Norra Kopparmora är Värmdös största enhetligt planerade fritidshusområde. Det uppfördes under 1960-talet. Under årens lopp har fritidshusen i stor omfattning byggts om och till. Norra Kopparmora är idag ett område där alltfler bosätter sig permanent.
Fritidsboende
De första fritidshusområdena började växa fram efter 1930-talet. Innan dess hade det bara funnits enstaka sommarbostäder för ett fåtal rika familjer. 1938 kom den första lagen som gav alla med en anställning rätt till semester. Allt fler fick en bättre ekonomi och möjlighet att skaffa sig ett fritidshus. Husen byggdes ofta som sommarstugeområden på tomter som styckades av från små skärgårdsjordbruk som blivit olönsamma och lagts ner.
Fritidshus i funkis
Den funktionalistiska stilen fick sitt genombrott vid Stockholmsutställningen 1930. Dess förespråkare framhöll att fritidshusens utformning skulle styras av funktionen. På 1950- och 60-talen fick funktionalismens stilideal stöd av byggnadsindustrin vars nya metoder med standardiserade byggelement överensstämde med ideologi och formspråk. Fritidshusområden förlades ofta i tallbevuxen hällmark på gårdarnas utmarker. Denna typ av naturtyp med tallskog favoriserades i rekreationssammanhang sedan tidigt 1900-tal.
Kopparmora gård köps upp
1963 köpte HSB Kopparmora gård för att bygga ett fritidshusområde. HSB gav arkitekterna Kerstin Gåsste och Olof Malmfors i uppdrag att utforma planen för området och rita husen. Tidens tankar om en sund arkitektur i en frisk friluftsbejakande miljö följdes genom tillvaratagande av områdets topografi, vegetation och utformningen av husen.
Norra Kopparmora byggs
Totalt uppfördes 221 hus i kuperad hällmarksterräng. Husen gavs ett sammanhållet form- och färgspråk i syfte att skapa ett enhetligt intryck. Husen tillverkades av AB Borohus i ett modulsystem som erbjöd variation i storlek och planlösning. Tio olika hustyper användes och bostadsytan varierade mellan 37 och 52 kvm.
Husen fick en Z-form med två förskjutna huskroppar och två skyddade uteplatser. Husen hade en våning, flacka sadel- och pulpettak täckta med pappa och vilade på betongplintar. Fasadmaterialet utgjordes av liggande och stående träpanel med skivklädda partier. Ursprungligen var husen färgglada med röda, gula och blåa målade fasadskivor med panelklädda partier i en blekare kulör som för tankarna till tidens abstrakta geometriska måleri. Husen placerades omsorgsfullt uppdragna i den kuperade terrängen längs slingrande grusade vägar.
Förändring av fritidshusen
Ganska snart blev husens fasadmaterial av skivor i dåligt skick. Många hus kläddes om med ny panel och skivmaterialet togs bort. En del bytte också ut skivmaterialet av utseendemässiga skäl. Flertalet av husen har senare byggts om och till. Nya hus har tillkommit utan reglering för att bevara husens och områdets särdrag.
Från fritidshusområde till permanentboende
Till följd av det ökade permanentboendet och utbyggnad av vatten- och avlopp medger den nya planen en utökad byggrätt. Trots att den nya planen reglerar utformning och placering av ny bebyggelse inom området kommer påverkan ske på områdets karaktär. Husen i området har till så stor del förändrats och kommer att ändras så att områdets ursprungliga karaktär snart inte finns kvar.
Detta fenomen är inte unikt för Norra Kopparmora utan är idag en genomgående trend för många av länets fritidshusområden. Många bosätter sig permanent i befintliga fritidshus vilket leder till ökade krav på infrastruktur, om- och tillbyggnad och tomtbearbetning. Omvandlingsprocessen, som är pågående, påverkar områdenas kulturvärden genom att husens och områdenas ursprungliga karaktär ofta går förlorad.
Läs mer om sommarboende
