Orkesta kyrka

Orkesta kyrka

Tillkomstår: 1100-talet


Kommun: Vallentuna

Adress: 186 94 Vallentuna

Närmaste SL-hållplats: Orkesta kyrka

En stenkyrka.

Orkesta kyrka. Fotograf Elisabeth Boogh.

Orkesta kyrka är tillsammans med Markims kyrka ett framstående exempel på den första generationens romanska landskyrkor i sten i Uppland.

Kyrkorna uppfördes i slutet av 1100-talet och Orkesta kyrka anses vara något äldre. Kyrkan är belägen i ett kuperat slättlandskap omgivet av skogar.

Området kring Markim och Orkesta är rikt på kulturhistoriska lämningar och har den högsta koncentrationen av fornlämningar i Stockholms län. Här finns ett stort antal runstenar som vittnar om tidig bosättning och om kristnandet av traktens bönder under slutet av 1000-talet. Runristningarna visar på en tydlig koppling mellan det förkristna samhället och övergången till kristendom. Omkring ett sekel senare stod kyrkorna i Markim och Orkesta färdiga, vilket markerar en ny fas i områdets historia.

Omgivning

Miljön kring Orkesta kyrka präglas av ett öppet slättlandskap som omges av skog. Bebyggelsen består främst av ensamgårdar och mindre byar som i huvudsak har bevarat sin karaktär från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Gårdarna är placerade på höjder och i skogssluttningar i anslutning till det öppna landskapet.

Vägnätet i området har till stora delar kvar sina äldre sträckningar från 1600- och 1700-talen. Markim och Orkesta utgör tillsammans de fornlämningsrikaste trakterna i länet. De äldsta spåren av bosättning finns i Orkesta socken. I socknen ligger även Lindholmens gård, där Gustav Vasa föddes.

Kyrkan

Orkesta sockenkyrka är uppförd på mark som tillhört byn Orkesta, från vilken både kyrkan och socknen fått sitt namn. Kyrkan byggdes i slutet av 1100-talet och har en planform som är typisk för den romanska perioden, med ett långhus och ett smalare kor med absid.

Långhuset var ursprungligen kortare än i dag. Koret och absiden hade gråstensvalv. Under 1400-talet uppfördes sakristian och vapenhuset, som båda försågs med valv. Samtidigt slogs kryssvalv i långhuset och kyrkorummet dekorerades med kalkmålningar. Senare under 1400-talet förlängdes långhuset åt väster. Denna tillbyggnad har tjockare murar än resten av kyrkan och var troligen avsedd att bära ett torn som aldrig kom att uppföras.