I Stockholms län finns en stor samling offentlig konst – en konstskatt som är helt gratis att besöka. Samlingen består av skulpturer, konst på väggar och konstnärliga gestaltningar i olika miljöer som till exempel torg. Konsten ger platsen identitet och kan skapa sammanhang för boende och besökare. Konsten är också en resurs i samhället och därför vill vi bidra till att fler ser och upptäcker den. Inte minst kan konsten ge oväntade och ibland starka upplevelser.
Vi har valt att lyfta fram den konst som är lättillgänglig för de flesta och som visas i kommunernas utemiljöer. Konstverken hittar du under varje kommun och på vår besöksmålskarta, välj då att filtrera på offentlig konst. Du kan också välja att filtrera på ett tema som till exempel djur, musik eller människor och på så sätt skapa en egen digital utställning.
Vad är offentlig konst
Med offentlig konst menar vi den konst som finns ute på våra gator och torg eller i offentliga byggnader. Oftast är den betalad av oss alla genom skattepengar. Ibland är det skulpturer eller väggmålningar, men det kan också vara ett helt torg som en konstnär skapat och omvandlat.
Om offentlig konst
Den offentliga konsten skapar emellanåt debatt och diskussion. Det handlar ju om våra offentliga miljöer, vem vill då inte ha ett ord med i laget? Men vad är offentlig konst för något och var börjar egentligen historien? Konstnärliga uttryck på gemensamma platser har funnits sedan lång tid tillbaka.
Förändrade uttryck
Under århundradena har det konstnärliga uttrycket förändrats. Bronsålderns hällristningar är ett tidigt exempel på konstnärliga uttryck i det fria. Från 1000-talet har vi de vikingatida runstenarna, och under medeltiden täckte många målare valv och väggar i kyrkor med målningar med bibliska motiv. Under 1700-talet restes flera kungastatyer, och under 1800-talet blev det vanligt med statyer av vetenskapsmän och kändisar, som Carl von Linné och Carl Michael Bellman.
Konst till folket
Under 1930-talet kom nya tankar på kulturens roll i samhället. Det rådde ekonomisk kris och konstnärer behövde arbete. Samtidigt ville de styrande att konsten skulle finnas till för alla. En socialdemokratisk regering med Per Albin Hansson som statsminister drev frågan. Redan 1937 beslutade riksdagen att avsätta en procent av de statliga byggnadskostnaderna till konstnärlig utsmyckning. För att förverkliga planen bildades Statens konstråd samma år. Kommuner och landsting anammade rekommendationen. Det blev just en rekommendation och ingen lag, därför ser det också olika ut i våra kommuner.
Folkhemmet
Perioden då den offentliga konsten tog plats i Sverige är förknippad med det svenska folkhemmets uppbyggnad, då många bostadsområden byggdes. Offentlig skulptur i anslutning till bostadshus bidrog till att höja statusen på områden.
Manligt monopol
Merparten av de konstnärer som arbetade i det offentliga rummet under folkhemsperioden var män. Eftersom det även rådde en manlig dominans bland de som valde ut konsten kan tiden beskrivas som en period med ett manligt monopol.
Andra uttryck
Många har på senare tid tagit saken i egna händer och skapat gatukonst och graffiti. Rondellhundar, muralmålningar, spraymålade schabloner och stickgraffiti är några exempel. Detta är också konstnärliga uttryck i det offentliga rummet, men de har inte gått igenom samma process som den offentliga konsten med bedömningar, juryarbete och val av plats. Att måla eller sätta sitt uttryck på någon annans egendom är otillåtet. För att få göra det krävs tillstånd från fastighetsägaren.
Gestaltad livsmiljö
Ansvaret för statens byggande låg fram till 1993 under Byggnadsstyrelsen. Olika bolag och förvaltningar tog härefter över ansvaret. Det ledde till oro bland konstnärer och arkitekter. Först 2018, alltså 25 år senare år senare, antogs politikområdet Gestaltad livsmiljö av riksdagen. Här har man tagit ett helhetsgrepp och inkluderat konst, byggnader och kulturmiljöer för att beakta den miljö där vi bor, arbetar och verkar. Genom den nya politiken är enprocentsregeln fortsatt inskriven som riktningsgivare när statliga myndigheter och förvaltningar bygger om, eller bygger nytt.
Konstens roll
Vilken roll spelar då den offentliga konsten? Den äldre konsten finns kvar, som en del av historien, medan nya konstverk kommer till. Det är sammantaget en mångfacetterad samling som vi har i det offentliga rummet. Ytterst speglar den vår historia, och till viss del värden som demokrati och yttrandefrihet. Om vi jämför med samhällen som är i avsaknad av mänskliga rättigheter blir detta tydligt. I sådana länder reser regimen staty efter staty av den som innehar makten.
Närvaron av konsten på våra gator och torg möjliggör ett annorlunda möte i det offentliga rummet. Men konsten lever först i mötet med betraktaren. Den som har tid att stanna upp, se och reflektera.
