Sveriges enda tvätterimuseum ligger vid Albysjöns strand i Huddinge. Museet skildrar livet före tvättmaskinen, och hur Södertörn blev ett tvättericentrum i början av 1900-talet.
Södertörns rena vatten
I slutet av 1800-talet började torpare och andra småbrukare i Södertörn ta över de arbete som Stockholms tvättmadammer tidigare skött utmed huvudstadens kajer och stränder. Hammarby sjö som tvättmadammerna sköljde tvätten i hade blivit förorenad av fabriksavfall, och var därmed obrukbar. Antalet tvätterier ökade istället på Södertörn på grund av det rena vattnet, tillgången till ved från närliggande skogar, närheten till Stockholm som möjliggjorde transport av tvätten, samt att småbrukare kunde dryga ut sin inkomst genom att tvätta som bisyssla.
Ett familjetvätteri
Familjen Johansson var en av de familjer som lämnade torparlivet för att istället försörja sig som ett familjeföretag Familjen bestod av Charlotta och August, deras son Karl och mormor Vilhelmina. De flyttade från Balingsholm i Huddinge till Hagalund nära Fittjanäset 1905. Till skillnad från andra torpare blev tvätteriet deras heltidsförsörjning, eftersom Hagalund inte hade någon mark de kunde bruka på. 1906 byggde de en torklada och idag huserar den Hagalunds tvätterimuseum. Familjetvätteriet var i gång till 1920.
Bilderna är från Tvätterimuseets olika bykdagar. De ger en bild av hur tvättandet såg ut i början av 1900-talet. Foto: Gudrum Gröndahl, Stockholms läns hembygdsförbund, CC BY (till höger), Holger Ellgaard, CC BY-SA, via Wikimedia Commons (till vänster).
Ren tvätt på sju dagar
En arbetsvecka på ett Södertörnstvätteri började på lördagen. Då hämtades smutstvätt i Stockholm med hjälp av häst och vagn. Välbärgade stockholmare lämnade in sin smutstvätt på tvätteri- och strykinrättningar inne i Stockholm som sedan hämtades upp av Södertörns tvätterier. Det tog en vecka att tvätta de lakan, dukar och kläder som lämnades in eftersom tvätterierna tvättade för hand. När tvätten var ren, lämnades den tillbaka följande lördag och ny smutstvätt hämtades. Att tvätta var ett tungt arbete och under vintern blev arbetet ännu slitigare eftersom det utfördes utomhus i iskallt vatten.
Tvätterierna konkurreras ut
I början av 1900-talet fanns det ett 100-tal tvätterier likt Hagalund, runtom Södertörn. Vid mitten av 1900-talet blev dessa tvätterier ersatta av större och färre ångtvätterier. Ångtvätterierna industrialiserade tvättandet och konkurrerade ut de mindre tvätterierna. Runtom Albysjön var Fittja familjetvätt och Vårby tvätt de stora tvätterierna med ungefär 30 anställda vardera.
Under andra världskriget hade ångtvätterierna sin höjdpunkt, men minskade kraftigt de nästkommande decennierna när den elektriska tvättmaskinen tog plats i hem och tvättstugor. Då fanns det inte längre ett behov för privatpersoner att skicka iväg sin tvätt. Fittja familjetvätteri var ett av de ångtvätterier som var i gång längst runt Albysjön. Tvätteriet gick i konkurs 1966.
Bykdagar på Hagalunds tvätterimuseum
Hagalunds tvätterimuseum berättar om området runt Albysjön innan de storskaliga industrierna och livet innan tvättmaskinen. Museet anordnar flera bykdagar, tvättdagar, per år där man kan prova på att tvätta som i början av 1900-talet. I museet finns även föremål från andra tvätterier som en strykjärnssamling och en samling med klädnypor från hela världen. På museets hemsida finns information om kommande bykdagar och andra evenemang som museet arrangerar, länk finns nedan.
Relaterade länkar
Hagalunds tvätterimuseums hemsida
Här hittar du information om öppettider och kommande evenemang på tvätterimuseet.
Till museets hemsida
Vill du veta hur man tvättade för 100 år sedan?
Hagalunds tvätterimuseum och Kvinnohistoriska har gjort en kort film om gamla tvättmetoder med radioprofilen Linnea Wikblad.
Till filmen