Koncentrerat står en lite pojke och spelar på sin flöjt. Ögonen är slutna, håret kortklippt, han är barfota och klädd i en enkel särk. Vid fötterna ligger ett litet lamm. I bakgrunden finns sommartid grönskande växtlighet.
Förklädd gud är inte bara en skulptur av Lena Lervik utan också en dikt av Hjalmar Gullberg. Den skrevs redan 1933. Det var samma år som nazisterna tog makten i Tyskland och fick 44 % av rösterna. Strax därefter förbjöds alla andra partier.
Men bakgrunden till dikten leder oss ännu längre tillbaka i tiden. Ända till antiken. I den grekiska gudasagan fick guden Apollon som straff vandra förklädd bland människor på jorden. Med hjälp av dikten Förklädd gud kommenterade Hjalmar Gullberg sin samtid. Han var starkt berörd av judarnas situation i Tyskland och det satte avtryck i diktsviten. Kan vem som helst vara en förklädd gud?
Så här börjar dikten:
Ej för de starka i världen, men de svaga.
Ej för krigare men bönder, som ha plöjt
sin jordlott utan att klaga,
spelar en gud på flöjt.
Det är en grekisk saga.
Vem spelar på sin pipa, en låt av gryningsluft – för himmelsk att begripa, höjd över allt förnuft.
Senare blev dikten också tonsatt av Lars-Erik Larsson och är nu ett av våra mest spelade körverk.
När Lena Lervik gjorde “Förklädd gud” fick hennes barnbarn vara modell.
Har du någonsin mött en förklädd Gud?