Samtyckesinställningar

Vi använder kakor (”cookies”) för att hjälpa dig att navigera effektivt och för utföra vissa funktioner, till exempel skapa en vandring. Du hittar detaljerad information om alla kakor under respektive samtyckeskategori.

De kakor som är kategoriserade som "Nödvändiga" lagras i din webbläsare eftersom de är behövs för att möjliggöra de grundläggande funktionerna på webbplatsen.... 

Alltid aktiverad

Nödvändiga kakor krävs för att aktivera de grundläggande funktionerna på denna webbplats, som att tillhandahålla säker inloggning eller att justera dina samtyckesinställningar. Dessa kakor lagrar ingen personligt identifierbar data.

Funktionskakor hjälper till att utföra vissa funktioner som att dela innehållet på webbplatsen på sociala medieplattformar, samla in feedback och andra tredjepartsfunktioner.

Analyskakor används för att förstå hur besökare interagerar med webbplatsen. Dessa kakor hjälper till att ge information om mätvärden som antalet besökare, avvisningsfrekvens, trafikkälla, etc.

Prestandakakor används för att förstå och analysera webbplatsens nyckelprestandaindex, vilket hjälper till att leverera en bättre användarupplevelse för besökarna.

Inga kakor att visa

Annonskakor används för att ge besökarna skräddarsydda annonser baserat på de sidor du besökt tidigare och för att analysera annonskampanjernas effektivitet.

Stockholms läns museum kommer inte använda sig av annonser.

Inga kakor att visa

Ett gulnat svartvitt vykort av stationshuset med skylt Täby och folk på perrongen.

Vykort med Täby station, 1920. Fotograf okänd, Järnvägsmuseet

Täby kyrkby

Kyrkbyn är Täbys äldsta kommundel. När järnvägen byggdes hette stationen bara Täby. Tomterna kostade 2 öre per kvadratmeter. Täbys första höghus kom till 1955 men platsen kring kyrkan med sina berömda takmålningar var central långt innan dess.

Upptäck Täby kyrkby

Villastaden

Industrialismens genombrott i slutet av 1800-talet innebar att arbetstillfällen skapades inne i Stockholm. Många flyttade dit, efterfrågan på bostäder var enorm. Vid sekelskiftet bodde hälften av alla Stockholms arbetare med sina familjer i lägenheter med ett rum och kök. Längtan till en mer lantlig miljö och bättre utrymmen gjorde att många familjer sökte sig utåt i Stockholms omgivningar. Det blev därmed en marknad för tomtbolag och byggmästare.

En av de tidiga villorna i Täby kyrkby, 1968. Foto  Jonas Ferenius, Täby hembygdsförening

Den som exploaterade marken runt stationsområdet var Olof Lemon, son till Adolf som grundade firman Adolf Lemons AB. Tomterna såldes i början på 1900-talet för 2 öre kvm, men steg raskt till 12-15 öre/kvm.

Efter första världskrigets slut kostade tomterna upp till några kronor/kvm beroende på läge. Tomterna var stora, uppåt 3000 kvm. Täby kyrkby skulle inte vara en trädgårdsstad likt Djursholm eller Bromma utan mer som en skogskoloni. Närheten till naturen var ett säljargument. Många byggde sina hus själva men vanligt var också att en byggmästare svarade för uppförandet av husen.

Villor och trädgårds anläggningar öster om Täby kyrka, 1920-tal. Täby hembygdsförening