År 2003 flyttade konstnären Knutte Wester sin ateljé till ett flyktingläger i Boliden. Där mötte han en nioårig pojke som hette Gzim. Pojken hade flytt med sin familj från kriget i Kosovo, och en stor del av uppväxten hade han tillbringat på olika flyktingläger i Europa.
Ett nytt liv
Gzim besökte ofta konstnärens ateljé, och så kom det sig att de två blev vänner. Pojken bestämde sig för att Boliden skulle bli hans plats på jorden, hans nya hem. Han lärde sig att prata svenska så bra att han till och med pratade norrländska. Hans dröm var att bli fotbollsproffs och i skolan fick han nya klasskamrater.
Beskedet
En vinterdag kom Gzim till Knutte och sade att han hade något viktigt att berätta. Tillsammans gick de i väg och hamnade vid ett bänkbord vid en frusen sjö. Pojken satte sig på bordet med fötterna på bänken. Han berättade att han och hans familj skulle bli utvisade till Kosovo. Det var först när han sa orden högt som han själv tycktes förstå innebörden av beskedet, som han fått samma dag. Då kom tårarna. Liksom sjön var frusen, frös barnets drömmar till is.
Skulpturen
Minnet av pojken lämnade inte Knutte Wester. Åtta år efter händelsen, 2011, gjorde han en skulptur med titeln Gzim och den frusna sjön.
“Det är inte en skulptur av en person, utan av ett minne. En historia som tiden förvandlat till en metafor; vid den tiden då skulpturen tog form hade pojken flyttat och gått vidare i livet. Men nu fanns det andra människor, andra bänkar, och andra sjöar som frusit till is.”
Knutte Wester
Skulpturen i Täby är den tredje skulpturen i Sverige av ”Gzim och den frusna sjön”. De två andra finns i Västerås och Skellefteå. När medborgarna i Täby fick rösta om vilka konstverk de ville ha fick ”Gzim och den frusna sjön” tillsammans med ”Svart knapp” flest andel av rösterna. 60 procent av de som röstade önskade ha Gzim i Täby centrum.