Djursholms villastad

Djursholms villastad


Kommun: Danderyd

Tillgänglighet: Bil till entré, Parkering, Rullstolsvänligt

Besöksmålstyp: Arkitektur, Fler­familjs­områden, Slott och herrgårdar

Närmaste SL-hållplats: Djursholms centrum (buss) eller Ösby station (Roslagsbanan)

Villa Lagercrantz på Djursholm. Arkitektritad av Elis Benckert (1910) och Ivar Tengbom (1923).

Djursholm är en av de första förorterna för välbärgade stockholmare och ett av Sveriges dyraste bostadsområden.

Flykten från innerstaden

Djursholm är den första högborgliga villastaden utanför Stockholm och anlades omkring 1889–1890. Under industrialiseringen växte Stockholm men från slutet av 1800-talet gick också en ström av människor ut från stadens centrum. Till en början var det mest arbetare som flydde bostadsbristen men senare också välbärgade stockholmare som lämnade staden i enlighet med tidens intresse för frisk luft, natur och god hygien. I Djursholm finns idag Stockholms dyraste adresser och området har varit hem åt otaliga välkända familjer ur finans- och kultureliten.

Djursholms skapare

Bankdirektör Henrik Palme var den som tog initiativet till att anlägga Djursholm. Han hade tidigare gjort ett försök att anlägga en villastad med enfamiljshus i närheten av Stockholm, då i norra änden av Humlegården. Det området utvecklades mer mot flerfamiljshus på grund av de höga markpriserna så Palme försökte igen. År 1889 bildade han Djursholms AB och köpte Djursholmsgodset för 500 000. Året efter öppnade bolagets järnväg som band ihop villastaden med Roslagsbanan och gav de boende fast järnvägsförbindelse till Östra station och vidare till Engelbrektsplan.

Förort anpassad till naturen

Villorna i Djursholm byggdes ofta på sluttningarna i det kuperade landskapet med stora trädgårdar i sänkorna. Trots att nybyggarna tillhörde de bäst bemedlade så undvek de oftast kostnaderna för att spränga bort berg eller att platta till ytor. Gaturummen är sluta med ett begränsat synfält och spjälstaket eller häckar ramar in tomterna och bildar tydliga gaturum. Tomternas storlek och det stora avståndet mellan husen skapar avskildhet och frihet från insyn. Gatorna följer naturen, de slingrar runt berg och vatten och följer ofta samma sträckning som vägarna från tiden då Djursholm var jordbruksbygd.

Fågelvy över Djursholm där stora villor sticker upp ur skogen. Kusten är slingrig och några hus ligger på små öar intill kusten.
Flygbild över Djursholm 1949. Foto: Ahrenbergsflyg

Villor i alla stilar

Villorna är individuellt utformade och har ingen inbördes relation. Djursholms AB, som anlade området erbjöd ett antal typvillor men det fanns också utrymme för familjer i den allt uppseglande borgarklassen att uttrycka sin individualitet med en arkitektritad villa. Djursholm är en verklig provkarta på olika arkitektoniska stilar från 1890 till idag och här finns hus av många kända arkitekter.

Arkitektonisk sightseeing

En promenad genom Djursholm bjuder på möjlighet att spana in flera olika stilmässiga årsringar i byggandet. Bland de äldsta husen från omkring 1890–1900 finns representanter för den oregelbundna villatypen. En oregelbunden planlösning och ytskikt av omväxlande liggande och stående träpanel, snickarglädje och ofta en veranda eller ett torn är utmärkande för den oregelbunda villatypen. Villor från 1900–1900 har ofta mer regelbunden planlösning och fasad. Här finns exempel på tidens stilar både Jugend med sina organiska, svängda former och Nationalromantik manifesterade i timmer, träpanel, överhängande övervåningar eller falu rödfärg. Du kan fördjupa dig i husets stilar på Byggnadswebben. Länkar finns längst ner på sidan.

Byggnader

Vattentornet från 1890 tog sitt vatten från Ösbysjön men hade svårt att försörja det växande samhället. 1907 byggdes vattentornet på när en ny vattenledning från Norrviken kom till. Tornet var i funktion till 1960 och rymmer idag Samfundet Djursholms forntid och framtids samlingar samt Danderyds föreningsarkiv.

Djursholms kapell är en träbyggnad på en hög kulle, ritad av Fredrik Liljekvist 1898. Han gjorde sig senare känd som Dramatens arkitekt. Kapellet har stilelement från gotik och renässans med fornnordiska inslag. Säteritaket är en inspiration från svenska herrgårdar och interiört kan man även se spår av Jugend. Kapellet byggdes med hjälp av donationer från de boende och här var Alice Tegnér organist de första 15 åren. Hon komponerade bland annat musik till Gläns över sjö och strand och otaliga barnvisor.

Tornvillan, Klingsta visar på det stora intresset för medeltiden i arkitekturen från förra sekelskiftet.

Villa Snellman är ett tidigt verk av Stockholms stadsbiblioteks arkitekt Gunnar Asplund i nyklassicism som förebådar den kommande 20-talsklassicismen.

Villa Mittag-Leffler är en borgliknande byggnad med tydlig inspiration av Nybarock. Som många av husen i Djursholm balanserar den på gränsen mellan villa och slott. Tre arkitekter var engagerade i husets tillkomst: Rudolf Arborelius, Carl Westman och Ferdinand Boberg.

Villa Lagercrantz kom till 1910. Elis Benckert ritade den Glimmingehus-liknande byggnaden och 1923 lade Ivar Tengbom till en ståtlig matsal.