Söderby-Karls kyrka

Söderby-Karls kyrka

Tillkomstår: 1300-talet


Kommun: Norrtälje

Adress: Klockarevägen, 761 74 Norrtälje

Närmaste SL-hållplats: Sonö vägskäl

En stenkyrka.

Söderby-Karls kyrka. Fotograf Alf Nordström.

Söderby kyrka nämns första gången år 1292. Från början fanns det två socknar, Söderby och Karl. År 1816 beslutade prosten Frankenberg att slå samman dem, trots att båda församlingarna var emot det. Innan sammanslagningen var Karl socken ett annex, alltså en mindre församling som hörde till Söderby.

I Karl socken låg två herrgårdar, Stensta och Karlösa. Det är möjligt att Karlskyrkan, som idag är en ruin, användes som kyrka för någon av dessa gårdar. När Karlskyrkan övergavs blev Söderby kyrka huvudkyrka för den nya, sammanslagna församlingen.

Omgivning

Söderby-Karls kyrka ligger högt i landskapet tillsammans med sin klockstapel. Efter att socknarna slagits samman i början av 1800-talet utvidgades kyrkogården söderut år 1827.

Den höga klockstapeln byggdes ursprungligen år 1644 och var då öppen. År 1794 byggdes den in, taket höjdes och den nedersta delen användes som bårhus och redskapsbod. År 1946 byggdes ett nytt bårhus i slänten öster om klockstapeln.

Kyrkan

Söderby-Karls kyrka byggdes troligen under första hälften av 1300-talet. Detta syns bland annat på användningen av tegel i kyrkans gavlar. Kyrkan är en salkyrka, vilket betyder att långhuset och koret har samma höjd och bredd. Murarna är byggda av gråsten.

Det enda tillbygget från medeltiden är vapenhuset, som troligen byggdes senare under 1300-talet. Tegelvalven i långhuset, koret och vapenhuset tillkom förmodligen under 1400-talet. Innan dess hade kyrkan ett trätak, och delar av den gamla takkonstruktionen finns fortfarande kvar.

I början av 1500-talet slogs nya valv i kyrkan och väggarna dekorerades med kalkmålningar. Under mitten av 1700-talet gjordes stora förändringar i kyrkans inredning och fönstren ändrades. År 1792 putsades kyrkan, murverket förändrades och fönstren fick den storlek de har idag. Samtidigt ersattes sakristians tegelvalv med ett platt trätak.

Vid restaureringen år 1910 togs de gamla kalkmålningarna fram igen. Kyrkbänkarna byttes ut, kyrkan fick ett nytt värmesystem och väggarna renoverades. Sakristian byggdes också ut vid detta tillfälle.

Kyrkans utsida har till stor del behållit sitt medeltida utseende, medan kyrkans inre präglas av de senmedeltida målningarna som idag åter är synliga efter att länge ha varit övermålade.