Rysslägret i Lissma del 2

Publicerad: 20 september 2019

Fortsätt att följa med oss på resan till andra världskrigets Huddinge och Lissma herrgård.

Rysslägret vid Lissma herrgård utanför Huddinge öppnades 1942 för att inackordera sovjetryska krigsflyktingar som flytt kriget eller tysk fångenskap. Lägret stängdes i oktober 1946. De flesta av de intagna skickades tillbaka till Sovjet, men vissa lyckades stanna kvar i Sverige. Barackerna där de intagna bott revs och herrgården lämnades öde.

I den andra delen kommer vi att gå närmare i historien om rysslägret, minnena av lägret och vad om hände där.

Medverkande: Astrid Klasbo, Lennart Granstedt, Gunnel Jacobsen, Elisabeth Hedborg, Hanna Sjöberg, Maria Backman och Vitaly Pozdniakov. Producent: Munck med Sofia Nyblom som programledare.

Rysslägret i Lissma del 1

Publicerad: 13 september 2019

Följ med oss på en historisk resa, till händelser som vi sällan pratar om!

Idag finns nästan inga lämningar kvar av lägret eller herrgården. Vilka var de som bodde på lägret, hur hamnade de där och vad vet vi om platsen idag?

Medverkande: Astrid Klasbo, Lennart Granstedt, Gunnel Jacobsen, Elisabeth Hedborg och Sebastian, soldaten Ivans son. Producent: Munk med Sofia Nyblom som programledare.

Samtal om rysshärjningarna 1719: Minnen, lämningar och sägner

Publicerad: 9 juli 2019

Rysshärjningarna är en historisk händelse som mer än någon annan har levt kvar i minnet hos skärgårdsborna. Från 11 juli till mitten av augusti 1719 terroriserade en rysk flotta med 25 000 soldater och 250 skepp Stockholms skärgård och svenska ostkusten. Flera städer och byar brändes och ödelades. Avsikten var att tvinga fram ett slut på det nordiska kriget som pågått sedan år 1700 och få svenskarna att skriva på ett fredsavtal. I år är det 300 år sedan rysshärjningarna och detta uppmärksammar vi genom att publicera en podd där författarna Gunnar Lind och Irene Kimanius pratar om minnen, lämningar och sägner om ryssarnas anfall i skärgården 1719.

På flera hembygdsgårdar i skärgården visas i sommar utställningen om rysshärjningarna som producerats av museet Hamn i Fisksätra och Stiftelsen Kulturmiljövård.

Lästips och fördjupning

Gunnar Lind (2019). Brända hemman: Roslagen – det ryska anfallet mot Stockholms skärgård 1719.
Irene Kimanius (2019). Pestepidemier, vargattacker och rysshärjningar: berättelsen om Häringe slott från 1400-talet till i dag

Platsverkstan – Flemingsbergsandan

Publicerad: 1 mars 2019

Efter att ha ägnat de två inledande avsnitten om Flemingsberg åt arkeologi, kulturmiljö samt regional- och stadsplanering har platsverkstan nu nått fram till alla de som bor, lever och verkar här. Under hösten 2018 har Moa Beskow, etnolog på Stockholms läns museum, intervjuat olika personer i Flemingsberg. Hon har träffat dem i deras hem, på deras arbetsplatser och bjudit in till samtal på museet.

Frågorna har smattrat och svaren har varit lika många som de har varit olika. Vad har de för tankar om den här platsen och om färgsättningen av husen i Flemingsberg? Vilken är deras relation till platsen, byggnaderna och dess historia? Vad innebär trygghet? Hur påverkas de av medias bilder? Vad tänker de om framtiden och utvecklingen? Och Flemingsbergsandan, vad är det? Medverkar gör Anne, Carlos, Barbro, Björn, Pamela, Cecilia, Fato, Maja, Dejana och Gabi.

Lyssna på poddavsnittet:

Arkeologi och kulturmiljö i Flemingsberg

Publicerad: 11 januari 2019 | Skribent: Daniel Sahlén

När Flemingsberg nämns tänker många stockholmare på Karolinska sjukhuset, Södertörns Högskola eller miljonprogrammets färggranna fasader. Färre tänker på den varierade kulturhistoria som gömmer sig mellan husen i Flemingsberg.

I det här poddavsnittet har museets arkeolog Daniel Sahlén bjudit in docent och prorektor Kerstin Cassel från Södertörns högskola för ett samtal om arkeologi och kulturmiljö i Flemingsberg.

Lyssna på poddavsnittet: Arkeologi & kulturmiljö i Flemingsberg (soundcloud.com)

Flemingsberg – visionerna

Publicerad: 4 januari 2019

”År 2050 är Flemingsberg ett av Sveriges mest betydelsefulla centrum för utbildning, forskning och kreativitet. Det är en inspirerande mötesplats där innovationer skapas och samverkan driver en hållbar samhällsutveckling”.

Så lyder inledningen på den formulerade visionen som återfinns i utvecklingsprogrammet för Flemingsberg och i det här avsnittet samtalar vi om planerna för den regionala stadskärnan. Inbjudna gäster är Malin Danielsson, kommunalråd som ansvarar för samhällsbyggnadsfrågor i Huddinge kommun, Charlotte Persson, chef för Huddinge kommuns strategiska sektion på samhällsbyggnadsavdelningen samt Cecilia Lindahl, regionplanerare på Landstingets tillväxt- och regionplaneförvaltning. Moa Beskow, etnolog vid Stockholms läns museum leder samtalet och ber gästerna att konkretisera visionerna. Vad menas med ord som stadskvalitet och hur ska Flemingsberg bli till en urban stadskärna? Vad är en inspirerande miljö och på vilket sätt har Flemingsberg en unik identitet? Vad innebär orden i visionen för de människor som lever och bor här nu och vilka är det som ska lockas till platsen? Följ med på ett spännande samtal om både samtid och framtid.

Fake News del 2

Publicerad: 9 december 2018

Idag kan du inte öppna en nyhetstidning, kolla Facebook eller ens slölyssna på en museipodd utan att mötas av ord som alternativa fakta, filterbubblor, algoritm, nättroll, faktaresistens eller faktoid. Men orden beskriver inte något radikalt nytt för vår tid.

Långt innan Donald Trump blev presidentkandidat har olika inställning till fakta, information och kunskap påverkat oss och färgat vår vardag och världsuppfattning. Till och med innan sladden till internet pluggades in. Utställningen FAKE NEWS handlade om just det. Om ett ord som vi inte borde använda och om vårt komplicerade förhållande till fakta, kunskap och misstro – igår, idag och imorgon.

I det andra poddavsnittet baserat på utställningen och de intervjuer som producerades för den hör ni Lars Fridén, museets producent, tillsammans med Karin von Sydow och Karin Willis, Pär Holmgren, Maria Wetterstrand, Tor Lindstrand och Irene Molina.

Lyssna på poddavsnittet: Fake News del II (soundcloud.com)

Fake News del 1

Fake News, del 1

Publicerad: 3 december 2018

I det första av två vindlande poddavsnitt baserade på utställningen hör ni Lars Fridén, museets producent, tillsammans med Jack Werner, Pär Holmgren och Joanna Rubin Dranger (tre av de experter som intervjuades i utställningen).

Lyssna på poddavsnittet: Fake news del I (soundcloud.com)

Fake News, del 2

Mediernas roll idag och i framtiden

Publicerad: 9 november 2018

Platsverkstan byter fokus, som vanligt, och de kommande avsnitten baseras på museets utställning “Fake News”. Det inledande inslaget består av en paneldebatt inspelad i Dieselverkstadens bibliotek 14 november 2017 och handlar om ett förföriskt och svårdefinierat begrepp som bör användas med försiktighet eller inte alls, om skillnaden mellan USAs och Sveriges medialandskap, om pressetik och journalistikens situation och om vikten av att lyfta på telefonen och granska sina källor.

Med väldigt mycket mer. Medverkar gör: Christian Christensen, professor vid JMK, Cecilia Djurberg, redaktör för Medieormen, Robert Brännström, chefredaktör för KIT och Andreas Ericson, chef för Timbro Medieinstitut, samt Annelie Kurttila enhetschef för Publik och kunskap på Stockholms läns museum.

Programpunkt producerades i samarbete med Forum för levande historia.

Lyssna på poddavsnittet: Mediernas roll idag och i framtiden (soundcloud.com)

Ågesta–kulturarv som skaver

Publicerad: 15 oktober 2018

Platverkstan live om Ågestaverken i Huddinge, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk och tillsammans med experimentreaktorn R1 det enda kärnkraftverket i Stockholms län. Tungvattenreaktorn i Ågestaverken var i drift under en kort period för att ge fjärrvärme och el till förorten Farsta. Men redan 1973, efter 10 år stängdes anläggningen av säkerhetsskäl och lämnades då i princip intakt utan nya användningsområden.

Intresset för anläggningen bland allmänheten har därefter varit stort, det har hållits fullsatta visningar och det har framförts önskningar om att omvandla byggnaden till ett museum. Länsstyrelsen, Stockholms läns museum och Tekniska museet genomförde tillsammans en större dokumentation av anläggningen som presenterades i boken Ågesta: kärnkraft som kulturarv år 2008.

Nu planerar ägaren Vattenfall att riva anläggningen, vilket har väckt starka känslor både hos grannar som är rädda för att strålning ska spridas vid en rivning och hos människor som vill bevara byggnaden som ett kulturhistoriskt monument över modernismen och kalla kriget. Länsstyrelsen i Stockholms län har föreslagit Kulturdepartementet att anläggningen förvärvas av staten och förklaras som statligt byggnadsminne.

I seminariet bidrar ett antal inbjudna experter med sina perspektiv på en unik, mytomspunnen men omdebatterad och komplicerad byggnad. Ska den räknas som kulturarv? Går den i så fall att bevara? Vad får egentligen kallas kulturarv? Finns det någon gräns? Vari består lockelsen i det postindustriella lämningarna?

Medverkar i avsnittet gör:
Magdalena Tafvelin Heldner, Intendent Kunskap & Samlingar/Tekniska museet
Eva Dahlström Rittsél, Antikvarie, Enheten för kulturmiljö/Länsstyrelsen i Stockholms län
Marie-Louise Olvstam, jurist, Vattenfall
Bo Wirendal, tekniskt sakkunnig, Vattenfall

Samtalsledare:
Anna Storm, docent i Kulturgeografi vid Stockholms universitet.

Stockholms läns museum · Ågesta – kulturarv som skaver