Sök

Det här med linolja – byggnadsvårdens guld

Linolja är en mycket omtyckt och mångsidigt använd produkt inom byggnadsvården. Så vad passar väl bättre än att i midsommartid, när synen av blåvioletta linblommande fält börjar uppenbara sig, berätta lite mer om linoljans kvaliteter och användningsområden?


Vad är linolja?

Linolja är en vegetabilisk produkt som pressas ur linfrön som finns i frökapslar i växten lin. Det finns oljelin och spånadslin. Linolja görs på oljelin, medan textilier görs på spånadslin. Linolja används som huvudingrediens i linoljefärg, linoljekitt och linoljesåpa, samt i flera andra produkter. Linolja är miljövänlig och skonsam mot både människor och djur.

Linoljeutvinning

Linolja utvinns ur linfrön som pressas i skruvpress. Linolja kan framställas genom kallpressning eller varmpressning. Den kallpressade oljan pressas direkt i skruvpressen, vilket gör den mycket ren. Eventuella föroreningar stannar i presskakan. Vid kallpressning fås omkring 25 procent av frövikten i linolja. Den varmpressade linoljan görs på krossade och ångupphettade linfrön som sedan pressas. Vid varmpressning följer vissa föroreningar med i linoljan. Vid varmpressning fås omkring 30 procent av frövikten i linolja.

Användningsområden för linolja

Linolja fungerar skyddande och rengörande på en mängd olika material och låter underlagen andas. Linoljans egenskaper gör att den kan användas som rötskydd, rostskydd, impregnering, tvättmedel, rengöringsmedel och i färg med mera. 
Linolja kan också användas till matlagning, men den är inte lika vanlig som till exempel olivolja, rapsolja och solrosolja.

Kallpressad rå linolja

Kallpressad rå linolja är tunnflytande, halvljus och har en torktid på uppemot en vecka. Den tränger lätt in i underlaget och motverkar effektivt rötangrepp. Kallpressad rå linolja används bland annat till linoljekitt och kan även användas till matlagning. Den är så att säga ”extra virgin”.

Varmpressad rå eller kokt linolja

Varmpressad rå linolja används framför allt till tillverkning av kokt linolja. Den varmpressade linoljan håller en något lägre kvalitet än den kallpressade. Kokt linolja kallas även för linoljefernissa. Den kokta linoljan kokas inte i vanlig bemärkelse. Den upphettas i slutna kärl under tillförsel av syre för att oljan skall oxidera snabbare. Kokt linolja är mer tjockflytande än rå linolja och fungerar bra som bindemedel i färg. Den är mörkare än rå linolja och bildar, till skillnad från rå linolja, ett skikt när den torkar som ger en skyddande yta. Den utvidgar sig också under torktiden och tränger in i till exempel trä. Kokt linolja har en kortare torktid än rå linolja.

Linolja är lättantändlig

Linolja kan självantända. Den torkar genom oxidation, en kemisk reaktion som uppstår i mötet med luft, och oljan blir då varm. Därför är det viktigt att förvara verktyg, penslar och trasor med linolja i lufttäta förpackningar, bränna dem eller blöta dem. Ha också uppsikt över nylinoljade golv så att inte material mellan springorna antänder, såsom sågspån i trossbotten. 

Linoljekitt

Linoljekitt görs av en ren linolja och bra kritsorter som knådas ihop. Linoljekitt är billigt och ett bra val vid restaurering av träfönsterbågar. Förr användes alltid rå linolja till linoljekitt, men idag kan linoljan till linoljekitt vara antingen rå eller kokt. Linoljekitt som bygger på kokt linolja torkar lite fortare. Linoljekitt används för kittning av träfönster och till smålagningar, och skall övermålas med linoljefärg efter någon månad. Linoljekitt skall vara svalt när det kittas på underlaget och inte utsättas för starkt solljus. För att inte småfåglar skall picka i sig det nya kittet under torktiden, om fönstren sitter uppe, kan vitpeppar strös i kittet.

Linoljesåpa

Linoljesåpa är gjord på förtvålad linolja. Den tillverkas genom linoljekokning av kallpressad rå linolja. Den finns som flytande produkt eller som gelé. Linoljesåpa är ett rengöringsmedel som både återfettar och löser upp beläggningar av fett och smuts och kan användas som hudtvål, klädtvättmedel och till rengöring av penslar, trä, sten, kakel/klinker och mycket mer. Linoljesåpa är dryg och fet, men det som behandlas med linoljesåpa känns inte fett. 

Linoljefärg

Linoljefärg har lång historisk hävd i byggnader. Redan på 1500-talet användes linoljefärg till dekorationsmåleri i kyrkor och slottsbyggnader. De kommande århundradena, och framför allt under 1700-talet, blev linoljefärg alltmer vanlig på fönsterbågar, hyvlade fasader och till invändiga snickerier. Idag ingår linoljefärg som ett av de självklara materialvalen i byggnader där ett långsiktigt och hållbart bevarande premieras. Patinan på ytor målade med linoljefärg blir ofta utsökt vacker, och linoljefärg går dessutom alltid att måla över. Nymålad linoljefärg ger en glansig yta med vacker lyster, och över tid mattas färgen ur något. Ljusa linoljefärgskulörer har en tendens att gulna i mörka utrymmen, så välj kulör efter rumstyp. Linoljefärg är avsedd att användas på hyvlat virke, som inte suger så mycket färg, men färgen fäster på de flesta underlag. 

Innehåll i linoljefärg
Linoljefärg behöver egentligen bara innehålla bindemedel och färgpigment. Linolja utgör bindemedlet,
kallpressad rå eller kokt, som ger färgen lite olika egenskaper. Pigmenten kan vara naturliga jordpigment såsom terror, ockror eller umbror, men även oxidpigment. Idag används äkta jordpigment framför allt i kulturmiljöer. Färgen får ett levande uttryck. Vanligare är dock att använda syntetiska järnoxidpigment som ger renare och jämnare kulörtoner. Eftersom linolja torkar långsamt, tillsätts ibland några ingredienser vid målningen. En liten mängd sickativ gör att färgen torkar snabbare, zinkvitt fungerar som mögelskydd. Förr användes blyvitt, vilket idag är förbjudet. Blyvit linoljefärg hade en dragning mot grått. Idag kan den som vill kopiera denna äldre kulör blanda i lite grön umbra. Balsamterpentin används som förtunnare och är en naturlig produkt som tappas ur barrträd där saven destilleras till terpentinolja.

Köpa eller blanda egen linoljefärg
Det finns många färdiga linoljefärger avsedda för invändig eller utvändig målning. Kvaliteten varierar, men flera märken är bra. De ingredienser som skall ingå är en ljus kallpressad rå eller kokt linolja av hög kvalitet och ett eller flera pigment samt eventuellt lite zickativ. 
Vid blandning av egen linoljefärg skall linoljan vara ljus och tunnflytande och ha goda torkegenskaper. En linoljefärg baserad på en linolja av hög kvalitet behöver inte självklart förtunnas med lösningsmedel. Generellt sett är det lättare att lyckas med en linoljefärg för inomhusbruk. Utomhusfärg utsätts för mycket större påfrestningar än inomhusfärg, orsakade av naturens föränderlighet.

Recept på linoljefärg
Linoljefärg är något av en vetenskap om vi så vill, och det finns många varianter av likartade recept. Linoljefärg blandas ungefärligenen del kokt kallpressad linolja och två delar torrpigment som löses i lite av linoljan. Proportionerna varierar beroende på vilket eller vilka pigment som används och förhållandena för målningen. Färgen skall få konsistensen av en slät blöt gröt.

Målning med linoljefärg
Den normala arbetsgången vid nymålning med linoljefärg är grundning, mellanstrykning och slutstrykning. Här följer tre varianter på linoljefärgsmålning, med olika proportioner balsamterpentin, då varje underlag har olika uppsugningsförmåga, vilket kräver sin speciella blandning. Kom alltså ihåg att förhållandena kan skilja sig även från dessa.
Grundningen kan enligt den första principen utföras med tio delar färg, utspädd med en, till ett par, delar balsamterpentin, mellanstrykningen med tio delar färg, eventuellt utspädd med lite balsamterpentin, och färdigstrykningen med outspädd linoljefärg. Om den rena linoljefärgen är för tjock kan den förtunnas med kallpressad kokt linolja.
Nästa princip är att till grundningen stryka underlaget med en magrare grund, spädd till en tredjedel med balsamterpentin. Mellanstrykningen görs med lite drygt en tiondel balsamterpentin och slutstrykningen med oförtunnad linoljefärg.
Enligt den tredje principen blandas lika delar linolja och balsamterpentin till en mager grundning. Till mellanstrykningen tillsätts en tredjedel balsamterpentin. Färdigstrykningen utförs även här med oförtunnad linoljefärg. 

Metod och torktid för linoljefärgsmålning
Kom ihåg att alltid måla mycket tunt, så tunt som går faktiskt, med en kvalitetspensel av tät svinborst. En anstrykare, som är en rund pensel, lämpar sig väl. Linoljefärg skall arbetas in och inte bli täckande efter första strykningen. På detta sätt torkar färgen fortare. Använd flera dagars torktid mellan strykningarna. Detta brukar inte innebära några problem vid utvändig målning på stora ytor som tar tid att stryka, men vid målning av invändiga snickerier får en ge sig till tåls under torktiden, när det färdiga resultatet hägrar.

Målningsperiod för linoljefärg
Bästa målningsperioden för utvändiga arbeten är sommarmånaderna maj till augusti. Målning bör ske vid varm och torr väderlek. Men undvik att måla i direkt solsken. Bäst är att följa solens gång och stryka fasader som redan varit solbelysta.

Penselrengöring efter linoljefärgsmålning
Stryk ur penseln noga och doppa den sedan i lite balsamterpentin och ställ den i en burk linoljesåpa utspädd med lite vatten. Låt penseln stå ett par timmar och tvätta sedan ur den med ljummet vatten. Skall underlaget målas snart igen, stryk ur penseln noga och förvara den stående i en burk med linolja. Stryk sedan ur den från oljan innan målningen fortsätter.

Listan kan göras lång över linoljans många användningsområden. För den intresserade kan även träimpregnering med Roslagsmahogny eller linoljebränning av järnsmide vara spännande. Roslagsmahogny blandas av lika delar tjära, linolja och balsamterpentin och är en klibbfri impregnering, till skillnad från trätjära, till trallar, båtar, trätrappor och faktiskt även till hela fasader. Linoljebränning kräver lite mer av utövaren, men är en väl beprövad metod för att rostskydda smidesdetaljer. Lycka till med alla sommarens projekt, och glöm inte att också vara lediga.

Skön midsommar önskar jag er, alla husentusiaster och miljökämpar.

Linolja och balsamterpentin

 

 

 

Om skribenten

Hedvig Bellberg

Hedvig Bellberg är bebyggelseantikvarie på Stockholms läns museum

close-icon