Konst på plats

Manus till Powerpoint

Bild 1. Om offentlig konst

Varför har vi offentlig konst och vad är det egentligen? Nu ska vi fördjupa oss i den konst som finns runtomkring oss. Är det någon av er som lagt märke till något konstverk?

Bild 2. Frihetsgudinnan

Är det någon som har sett denna skulptur förut och vet var den finns?

Statyn finns i New York på en ö som heter Liberty Island. Ön har blivit döpt efter konstverket som ligger utanför New Yorks hamn. Den är ett exempel på ett konstverk som blivit en symbol för ett land, för USA. Att verket blev viktigt visade sig efter 9/11. Efter terrordådet mot World Trade Center kunde ingen stiga i land på Liberty Island utan att ha genomgått en rigorös säkerhetskontroll. Inget fick hända Frihetsgudinnan.

En gåva

Från början var statyn en gåva från Frankrike till USA. Anledningen var hundraårsjubileet av den amerikanska självständighetsförklaringen. I ena handen håller Frihetsgudinnan en tavla med datumet för självständighetsförklaringen som ägde rum den 4 juli 1776. I den andra handen håller hon en fackla, som är en symbol för upplysning.

Kolossal skulptur

Det är en kolossal skulptur med en åskådarplattform i huvudet. Själva skulpturen är 46 meter hög och fundamentet är 93 meter högt. Den invigdes 1886. Konstnären bakom verket var Auguste Bartholdi. Materialet är kopparplåt över en stomme av järn. Själva järnstommen hade Gustav Eiffel gjort, upphovsmannen till Eiffeltornet.

Platsen

Att hon står på en ö är ingen slump. Transportmedlet för att komma till landet under 1800-talet var båt. Under det sena 1800-talet reste många människor till USA, då många människor emigrerade från Europa till USA. Till exempel flyttade en tredjedel av Sveriges befolkning till USA. Statyn blev ett landmärke som välkomnade immigranterna till landet av frihet. Invandrarna skrev brev hem, och på kuverten klistrade de frimärken. På 1920-talet var Frihetsgudinnan ett vanligt motiv på just frimärken, på så sätt blev statyn en symbol för nationen även i Europa.

Stilen

Konstverket är gjort i en klassicistisk stil. Klädedräkten påminner om de antika skulpturernas draperingar. Frihetsgudinnan är ett exempel på konsten som identitetsskapare, statusförhöjare och nationssymbol.

Skulpturens budskap i förhållande till verkliga förhållanden

Men stämmer det att USA var ett fritt land 1886? Nej, inte som vi ser det. Även om slaveriet avskaffades 1865 var de svarta utsatta för, våld, förtryck och diskriminering. Urbefolkningen marginaliserades kraftigt. Människor som tillhörde dessa grupper skulle inte skriva under på att de levde i fritt land där upplysning råder.

Bild 3. Kungastatyer

Under 1700 – och 1800 – talet restes många kungastatyer på gator och torg i Sverige. Statyerna föreställde inte den kung som hade makten, utan äldre kungar. På Gustav Adolfs torg travar Gustav II Adolf upp mot Stockholms slott. Initiativet till skulpturen tog Gustav III, som gärna ville framhålla sitt släktskap med den mäktige krigarkungen. Statyn invigdes 1791.

I konstnären L’Archevêques första förslag for kungen fram i vild galopp med en kvinna vid sin sida. Rikets ständer tyckte att det blev alldeles för galet, och den franska skulptören fick istället ändra farthållningen till trav. När konst ska ta plats på våra gator och torg blir ofta uttrycket lugnt och avskalat. Den som slutförde arbetet med statyn var konstnären Tobias Sergel.

Bild 4. Per Albin Hansson

Var börjar historien om Sveriges offentliga konst? Och varför har vi egentligen något som kallas så? En person lade grunden var Per Albin Hansson. Han var socialdemokratisk statsminister mellan 1932─1947. Under hans ledning betonades kulturens roll i samhället. Det var också ekonomisk kris och många var arbetslösa. Konstnärer var hårt drabbade. Ecklesiastikministern (en ministerpost med ansvar för kyrka, skola och kultur) Arthur Engberg drev fram en teaterutredning som ledde till Riksteaterns bildande 1933. Han ville att också konsten skulle bli tillgänglig för fler. Men hur skulle politiken kunna underlätta så att fler människor kunde ta del av konst?

Bild 5. 1%

Han tillsatte en utredning som kom fram till att ett visst belopp skulle avsättas för konst vid varje nytt bygge. 1937 beslutade Sveriges riksdag att det skulle avsättas 1 % till konst när statliga byggnader uppfördes. Om den regeln följdes, ja då så skulle samhället berikas med konst. Myndigheten Statens konstråd inrättades som skulle se till att det blev så.

Bild 6. Konst till folket och jobb till konstnärer

På bilden: Konstnären Liss Eriksson i sin ateljé

Med detta beslut löstes två problem. Konstnärerna fick jobb och folket konst. Alla kunde ta del av konsten tack vare att den fanns ute i samhället, på gator och torg. Även de som inte hade råd att köpa konst, eller hade möjlighet att ta sig till ett museum kunde nu se och uppleva konst.

Arthur Engberg skrev:

“Konsten är på väg att bliva allas egendom. Såväl i offentliga byggnader och samlingslokaler som på arbetsplatserna, i fabrikerna och på kontoren.”

Vad som också hände var att kommuner och regioner också började tillämpa regeln. Därför finns det konst även i kommuner och på våra sjukhus.

Men enprocentsregeln är ingen lag, utan en rekommendation. Ingen kommer att bli straffad om inte regeln inte följs, men den allmänna uppfattningen var, och är fortfarande, att ett samhälle utan konst är ett fattigare samhälle.

Bild 7. Sergels torg

Vem fick göra konsten? Under perioden 1940─1975 byggdes det mycket i Sverige. Det handlade om nya bostäder men också sjukhus och högskolor. Städer byggdes om för att anpassas för bilen som under 1960 och 1970-talen blivit ett vanligt fortskaffningsmedel. Bilden visar Sergels torg som byggdes om bland annat för att möta bilismens krav. Bilden är tagen någon gång mellan 1974 och 1980.

Bild 8. Vem gör konsten?

På bilden: Kristallvertikal accent i glas och stål på Sergels torg

Under den här tiden rådde manlig dominans i den offentliga konsten. En anledning var den manliga dominans som rådde bland de som valde konst, de som satt i juryn. Mellan 1937 och 1965 hade nio kvinnliga konstnärer tilldelats uppdrag jämfört 114 manliga konstnärer.

På bilden ser ni konstverket Kristallvertikal accent i glas och stål från 1974 på Sergels Torg i Stockholm. Skulpturen är gjord av Edvin Öhrström. Juryn valde ut sex konstverk som de ansåg vara de bästa och utifrån dessa utsågs det vinnande verket. Alla konstverken var gjorda av män och även de åtta jurymedlemmarna.

Nu skapas fler och fler konstverk av kvinnor. Men även om fler kvinnor gör offentliga verk så är det svårt att komma i kapp.

Bild 9. Platsen

På bilden: Stjärnskott av Sophie Tottie

Offentlig konst är ofta knuten till den plats där den är belägen. Det är ingen tillfällighet utan brukar vara en del av uppdraget för konstnärerna. Här har konstnären Sophie Tottie skapat ett verk som brer ut sig över den plats där gamla Råsunda fotbollsstadion en gång låg i Solna. Hon tänkte på alla de stjärnor som spelat fotboll här, som till exempel fotbollslegendaren Pelé som deltog i Brasiliens lag mot Sverige under VM 1958. Konstverket heter Stjärnskott och kom på plats 2022.

Bild 10. Konst eller propaganda

På bilden: Staty av Saddam Hussein som dras omkull

Vilken roll kan den offentliga konsten spela? Den äldre konsten finns kvar som en del av historien medan nya konstverk kommer till. Sammantaget är det en bred samling som visas i det offentliga rummet. Konsten speglar vår historia, och till viss del demokrati och yttrandefrihet.

Om vi jämför med samhällen som är i avsaknad av demokrati och mänskliga rättigheter blir det tydligt. I sådana länder reses staty efter staty av den som innehar makten. Här ser vi hur statyn av Saddam Hussein dras omkull efter diktatorns fall i Irak. Platsen är på Firdostorget i Baghdad och bilden togs den 9 april 2003.

Men vem tog bilden? Jo en person från USA:s armé. Propaganda i Irak hade ledd till att flera statyer restes av Saddam Hussein. När USA: s armé ryckte fram i landet såg de till att iscensätta hur statyer av diktatorn föll. Det blev ett sätt att sprida bilden av seger. Man kan säga att det handlar om att propagandan ledde till ny propaganda.

I Sverige brukar vi tala om “En armlängds avstånd.” Kortfattat betyder det att politiker inte ska bestämma över vilken konst och kultur som visas, de ska hålla en armlängds avstånd. Även om politiker bestämmer över hur mycket pengar kultur och konst ska få så är det tjänstepersoner som är sakkunniga med utbildning inom konstområdet som bestämmer över innehåll, och vilken konst som ska ta plats utomhus.

Bild 11. Museum för offentliga ting av Anna Ådahl

Bild 11. Museum för offentliga ting

Avslutning

Den offentliga konsten har olika uttryck. Det kan vara en skulptur, en väggmålning eller som här, där Anna Ådahl har tänkt ut hur ett helt torg ska se ut i Haninge, med bänkar, träd och gatlyktor från olika delar av världen. Allt oftare integreras konsten i byggnadsprocessen och får då också större utrymme. Den offentliga konsten kan möta oss direkt i vardagen. Den kan få oss att reflektera över existentiella frågor, ge oss starka estetiska upplevelser och öppna upp för det oväntade.

Att konst är en demokratisk rättighet står i de kulturpolitiska målen som är antagna av riksdagen. Här står också står att konsten ska vara en dynamisk kraft, med yttrandefriheten som grund. Och precis som när riksdagen införde regeln om en procent till konst 1937, är det fortfarande konstnärernas livsvillkor och att konsten ska vara tillgänglig för oss alla, som är vägledande när ny konst tar plats i det offentliga rummet.

Bild 12. Foton och information kring dem

Vår offentliga konst

Konstnärliga uttryck på allmänna platser har funnits sedan lång tid tillbaka. Men var börjar historien och varför har vi konst på våra gator och torg?

Bronsålderns hällristningar

Ett exempel på konstnärliga uttryck ute i det fria är bronsålderns hällristningar. Vad som var drivkraften bakom kan vi egentligen bara gissa om. Några av de förklaringar som finns i historieböckerna är att de har tillkommit på religiösa grunder, eller att det handlar om någon form av magi. Men eftersom det inte finns några skriftliga källor från den här tiden kan vi inte veta. Kanske handlade det bara om lusten att göra bilder på en slät häll?

Runstenar

Ett annat exempel är runstenar. De flesta är från under 1000-talet. För runristaren gällde det att hitta ett stenblock med en lämplig form. I många fall behövdes säkert stenen också huggas till. Härefter ristades runor och bilder. Stenen placerades på en plats där många människor hade vägarna förbi, vid en bro, en väg eller i närheten av en sjö och där vi kan se dem än idag, men dagens vägar och broar är förstås annorlunda och finns på andra platser.

Medeltidens kyrkor

I medeltidens kyrkor målades väggar och valv med fantastiska målningar. Temat var de bibliska historierna. Människor i kyrkan skulle inte bara höra bibelns berättelser utan kunde också lära sig när de tittade upp mot taket. Under högmässan när prästen mässade på latin, ett språk som få begrep, kan vi tänka oss att målningarna fick en större betydelse. Eftersom alla i socknen förväntades gå i kyrkan och lyssna på prästens ord var målningarna till för alla.

Kungastatyer

Under 1700 – och 1800 – talet restes kungastatyer på gator och torg. De kungar som lät sätta upp statyerna ville betona sin samhörighet med äldre tiders kungar. Statyerna föreställde alltså inte den kung som hade makten. På Gustav Adolfs torg travar Gustav II Adolf värdigt upp mot Stockholms slott. Initiativet till skulpturen tog Gustav III som gärna ville framhålla sitt släktskap med den mäktige Gustav Adolf. Statyn invigdes 1791.

Konst för alla

År 1937 beslutade Sveriges riksdag att det skulle avsättas en procent till konst av byggkostnaderna vid varje nytt statligt bygge. På så sätt kunde alla ta del av konst och konstnärerna fick jobb. Men enprocentregeln blev ingen lag utan en rekommendation. Ändå införde regioner och kommuner också regeln. Den allmänna uppfattningen var att konsten gjorde samhället bättre.

Ett manligt monopol

De flesta av de konstnärer som fick offentliga uppdrag vid den här tiden var män. Man kan därför säga att det rådde ett manligt monopol, vilket också berodde på att rådde manlig dominans bland de som valde ut konst, de som satt i juryn. Mellan 1937 och 1965 hade nio kvinnliga konstnärer fått uppdrag jämfört 114 manliga konstnärer.

Idag gör kvinnor offentliga verk på samma villkor som sina manliga kollegor. Ändå är fördelningen fortfarande ojämn, vilket till viss del beror på att mycket konst blev till när det byggdes som mest i Sverige. Det gör det svårt för konstnärer av kvinnligt kön att komma ikapp, även om vi kan skönja en viss förändring när det gäller fördelningen.

Frågor till texten

1. Vilka exempel på konstnärliga uttryck finns från äldre tider?
Välj ett exempel som du berättar lite mer om.

2. Vad menas med enprocentsregeln?

3. Vilka följder fick beslutet med enprocentsregeln?

4. Vad menas med att det rådde ett manligt monopol gällande den offentliga konsten?

5. Hur tror du att den offentliga konst som vi nu har kommer att tolkas om 1000 år?

1. Vilken inverkan kan det kan ha på invånarna om de som gör konst domineras av ett kön eller en åldersgrupp. Tänk på både barn, vuxna och äldre personer när det gäller invånare.
2. Det finns många kungastatyer på våra torg som porträtterar äldre kungar – en kvarleva från förr. Ska vi ha kvar dessa statyer? Varför? Varför inte?
3. I Ukraina lindade befolkningen in sina statyer med stötdämpande material för att skydde dem under det pågående kriget. Varför tror ni att de valde att göra så? Viken roll kan det spela att vi har offentlig konst i samhället?
4. Många konstverk utgår från platsen där de är. Vilken betydelse kan det ha för platsen och de som bor där?
5. Hur vill ni att konsten ska se ut i framtiden om ni fick bestämma? Tänk på färg, form och uttryck. Hur mycket konst ska vi ha och vem/vilka ska göra den?

Titta på filmen I konstnärens ateljé med Valeria Montti Colque om hennes konstverk En dans på rosor.

1. Hur gick arbetet med konstverket till?
2. Vad bidrog till konstverkets innehåll?
3. Vilka problem ställdes konstnären inför?
4. Vad betyder fåglarna för Valeria?
5. Hur vill Valeria att konstverket ska kunna ses och upplevas?
6. Varför heter verket en Dans på rosor?

Ett konstverk i det offentliga rummet – Workshop i två steg

Workshopen går ut på att eleverna tar fram ett offentligt konstverk till en plats som de själva valt ut. Workshopen fungerar bäst stegvis, där varje steg leder till en ny uppgift. Det kan vara befriande för eleverna att inte behöva tänka in allt på en gång. Ett tips är därför att presentera en uppgift i taget för eleverna. Tidsåtgången som är angiven nedan är ungefärlig.

Steg 1. Lektion 1

1. Välj en offentlig plats som betyder något för dig. Det kan vara en busshållplats, en idrottsplats, en träddunge, ja vad som helst. (cirka 5-10 minuter)
2. Beskriv din plats. Hur ser det ut här? Berätta med några meningar så att även andra som inte varit där förstår hur platsen är. Finns det till exempel natur eller är miljön stadslik. Är där mycket människor eller tomt. (cirka 10 minuter)
3. Skissa fram ett konstverk till din plats. Ett konstverk som du tycker att din plats på något sätt behöver. (ca 40 -60 minuter)

Steg 2. Lektion 2

1. Ge ditt konstverk en titel
2. Berätta om ditt konstverk och hur du tänkte. Förklara också hur ditt konstverk hänger ihop med platsen, det vill säga: Gör en projektbeskrivning. Omfång: 1/4 dels till en halv A-fyra.
3. Ange vilka mått du önskar att ditt konstverk ska ha i verkligheten: Höjd, bredd, längd.
4. Skriv under med ditt namn.

Så där ja!

Nu har du testat hur det är att göra ett konstverk i det offentliga rummet. Ungefär på samma sätt arbetar konstnärer när de får ett uppdrag.

Vill du ta det ett steg längre kan du låta eleverna arbeta med valfritt material (lera, eller annan tredimensionell form eller måleri) och även fotografera platsen de vill jobba med. Sedan kan de foga in sitt konstverk i fotot.

Exempel på hur elever har arbetat med konst på plats. Här har elever på högstadiet först valt en plats som de fotograferat. Härefter har de arbetat med att ta fram ett konstverk till den valda platsen. Slutligen har de med Photoshop fogat in en bild av sitt konstverk i fotografiet.

Här kan du testa dina kunskaper i offentlig konst med ett Quiz.

Lgr 22: Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få er­fa­ren­heter av visuell kultur i form av film, fotografi, design, konst, arkitektur och miljöer.

Undervisningen i ämnet bild ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

• förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
• förmåga att skapa bilder med olika tekniker, verktyg och material,
• förmåga att utveckla idéer samt välja och motivera tillvägagångssätt utifrån syftet med bildarbetet, och
• förmåga att analysera samtida och historiska bilders innehåll, uttryck och funktioner.