Österhaninge kyrka

Österhaninge kyrka

Tillkomstår: Runt 1320


Kommun: Haninge

Adress: Klockarlötsvägen, 137 95 Österhaninge

Närmaste SL-hållplats: Österhaninge kyrka

En stenkyrka.

Österhaninge kyrka. Fotograf Mattias Ek.

Österhaninge kyrka är uppförd runt 1320 och ersatte då troligen en tidigare träkyrka som legat på samma plats. Kyrkans äldsta delar finns i långhusets mittparti. Den romanska kyrkan hade säkerligen ett kor i långhusets östgavel med sakristia i norr. 

Under 1400-talet utvidgades kyrkan mot väster och på 1470-talet revs kyrkans östparti och den nuvarande kortravén och sakristian uppfördes. Från samma tid är vapenhuset i väst. Murarna i väster är breda, beroende på en inbyggd trappa, vilket är ovanligt i trakten, men vanligare på Gotland. Kyrkan är uppförd av fogstruket gråstensmurverk, med undantag av Bielkenstiernska gravkoret från 1660-talet, vapenhuset och det före detta bårhuset från 1880 (sakristans norra del).

Ovanför vapenhusets port finns en lucka, vilken sannolikt har fungerat som talarstol för kringvandrande predikanter och munkar samt för att sprida allmänna meddelanden. Kyrkans vridna och något lutande torn byggdes 1587. Tornet är uppfört så att långhusets tak vilar på dess höfter. Västerhaninge kyrka har liknande utseende men torntypen är annars vanligast på romanska kyrkor på Gotland. 

Vid 1970-talets restaurering av kyrkan påträffades under kyrkogolvet, ett numera sinat källflöde, vilket tyder på att platsen varit betydelsefull för religion och kult långt innan kyrkan byggdes. Österhaninge omnämns för första gången som socken 1314. I området finns rikligt med fornlämningar, mestadels från järnålder och vikingatid, vilket tyder på en tidig bosättning i området. Ett flertal bevarade runstenar från 1000-talets senare del, de flesta med korsets symbol i sin ornering, tyder på kristendomens tidiga insteg hos de välbesuttna släkter som reste dem.