Träkyrkor 

Husby-Sjuhundra kyrka

Bild 1 av 5

En av flera runstenar vid Husby-Sjuhundra kyrka. Stenen är runskrift på tre sidor och har stilistiskt daterats till 980-1015. Texten på stenen lyder: "Djärv och Orökna och Vige och Joger och Gerhjälm, alla dessa bröder lät resa denna sten efter Sven, sin broder. Han blev död på Jylland. Han skulle fara till England. Gud och Guds moder hjälpe hans själ bättre än han förtjänade". Fotograf Alf Nordström


De tidigaste kyrkorna som byggdes i Stockholms län var gjorda av trä. Inga av dessa finns kvar i dag, men arkeologiska och arkitektoniska lämningar är tydliga spår att vissa stenkyrkor föregicks av en äldre kyrka. Träkyrkorna byggdes av stormän på 1000 – och 1100-talen, för att demonstrera sin nya tro och sin maktposition. På 1200-talet kom kunskapen om att bygga större stenbyggnader och nya kyrkor byggdes nu i sten.
 

De medeltida kyrkorna som vi ser idag är byggda av sten och har en specifik arkitektur med torn, långhus och kor, men de första kyrkorna i Stockholms län var uppförda i trä. Idag finns inga av träkyrkorna från medeltiden kvar, men ett fåtal är bevarade i andra delar av Sverige. Många av träkyrkorna brann ner eller revs och ersattes en ny kyrka av sten. Vissa stod kvar även efter medeltiden.

Ibland byggdes den nya kyrkan ovanpå den gamla kyrkan, och då är det möjligt att rester från den äldre träkyrkan ligger under den yngre stenkyrkan. Kyrkor där faktiska lämningar av tidiga träkyrkor har hittats är dock få till antalet, ingen har hittills hittats i Stockholms län. Däremot tros flera medeltida stenkyrkor i länet ha föregåtts av en träkyrka och i vissa fall är bevisen för detta förhållandevis säkra. Ett sådant bevis är lämningar från gravplatser som är äldre än stenkyrkan som är bevarad och där gravar hittats under stenkyrkans murar som vid exempelvis Lovö kyrka. I Uppland är det vanligt att sakristian är äldre än långhuset som är fallet i Össeby kyrkoruin. Detta tyder på att sakristian ursprungligen uppförts i anslutning till en träkyrka som sedermera rivits och ersatts med ett långhus av sten. I andra fall är det koret som är äldst och uppförts för en träkyrka som försvunnit. En annan indikation på att stenkyrkan haft en föregångare i trä är de fall där kyrkans placering är osymmetrisk i förhållande till kyrkogården. I vissa fall finns det även bevarade inventarier som är äldre än stenkyrkan och därför troligtvis hör samman med en tidigare kyrka. Till exempel triumfkrucifixet och resterna av ett äldre dopfunt i Danderyds kyrka. Båda är daterade till 1200-talet, medan stenkyrkan byggdes på 1400-talet. Även närvaron av sena runstenar och gravmonument med runinskrifter kan vara ett tecken på att stenkyrkan föregåtts av en träkyrka. Stenkistan vid Botkyrka kyrka gjordes till minne av St Botvids bror Björn och är formad som en kyrka, troligtvis den träkyrka som enligt legenden Björn lät uppföra vid Hammarby efter att St Botvids kvarlevor flyttats från Salems kyrka. 

Det närmsta vi kan komma hur en träkyrka såg ut i Mälardalen under 1100-talet är stenkistan till minne av St Botvids bror Björn. Den har formen av en träkyrka, men påminner mer om ett vikingatida långhus än en romansk stenkyrka. Stenkistan vid Botkyrka kyrka är en kopia, originalet finns på Historiska museet. Fotograf Mattias Ek

Den äldsta nu bevarade träkyrkan i Sverige är Granhults kyrka i Småland. Den byggdes på 1220-talet och även om den sedan dess blivit ombyggd flera gånger så visar den hur en medeltida träkyrka i Stockholms län kan ha sett ut. Granhults kyrka är uppförs i timmer, har släta väggar och saknar så kallade utknutar, det vill säga utstickande knutskallar. Under medeltiden används i princip två olika träbyggnadstekniker för att bygga en träkyrka, dels knuttimring, dels stolpverkstekniken som förekommer i de norska medeltida stavkyrkorna men även i Hedareds stavkyrka från 1500-talet, Sveriges enda bevarade stavkyrka.

close-icon