Om du suttit på läktaren under 1990-talet hade du kunnat njuta av en nyligen uppvärmd och inglasad sittplats. Nere på galoppbanan hade du kunnat se den legendariska hästen Songline korsa mållinjen och strax bakom banan bevittna ett växande Täby centrum i postmodern glans.
Ny komfort och nya koncept på Täby galopp
Under 1980- och 90-talen var Täby Galopp inne i en moderniseringsprocess. Utanför läktaren kom en ny elektrisk tototavla som gjorde det enklare för åskådarna att följa loppen och med inglasningen av läktaren kunde publiken sitta skyddad från väder och vind.
För galoppen var den här tiden en guldålder av kreativa idéer. Arrangörerna hade börjat arbeta med konceptdagar för att nå publik från olika nationaliteter och i slutet av 1980-talet ordnades bland annat en latinamerikansk dag med engagemang från flera latinamerikanska föreningar. På tävlingsdagen serverades rätter från det latinamerikanska köket och toppryttare från bland annat Chile tävlade. Konceptet blev en stor succé för galoppbanan som fann en ny publikgrupp.
Även ekonomin hade ljusnat för galopparrangörerna sedan ATG (Aktiebolaget trav och galopp) bildats i mitten av 1970-talet. ATG betalar ut tio procent av sitt överskott till galoppsporten och från den summan kommer både loppens prispengar och pengar till skötsel av galoppanläggningarna.
Fram till början av 1990-talet behövde också den som ville spela på hästar besöka en galoppbana. Det fanns så kallade “totoluckor” där man kunde köpa sina spelkuponger och hämta ut vinster efter loppen i Täbys läktarbyggnad. Idag sköts spelandet istället online eller via ombud och spelarna kan följa kapplöpningarna via livesändningar. Förändringen gör att moderna läktarbyggnader har ett mindre fokus på spelande och färre regelbundna besökare.
En häst av sällsynt skådat slag tävlade och tränade i Täby under det sena 1990-talet. Hästen var en chokladbrun hingst som hette Songline och tränades på galoppen av Tommy Gustafsson. Hästen räknas som en av de bästa galopphästar som någonsin fötts upp i Sverige.
Han tävlade under fyra säsonger och startades i 23 lopp som ledde till 14 segrar och 6 andraplatser.
Täby centrum 1980-1990-talen
Under 1980-talet växte Storstockholm snabbt och därför ansågs det nödvändigt att utöka Täby Centrum för att möta den växande och köpstarka befolkningen längs E18 och Roslagsbanan. Efter fyra års arbete stod den nya tillbyggnaden klar och invigdes den 27 september 1991. Den nya delen bestod av en galleria och ett 12-våningskontorshus.
Planerna på att fördubbla köpcentrumet väcktes redan på 1980-talet och hade börjat planeras redan då. Den nya delen var typisk för 1980-talets gallerior, med tre våningar. Till skillnad från den äldre delen, där butikerna var samlade kring ett stort innetorg, hade den nya delen en butiksarkad på bottenvåningen som skapade en mer traditionell gatukänsla. Kort därefter, 1992, renoverades den äldre delen med ett nytt butiksinnetorg.
Utbyggnaden markerade början på en ny era för Täby Centrum. Under 1990-talet och framåt genomfördes flera renoveringar och utvidgningar för att möta den växande befolkningens behov och konkurrensen från andra handelsplatser. Köpcentrumet utvecklades från att vara ett traditionellt shoppingcenter till en modern handels- och mötesplats, med ett större utbud av butiker, restauranger och service. Fokus låg på att skapa en trivsam miljö och attrahera både svenska och internationella butikskedjor.
Postmodern arkitektur och fasadbeklädnad i Täby centrum. Foto: Jenny Bergensten / Stockholms läns museum
Postmodernismens arkitektur
Många av de nya byggnaderna i Täby Centrum har tydliga spår av den postmodernistiska stilen. Postmodernismen är en stil och rörelse som uppstod som en reaktion mot modernismens strikta funktionalism och formföljande principer. Postmodernismen började ta form på 1960-talet och nådde sin höjdpunkt på 1970- och 1980-talen. Den kännetecknas av en återgång till historiska referenser, ornamentik och en lekfullhet i designen.
Till skillnad från modernismens enkla, funktionella och ofta strikt geometriska former, betonar postmodernismen mångfald, symbolik och eklekticism, vilket innebär att arkitekter hämtade inspiration från olika historiska stilar, kulturella referenser och ofta blandade olika element i sina byggnader. De postmodernistiska arkitekterna ville skapa byggnader som inte bara var funktionella utan även uttrycksfulla och visuellt intressanta, och ofta innefattade humor, ironi och paradoxala inslag.
Postmodernismens inflytande har haft stor betydelse för arkitekturen, och även om den har blivit kritiserad för sin ibland ytliga användning av stilistiska element, har den också lett till en mer öppen och kreativ syn på design där både estetik och funktion kan samverka på nya sätt.
- Historiska referenser: Återanvändning av element från tidigare arkitektoniska stilar, som klassiska pelare, böjda fönster eller bågar.
- Eklekticism: Blandning av olika stilar och epoker i en och samma byggnad, utan att strikt följa en enhetlig design.
- Dekoration och ornamentik: En återgång till användningen av utsmyckningar och dekorativa detaljer, vilket modernismen avfärdade.
- Färger och material: Levande färger, kontrasterande material (t.ex. marmor med glas eller trä med betong) och lekfull användning av texturer.
- Ironi och humor: Användning av visuella paradoxer, oväntade former och humoristiska inslag för att skapa en distinkt och ofta överraskande design.
- Asymmetri: Skapande av obalanserade och oregelbundna former, ofta för att bryta mot modernismens symmetri och strikta linjer.
- Symbolik: Användning av symboler och metaforer i designen, där byggnader kan uttrycka en viss idé eller kulturreferens.
- Postmodern blandning: Kombination av olika byggnadsstilar, från klassisk till modern, vilket gör att byggnader kan ha en mycket eklektisk eller kollage-liknande känsla.
- Mångfald i form: Fokus på olika, ovanliga former och icke-konventionella konstruktioner, ibland till och med lekfulla eller udda former.