsfönstren och de fina utsmyckningsdetaljerna. Kyrkan ritades av arkitekt Otto Sigfrid ”Sigge” Cronstedt och invigdes 1906. Invändigt är kyrkan mer sparsmakad efter två restaureringar. Altartavlan i gips är skapad av konstnären Carl Eldh. Eldh räknas som en av Sveriges främsta skulptörer och var en av de mest anlitade konstnärerna under hela 1900-talets första hälft. Besök gärna Carl Eldhs ateljémuseum i närheten av Bellevueparken.
Vattentornet
Tornet ritades av arkitekterna Ivar Tengbom och Ernst Torulf och vattenbyggnadsingenjör Helge Torulf. Vattentornets åttkantiga fasad i mörkbrunt Helsingborgstegel har små fönster och mönstermurningar som är inspirerade av medeltida arkitektur. Att hämta inspiration från historien var typiskt för den nationalromantiska stilen som präglade flera av tidens offentliga byggnader. Vattentornet invigdes 1912 och hade plats för 250 000 liter vatten. Det försörjde både Hagalund och Huvudsta tills det togs ur bruk på 1930-talet.
Konstpromenader i Hagalund
Vimpeln, 1972 – Björn Erling Evensen
På en platå mellan husen på Västra vägen står tre järnmaster. Topparna pryds av rostiga skrotfynd från gamla Hagalund, en flaggknopp, delar av järngrindar och butiksskyltar. Sakta vittrar delarna bort men masterna står kvar och utmärker platsen.
Till minnet av en stad, 1972-77 – Karl Göte Bejemark
Skulpturgruppen i brons kan tolkas som en hyllning till gamla Hagalund och som en del av konstnärens egen historia. Idén fick Bejemark när han i början av 1970-talet hittade delar av nedrivna trähus. Några delar användes till minnesmonumentet, porten vid parkens ena sida och verandan på dess andra sida är avgjutningar av träbebyggelsen. Det lilla huset som också är ett fågelbord, symboliserar husens snickerier. Loket påminner om lokstallarna som en gång i tiden låg i området, där han själv arbetade en tid. Han placerar även dåtidens kändisar som Olle Olsson vid staffliet och boxaren Harry Persson bredvid milstolpar i sin egen karriär. Bejemarks inträdesprov till Konstakademien var den kvinnliga överkroppen och älgen var det sista han gjorde på skolan. Älgen kan ses som en symbol för hur skog och djur fick ge vika för väg- och husbyggande.
Tunnelbanan i Solna centrum, 1975-92 – Karl-Olov Björk och Anders Åberg
Den konstnärliga utformningen i Solna centrums tunnelbana visar älgen som symbol för naturen och stadsutvecklingens konsekvenser. Konsten på stationen rör ämnen som diskuterades när Hagalund omformades, glesbygdens avfolkning och miljöförstöring. Ämnen som är aktuella även i dag.
Och penslarna börjar röra på sig, 2014 – Maja Sten och Tyra von Zweigbergk
När du närmar dig de bevarade villorna med snickarglädje från 1890-talet, hamnar du plötsligt mitt i en målning av Olle Olsson Hagalund. Konstnären älskade sitt Hagalund så mycket att han tog med det i sitt namn. Verket är en återgivning av konstnärens signatur och titeln ett citat av Olle Olsson som konstnärsduon stötte på när de forskade om honom. Den är uppförstorad cirka 14 gånger, med placering längst ned på staketets högra hörn. Verket fungerar även som entréskylt till Olle Olssonmuseet.
Fasadgestaltning, 1969-73 – Bo Ahlsén och Lars Abrahamsson
När de stora bostadshusen i Hagalund uppfördes fick en arkitekt och en konstnär i gemensamt uppdrag att konstnärligt gestalta fasaderna. Visionen var att husen skulle upplevas som gigantiska atlantångare på färd mot ett nytt modernt samhälle där människor skulle bo med ljus, luft och grönska högt över bilarna. Höghusens glaserade plåtar i blå emalj skiftar i himlens nyanser och bryts av mot bottenvåningarnas jordfärgade klinkers. Den konstnärliga gestaltningen binder samman gaturummet och skapar en helhetsmiljö som gör Blåkulla till ett miljonprogramsområde av nationell betydelse.
Solna stad
På Solnas webbplats kan du hitta en ljudguide om Hagalund, och också få tips om andra promenader i näromådet.
Till Solna stad
Färgsättning av husfasader
Även i Flemingsberg planerades fasaderna av en konstnär.
Till konstverket