Stockholms läns museum, Region Stockholms hemslöjdskonsulenter och Stockholms läns hembygdsförbund har inlett ett samarbete för att arbeta med det immateriella kulturarvet i Stockholms län. Tillsammans med länsinvånare, kommuner, organisationer och föreningar vill vi undersöka, utforska, samla och förmedla den mångfald av levande traditioner som finns i länet.
Exemplen på här är ett litet urval av alla de former av levande kulturarv som finns i länet, baserat på förslag som inkommit från länets kommuner och kulturarvsorganisationer, liksom från projektgruppens eget arbete.
Har du frågor om arbetet så hör gärna av dig: lansmuseet.kultur@regionstockholm.se
Levande mattraditioner
Fredagstacos, ärtsoppa med pannkakor på torsdagar, inlagd sill vid högtider, pizza på nyårsdagen – mat är en del av många ritualer och traditioner både i vardag och fest. Kunskaper om råvaror, tillagning och hur och när vi äter vissa maträtter förs medvetet eller omedvetet vidare inom och mellan grupper och generationer.
Exempel från Stockholms län
Rimbobullar
Rimbobullarna blev kända år 1956 när en dam vid namn Ingrid Bohman från Rimbo intervjuades i ICA-kuriren och bjöd på bullarna. De kalljästa bullarna har en fyllning av smör, socker och vaniljsocker.
Sorundatårtan
Denna tårta av en sorts mördeg och med mos av katrinplommon och äpplen är, som namnet antyder, känd från Sorunda. Tårtan dekoreras med mönster och symboler som kan variera från gård till gård, liksom recept och utbakningsmetod. Dessa förs vidare från bagerska till lärling över generationer.
Levande odling
Att vårda, kultivera och använda växter för såväl skönhet som nytta har människor sysslat med i tusentals år. Här ingår kunskaper om odling, om läkeväxter, vilka växter som är ätliga och hur de ska ätas, och förhållningssätt till natur och miljö.
Exempel från Stockholms län
Odla ihop – stadsodling
Den första odlingsplatsen som föreningen Odla ihop startade ligger i Tanto på Södermalm. Nu driver de flera odlingsplatser runt om i Stockholmsområdet.
”Vi arbetar praktiskt med kunskap inom biodiversitet och hållbar, ekologisk odling och resurshantering utifrån permakulturens grundprinciper: omsorg om människor, djur och natur och rättvis fördelning utifrån en princip om alla människors lika och höga värde.”
Vill du veta mer? Besök Odla ihops webbplats: Odla ihop
Orten odlar
Projektet Orten Odlar startades år 2018 av kolonistnätverktet Peppar & Pumpa. Projektets syfte var bland annat att synliggöra odlingen som sker i Stockholms förorter.
De vill ”inspirera till odling och lyfta fram kolonilotternas funktion som platser där även kultur odlas och trygghet skapas. Men framförallt hjälpte projektet oss att rikta en grön strålkastare mot all den odling av mat som sker ute i våra förorter.”
Vill du veta mer? Besök Orten odlars webbplats: – Orten Odlar
Stockholms läns biodlardistrikt
Biodling bedrivs inom hela Stockholms läns område.
Biodlardistriktet ”ska verka för att underlätta biodling för den lilla trädgårdsbiodlaren genom samordning och utveckling av biodlarföreningarnas arbete inom utbildning, kommunikation, framtagande av lokal produktion av bisamhällen, utveckling av biprodukter och bihälsa.”
Vill du veta mer? Besök Stockholms läns biodlardistrikts webbplats: Stockholm – En till Biodlarna webbplats
Levande skärgård
En betydande del av Stockholms län består av öar och kustnära samhällen. Här finns både gamla, nya och nygamla hantverk och kunskaper.
Exempel från Stockholms län
Skärgårdsjordbruk på Brottö
Brottö skärgårdsjordbruk utsågs av Länsstyrelsen i Stockholm till kulturreservat år 2004 och var då det första kulturreservatet som inrättades i länet. Brottös kulturreservat syftar till att bevara en för skärgården representativ jordbruksmiljö genom aktivt brukande och att skydda och vårda skärgårdsjordbrukets kulturhistoriska och biologiska värden.
Vill du veta mer? Besök Stockholms läns museum utställning om Brottö kulturreservat: Välkommen till utställningen om Brottö – ett skärgårdsjordbruk
Barkning av tyg på Singö
Hantverksföreningen Singö Skärgårdsslöjd startades på 1970-talet och tillverkade redan då som en av sina specialprodukter barkade förkläden. Symbolen för Singö Skärgårdsslöjd är en s.k. singöeka med just barkade segel. I slutet av 1990-talet anordnade Länshemslöjdskonsulenterna i Stockholms läns landsting kurser i
barkning. Det är det receptet som används idag av Singö Skärgårdsslöjd, när de för ett par år sedan återupptog traditionen med barkning av förkläden.
Vill du veta mer? Besök Signö skärgårsslöjds webbplats: SINGÖ SKÄRGÅRDSSLÖJD |
Levande umgänge
Att fika, basta, eller att besöka ett kallbadhus är alla aktiviteter som ofta innebär alldeles särskilda sätt att umgås med varandra på. Epa-kulturen med tillhörande fordon och musikgenre kan ge plats för självständighet och identitetsskapande hos ungdomar, och fotbollsläktarnas supporterkultur har egna ritualer och traditioner.
Exempel från Stockholms län
Spelsällskapet Upplands-Bro
Spelsällskapet är en spelförening som i samarbete med kommunens bibliotek samlas en gång i veckan för att spela rollspel, brädspel och andra aktiviteter. Tillsammans med Kultur Upplands-Bro anordnar de även årligen konventet King-Con som ger plats för spel och cosplay.
Vill du veta mer? Besök Upplands-Bro kommuns webbplats: Spelsällskapet Upplands-Bro – Ny kultur
Parklekar
Historien kring Stockholms många parklekar, som är lekplatser bemannade av utbildad personal, sträcker sig över ett sekel tillbaka och utgör också en fängslande berättelse om barnens roll i den moderna staden.
Bastuföreningar
I Stockholm finns det flera bastuföreningar som driver en egen bastu, för medlemmar och ibland med tillgång även för allmänheten. Till exempel Tanto bastu i Årstaviken och Flatens bastuförening vid Flatensjön drivs av föreningar i samarbete med Stockholms stad.
Levande berättelser
Att sitta ”runt lägerelden” är en vanlig bild av hur en grupp samlas och delar historia, information, myter, sagor, sorger och glädje med varandra. Berättelser utgör en av människans mest grundläggande kommunikationsformer. För vissa grupper är berättartraditioner dessutom extra centrala – till exempel kaleromers historia och kunskap som under lång tid främst traderats muntligt.
Exempel från Stockholms län
ALBA – Allians för läkande berättande
ALBA Sverige är en ideell förening och ett nätverk för berättande som läkande konst.
Berättelserna och själva berättarsituationen kan ge hjälp, stöd och vägledning för den egna livsvägen. En känsla av sammanhang kan uppstå. ALBA har bland annat medverkat inom sjukhusberättande, omsorgsverksamhet, äldreboenden, skola, personlig utveckling, musik och scenberättande.
Vill du veta mer? Besök Alba Sveriges webbplats: ALBA Sverige – allians för läkande berättande
Fabula Storytelling
Med rötterna i berättarkonsten skapar Fabula Storytelling scenföreställningar och hjälper människor och organisationer att finna och använda sina historier.
Fabula Storytelling har sin hemmaplan i Stockholm men turnerar med föreställningar och workshops över hela landet och även internationellt.
Vill du veta mer? Besök Fabula Storytellings webbplats: Fabula Storytelling
Levande folkmusik
Från sångramsor på skolgården och snapsvisor vid julbordet, till hembygdens folkmusik och samisk jojk.
Gemensamt för exemplen är att de ofta lärs genom att lyssna och härma, och kan kopplas till särskilda grupper, platser eller sammanhang.
Exempel från Stockholms län
Järfälla spelmän
De spelar till största delen låtar ur sin egen Järfällatradition men har även lärt sig stycken från andra platser under sina kulturutbyten. Den äldsta låt från Järfälla som gruppen har hittat är upptecknad i Sörmland år 1904. Den kallas ”Fiskhandlarvalsen”.
Vill du veta mer? Besök Järfälla spelmäns webbplats: Järfälla Spelmän | Vi spelar folkmusik från Järfälla
Lästringes låtar
Gruppen är Torekällbergets friluftsmuseums husband och spelar vid olika tillfällen på museet. Lästringe Låtars repertoar består främst av lokal folkmusik från Sörmland.
Melodierna kommer från äldre generationers spelmän och har delats med alla som vill spela. Många av låtarna kommer från Lästringe.
Vill du veta mer? Besök Södertälje kommuns webbplats: Lästringe Låtar – Södertälje kommun
5 folk festival
Sedan mer än ett decennium arrangeras årligen musikfestivalen 5 Folk i Kungsträdgården.
Festivalen utgörs av musikaliska helkvällar som fokuserar på Sveriges fem nationella minoriteter: samer, sverigefinnar, romer, judar och tornedalingar. ”Lyssna till samisk jojk, ösig klezmer, romska ballader, tornedalsk vemod och smäktande finsk tango.
Vill du veta mer? Besök Minoritets webbplats: Program för Fem folk festivalen – Minoritet.se
Levande vatten
Stockholms län är som bekant fullt av vatten. Båtar och båtliv är för allt ifrån fiske och transport till turism och nöje. I hela regionen finns över 40 000 fritidsbåtar och 260 båtklubbar.
Här ryms traditioner och kunskaper som i ett fall till och med lyfts upp till UNESCO:s lista över immateriella världskulturarv.
Exempel från Stockholms län
Postrodden
I detta årliga arrangemang tävlar lag i allmogebåtar om att ta sig över Ålands hav.
Tävlingen anordnas till minne av postrotemännen som oavsett väder och vind förde fram post över havet i liknande båtar. År 1974 startades den nu årliga Postroddtävlingen som tar samma rutt, inspirerad av en åländsk skötbåt som besökt Grisslehamn år 1966.
Traditionellt båtbygge och klinkbåtar
År 2021 togs nordiska klinkbåtstraditioner med på UNESCO:s lista över världens immateriella kulturarv. Klinkbåtsteknik innebär att borden som utgör båtens skrov läggs så att de överlappar varandra. I Stockholms län finns flera arbetslag som arbetar med traditionella båtbyggartekniker inklusive klinkbygge.
Levande dans
Samtliga dansuttryck kan ses som immateriella kulturarv i sig själva, men det finns även organisationer såsom folkdansföreningar, vars centrala syfte är att verka för att hålla minnet levande och föra kulturarvet vidare till nästa generation.
Exempel från Stockholms län
”I was here” – digitala dansrunor
Danskollektivet Arkeolog 8s tvärkonstnärliga projektet I was here tar avstamp i fornlämningar och utforskar vilka kommunikationskanaler vi idag använder för att lämna avtryck för framtiden – avtryck som säger ”I was here” och skulle kunna upptäckas av framtida generationer. Ambitionen är att skapa ett nationellt ”dansrunrike” av digitala runstenar i form av danssolon, skapade av kvinnor 65+, framförda av avatarer i förstärkt verklighet (Augmented Reality, AR).
Vill du veta mer? Besök Arkeolog 8s webbplats: Dansföreställning | Danskollektivet Arkeolog 8
Indisk danskonst i Stockholm och Botkyrka
Sedan dansaren och koreografen Usha Balasundaram öppnade dansinstitutet Saraswathy Kalakendra Institution of Fine Arts I Stockholm år 2002, har hon ägnat sig åt att lära ut den klassiska indiska danskonsten Bharathanatyam.
Mer än tjugo år senare har institutet över 400 elever och kurser på fler platser i Sverige. Genom danskurserna ökar och vidareför hon kunskap om indisk kultur I Sverige.
Vill du veta mer? Besök webbplatsen: Saraswathy Kalakendra Institution of Fine Arts Stockholm Sweden
Levande gator och torg
I Stockholms län skapar aktiviteter som graffiti, gerillaslöjd och andra urbana hantverk- och konstformer en levande gatukultur. I flera miljöer försöker man aktivt möjliggöra och uppmuntra dessa kulturuttryck.
Exempel från Stockholms län
Gerillaslöjd och Gerillaslöjdsfestivalen
I Stockholm har gerillaslöjd synts till exempel när flera av stadens statyer kläddes med egentillverkade ögonmasker i superhjältestil.
Gerillaslöjd är ”en kreativ mix av hantverk som placeras i det offentliga rummet på ett icke-förstörande vis. [Den] är kreativ i material och teknikanvändning, den innehåller något slags budskap och kommenterar samtida politiska och samhälleliga händelser”.
Snösätra
År 2014 hävdes en då femtonårig statlig nolltoleranspolicy mot graffiti. En grupp graffitikonstnärer sökte då tillstånd att måla på väggarna i industriområdet Snösätra i Rågsved, som redan under 1960-talet blivit en yta för grafitti och budskap.
Idag är Snösätra ett centrum för gatukonst med både kuraterade väggar och öppna ytor där alla får bidra.
Vill du veta mer? Besök Snösätras webbplats: snösätra
Metodiska exempel
I länet finns många organisationer och verksamheter som arbetar med att bevara och vidareföra immateriellt kulturarv.
Föreningar, nätverk, utbildningar, och andra plattformar för samtal, utbyte och utövning är centrala för att vidareföra levande kulturarv.
Exempel från länet
Hembygdsrörelsen i Stockholm
Hembygdsrörelsen växte fram kring förra sekelskiftet som en reaktion på industrialismens förändringar av människors livsvillkor. Rörelsen drivs ideellt genom lokala hembygdsföreningar, regionala förbund och en riksorganisation.
Det finns hembygdsföreningar i Stockholms läns alla kommuner. Föreningarna arbetar med allt som ryms under kulturarvsparaplyet och är öppna för alla.
Vill du veta mer? Besök hembygdsförbundets webbplats: Stockholms Läns Hembygdsförbund
Mångkulturella almanackan
Mångkulturellt centrum i Botkyrka har gett ut almanackan sedan år 1990.
Här märks högtider och viktiga dagar som uppmärksammas i Sverige. Almanackan är såväl en tryckt publikation som en metod för att dokumentera och sprida kunskap om många av de högtider och minnesdagar som firas i Sverige idag – och hur dessa förändras över tid.
Vill du veta mer? Besök Mångkulturellt centrums webbplats: Mångkulturella almanackan – MK Centrum
Sameföreningen i Stockholm
Föreningen är en samlingspunkt för samer i Stockholm och arbetar med att sprida kunskap om samiskt samhälle och kultur i hela länet. Jojk, språk, slöjd och skrivande har under åren varit några av ämnena för föreningens träffar, workshops, föreläsningar och kurser.
Föreningen arrangerar även det årliga firandet av den samiska nationaldagen den 6 februari i Stockholm.
Vill du veta mer? Besök Sameföreningen i Stockholms webbplats: Ŝthklm – mitt i Sápmi: Sameföreningen i Stockholm