Ett offentligt verk har tagit plats. Någonstans i en park eller på ett torg. Kanske på ett gångstråk. I närheten finns en skylt. Kanske på sockeln, eller en bit ifrån. På skylten står konstnärens namn, verkets titel och när det är gjort. Kanske har du någon gång undrat hur verket kom till och varför det finns just på den här platsen.
En process
Ett offentligt verk föregås ofta av en lång process. Det handlar först om att flera konstnärer blir inbjudna att göra en skiss. Sedan väljer en jury ut ett av verken. Slutligen ska verket tillverkas i ett beständigt material och sättas upp på plats.
I filmen I konstnärens ateljé får du höra om hur Rolando Perez konstverk Damen med hunden i Huddinge kom till. Rolando kom till ett möte med boende i Flemingsberg för att presentera en liten pappfigur. Han hade pappfiguren i papperspåse. När han såg alla andra proffsiga modeller blev han tveksam. Men det gick bra och hans pappfigur blev utvald. Nu finns “Damen med hunden” i en uppförstorad version av plåt i Flemingsberg.
Tankarna bakom ett konstverk
Varför är då den offentliga konsten så intressant? Jo på många sätt berättar den om vårt samhälle, dess idéer och tidsanda. Man kan säga att den tar tempen på vårt samhälle. Och det gäller för såväl vår tids konst som konsten från förr.
Kungastatyer
Kungastatyerna berättar förstås om kungen som är avbildad, men också om tiden då statyn blev till. Många av dem kom till under 1800-talet, den tid som vi brukar beskriva som den nationalromantiska eran. Vad som hände var att att man då gärna blickade tillbaka på gångna tider, och till exempel glorifierade kungar från förr. Ett exempel är statyn av Karl XII i Kungsträdgården som invigdes 1868, alltså 150 år efter att kungen stupat i Norge.
På Gustav Adolfs torg travar Gustav II Adolf värdigt upp mot Stockholms slott. Initiativet till skulpturen togs av Gustav III som gärna ville framhålla sitt släktskap med den mäktige Gustav Adolf. Statyn invigdes 1791, långt efter det att Gustav II Adolf stupat i Lützen 1632.
En flyktingpojke
En helt annan skulptur möter du i Täby. Här sitter den lilla flyktingpojken Gzim och gråter på en bänk. Konstverket som är gjort av av Knutte Wester visar på hur sorgen tar sig uttryck hos ett barn som flytt krig. Ögonblicket handlar om att pojken fått ett utvisningsbesked. Just när han just rotat sig på en ny plats måste han ge sig av till ett sönderbombat Kososvo. Skulpturen visar på ett nytt fenomen i den offentliga konsten. Även människans svåra erfarenheter får ta plats i konsten på våra gator och torg.
Instagramvänlig konst
I Åkersberga finns en kramvänlig stor gul blomma med stjälkar som påminner om öppna armar. Verket heter Kram och är gjort av Birgitta Muhr. Skulpturen kom till bland annat för att unga ville ha ett instagramvänligt konstverk, alltså ett konstverk som de kunde fotografera sig med. Det är som att blomman säger: Kom i min famn!
Framtiden
Hur kommer framtidens människor att tolka konsten som nu finns i det offentliga rummet?
Även om det är omöjligt att veta så är det spännande att fundera över. Hur kommer till exempel människor om tusen år att tolka en lysande gul blomma? Eller en staty av kung på piedestal?
Vad som är viktigt är att konsten är mångfacetterad, det vill säga att vi har konst med olika uttryck och form och som kan ge upphov till nya och olika tankar hos oss. För det krävs att de som ansvarar för den offentliga konsten anlitar konstnärer med olika bakgrund och idéer. Och att de som är sakkunniga på konstområdet får fortsätta att fatta beslut om konstnärer och verkens placering.
Länsmuseet kommer att fortsätta att berätta om den offentliga konsten, och vi strävar efter att du ska få ta del av konstnärernas idéer och tankar så gott det är möjligt.
Finns det något verk du vill veta mer om? Hör av dig med förslag så tar vi reda på mer och berättar!
Mer om offentlig konst
